Elever från årskurs nio vid Karis svenska högstadium hälsade på i Karis-Billnäs gymnasium onsdagen den 15 januari för att bekanta sig med gymnasiestudierna. Trots att de två skolorna delar byggnad blev besöket en ögonöppnare för många.
– Egentligen hade jag tänkt söka till yrkis, men jag har haft svårt att bestämma mig för vilken linje. Därför har jag börjat fundera på att ändå söka till gymnasiet. Efter den här dagen har jag blivit ännu mer intresserad.
Det här säger Edvin Wikström, niondeklassare vid Karis svenska högstadium. För honom är den mest lockande aspekten av gymnasiestudierna betänketiden. Att få några år till att fundera över vad han ska utbilda sig till.
”Alla mina alternativ kräver att man har gått gymnasiet”
Julia Berlin, som också går sista året vid Karis svenska högstadium, lyfter också fram betänktetiden som ett av huvudargumenten för att söka till gymnasiet.
– Jag är inte säker på vad jag vill bli, säger Berlin.
– Men alla mina alternativ kräver att man har gått gymnasiet.
Vad är ditt drömyrke?
– Läkare. Det är min högsta dröm. Eller något annat inom vården.
Konceptet med att bjuda in högstadiets nior för att bekanta sig med gymnasiestudierna är lyckat, anser Berlin.
– Det är jättebra att få komma och hit och titta. Karis-Billnäs gymnasium verkar ännu bättre än jag trott, säger hon.
Gymnasiet delar byggnad och vissa lärare med Karis svenska högstadium. Det här gör ändå inte att steget från grundskolan till gymnasiet något mindre, menar Berlin.
– Det känns som en helt annan skola. Skillnaden i stämningen är stor när alla som går här har valt det själva. Här är ingen som inte vill vara här.
Nytt antagningssystem gynnar gymnasiestuderande
Förutom betänketiden sitter gymasiet på flera andra trumfar. Den främsta är de goda möjligheterna för fortsatta studier.
Från och med år 2020 baserar sig antagningarna till tredje stadiets utbildningar – universitet och yrkeshögskolor – i större utsträckning än någonsin tidigare på studentbetygen. Upp till 70 procent av studerandena antas på basis av sina studentbetyg, medan den resterande procenten studerande antas utgående från inträdesprov.
– Dessutom bygger inträdesproven i stor utsträckning på material som omfattas av gymnasiets kurser, framhåller Esbjörn Hägerstedt, som är rektor vid Karis-Billnäs gymnasium.
– Vill man växa, lära sig nya saker och maximera chanserna att studera vidare ska man komma till gymnasiet.
Hägerstedt lyfter även fram den förändrade arbetsmarknaden som ett argument till gymnasiernas fördel.
– I dagens läge ska vi jobba länge – och med olika saker. Det är en realitet. Här ger gymnasieutbildningen en bra grund att studera vidare från, oavsett om man vill rikta in sig på ett yrke eller forskarstudier. Gymnasiet är den bästa språngbrädan för livslångt lärande.
Ett närgymnasium i tiden
Just Karis-Billnäs gymnasium kan stoltsera med några egna fördelar. Skolans valspråk är ”Ett närgymnasium i tiden”. Här kommer två av skolans viktigaste slagträn fram.
Det ena är närheten. Både till världen via internationella projekt, men också mellan elever och lärare i form av små grupper. Det andra är ambitionen att ständigt ha tummen på tidens puls.
Andreas Bobe, som studerar andra året vid Karis-Billnäs gymnasium, skriver under på det här.
– Vi har samma – om inte bättre – möjligheter att få hjälp och klara av studierna som i de större gymnasierna. Karis-Billnäs gymnasium har många skolvisa kurser. I en stor skola finns inte lika många projekt och möjligheter att skräddarsy sina studier.
Hur trivs du här?
– Jag får alltid en varm känsla när jag kommer hit. Alla känner alla, ingen är elak med någon annan.
Han lyfter också fram den goda relationen mellan elever och lärare.
– Den är väldigt bra. Tack vare de små grupperna i skolan lär lärarna känna oss bra. De känner till våra svagheter och kan ge oss den hjälp vi behöver.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin