Bokkalas med den finlandssvenska fantasyns första dam

Maria Turtschaninoff slog igenom som fantasyförfattare i en tid när genren ännu främst betraktades som något för barn.

Maria Turtschaninoff slog igenom i en tid när fantasy ännu främst betraktades som en genre för barn.

KBG har i dag bokkalasat tillsammans med fantasyförfattaren Maria Turtschaninoff – prisbelönt, översatt till ett trettiotal olika språk och inte minst: Karisbo.

Hon berättade om sin litterära produktion, med fokus på trilogin Krönikor från Röda klostret.

Anförandet kretsade kring hur det var att slå igenom som fantasyförfattare i en tid när genren främst betraktades som något för barn, hur hon gör research, konsten att hitta på en religion, att komma hem till ett ställe där man aldrig har bott, vem hennes förebild är (Irmelin Sandman Lilius) och varför hon väljer att skriva just fantasylitteratur.

– Genren ger mig möjlighet att utforska vår värld på ett sätt som jag inte skulle kunna om jag skrev realistiskt. Jag kan skriva om saker som gäller vår värld, men så att man kan ta emot dem på ett mer allmängiltigt vis. Fantasyn tar bort våra länder, våra kulturer. Den är som ett lingua franca. Vi är alla på samma nivå när vi går in i texten, säger Turtschaninoff.

Folktro och mytologiska väsen är ett återkommande inslag i flera av Maria Turtschaninoffs böcker.

Ett talande exempel är hennes ultralokala roman Arvejord, som kretsar kring en släkt och dess band till en österbottnisk myr.

– Jag tänkte att den här boken knappast kan intressera någon utanför Finland, eller ens Österbotten. Men det första land som Arvejord såldes till var Azerbajdzjan. Det var en påminnelse om att det lokala är globalt. Boken handlar om att höra hemma på en plats, och alla hör vi hemma någonstans.