Dramatiska tider. – De senaste månaderna visar att stora beslut kan fattas på kort varsel, säger Juha Aromaa från Greenpeace.
Kan man rädda klimatet utan att offra plånboken? Och var går gränsen mellan att vara en aktiv medborgare och en brottsling? Det här var några av frågorna som Juha Aromaa, informationschef på Greenpeace Nordic, tog ställning till när han besökte Karis-Billnäs gymnasium.
Ekonomi och ekologi behandlas oftast som två oförenliga motpoler. Så är inte fallet i Karis-Billnäs gymnasiums nya projekt Hållbart!, som kör i gång den här höstterminen i form av kursen hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi.
Projektet invigdes den 9 oktober av informationschef Juha Aromaa från Greenpeace Nordic. En man som själv förkroppsligar kombinationen av de två lärorna.
– Jag har faktiskt tagit en magistersexamen i ekonomi vid Hanken och hade Björn ”Nalle” Wahlroos som professor. Han har sedan dess valt en annan väg. Också jag har valt min väg, som jag är nöjd med. Men man kommer inte ifrån att allt handlar om ekonomi. Det handlar alltid om ekonomi, säger Aromaa.
Det är ingen slump att de två orden låter snarlika. Bägge har sitt etymologiska ursprung i grekiskans ”oikos”, att hushålla.
– Ekologi är studien av vårt gemensamma hushåll. Ekonomi är i sin tur läran om att hushålla med begränsade resurser, säger Aromaa.
Klimatförändringen är den yttersta begränsningen av ekonomin, slår han fast.
– Vår ekonomiska verksamhet måste anpassas till jordens klimat. Antingen systematiskt – så att vi anpassar oss – eller kaotiskt. Och det skulle jag inte vilja se.
Kvicksilvret klättrar
Tyckte du att det var ovanligt varmt i september i år? Det beror på att månaden hade den varmaste uppmätta medeltemperaturen i världen – någonsin.
– Redan nu märks det här i form av extrema väderfenomen som torka, översvämningar och kraftiga stormar. Medeltemperaturen i världen är en hel grad högre än på 1800-talet när den industriella revolutionen tog fart. Vid polerna är temperaturökningen ännu kraftigare. I Finland är det fråga om en höjning på två grader, säger Aromaa.
Det kritiska talet är 1,5 grader globalt. Allt Greenpeace gör just nu – oavsett om det handlar om arbetet med haven, skogarna eller människors attityder – har som mål att motverka klimatförändringen.
Från gräsrotsprotester till globalt fenomen. Bilden Juha Aromaa pekar mot är två år gammal. Känner du igen flickan i gult? Det är Greta Thunberg, som samma dag som Aromaa gästades KBG var uppe som en av kandidaterna till Nobels fredspris (som dock gick till FN:s livsmedelsprogram).
Det är ett långsiktigt arbete, där förändringen historiskt sett har gått långsamt. Men i våras hände något som fick Greenpeace att över en natt skrota sina noga utformade 3-årsplaner.
Det började med en hostning, som fick världen av skälva.
– Världen är en annorlunda plats än den var för ett år sedan. Det märks redan här i dag, hur vi alla sitter men munskydd, säger Aromaa och ser ut över skolans gymnastiksal.
De studerande sitter på stolar som är prydligt uppradade med en meters säkerhetsavstånd. Minerna är omöjliga att tyda, endast ögonen syns bakom maskerna.
Ett nytt hopp
Det kan tyckas som en dyster sits. Världen kokar, både bokstavligt och bildligt talat. Men Aromaa är hoppfull.
– Just nu, i detta ögonblick, trycker man mera pengar. Man gör det inte med en tryckpress, utan genom att trycka på enter vid datorerna på centralbankerna. Europeiska unionen har en återhämtningsfond på 2 biljoner euro. Det är mer pengar än vad som går att föreställa sig. Och om vi ökar pengamängden gäller det att göra lönsamma investeringar. Det ges inga pengar till döende näringar som olja eller gas. Att investera i system som är klimatvänliga lönar sig på lång sikt – men även på kort sikt, säger Aromaa.
Civil olydnad eller aktivt medborgarskap?
Greenpeaces arbete ser radikalt annorlunda ut i dag än för ett år sedan. Borta är de stora demonstrationerna med hundratusentals deltagare. I stället använder dig sig av kampanjer i sociala medier och samtal med politiker – iklädda munskydd, givetvis.
När Aromaa pratar får man lätt bilden av att Greenpeace i dag är en rumsren organisation som i huvudsak sysslar med lobbyverksamhet, där rastaflätorna är ersatta av Stureplansslick och kavaj. Ändå har de inte helt gjort sig av med sina mer okonventionella protestmetoder.
Kritiska frågor. Lektor Jan-Erik Till (till höger) frågade hur Greenpeace kan förklara att de godkänner brott mot lagen som en del av organisationens verksamhet.
Det här var något som Jan-Erik Till, lektor i historia och samhällslära vid Karis-Billnäs gymnasium, tog upp när han ställde kritiska frågor som hans studeranden i kursen Politik i praktiken hade sammanställt dagen innan.
– Ni sysslar med civil olydnad. Ni bryter mot lagen. Hur förklarar du för våra ungdomar att det här är okej?
Juha Aromaa väljer att kalla det ”aktivt medborgarskap”.
– Vid vissa tillfällen finns det skäl att använda metoder som ligger lite utanför lagen, säger han.
– Ni har säkert läst om klimatdemonstrationen i Helsingfors den 3 oktober. Vi var inte med på den. I Helsingfors finns däremot också en gata som heter Mechelingatan. Den är uppkallad efter den finländska politikern Leo Mechelin som verkade mot finländarnas värnplikt i Ryssland. På den tiden var det minst sagt fråga om civil olydnad. Jag tror att om 20 år kommer många av våra protester att framstå som helt självklara, säger Aromaa.
Men, tillägger han:
– Protesterna måste alltid vara fredliga.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin
Läs mer om projektet Hållbart! här:
Hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi
Studerande träffade lyckliga, kolneutrala kossor på Rilax gård
Information in English