Siri Helle säger att ett videosamtal till mormor är ett exempel på skärmtid som får oss att må bättre. Men bäst mår vi av att träffas ansikte mot ansikte.
Är roten till samtidens illamående den rektangulära tingest som så gott som samtliga av oss har i fickan? Riktigt så svartvitt är det inte, menar den prisbelönta svenska psykologen och författaren Siri Helle. KBG-studerandena Victoria Huldin och Rosanna Björklöf medger ändå att mobilen är en tidstjuv.
Sällan har ett ämne varit så aktuellt – eller berört så många i publiken. Debatten om skärmtid och mobilens vara eller icke vara i skolan går het både i Finland och i grannlandet Sverige, där man den här hösten har fastställt nationella rekommendationer för skärmanvändning bland barn och unga.
Det är också mot väster som bildningen i Raseborg har vänt blickarna och bjudit in en av de ledande auktoriteterna på området, psykolog Siri Helle, för att föreläsa för studerande från Karis-Billnäs gymnasium och Ekenäs gymnasium.
Besöket sponsrades av Stiftelsen för Ekenäs Sparbank och sammanföll med Världssparardagens 100-årsjubileum den 31 oktober 2024.
– Vi vill investera i framtiden. Raseborgs framtid. Vi har funderat på hur man kan få studerande att må bra – och i Sverige mår man ju alltid bra – så vi har sneglat ditåt, sade rektor Esbjörn Hägerstedt när han välkomnade Helle.
Lagom är bäst
Under rubriken Smartare än din telefon – som även är titeln på hennes bok om ämnet – serverade den prisbelönta psykologen en timme tankeväckande forskningsresultat.
– De unga som verkar må bäst är de som har lagom mycket skärmtid. Inte de som har minst. Att däremot tillbringa väldigt mycket tid med skärmen verkar hänga ihop med att man mår sämre, sade Helle.
Somliga brukar likna skärmanvändningen vid godis, men enligt Helle fungerar liknelsen bättre om man i stället likställer den med mat.
– Ett videosamtal till mormor eller att du vårdar dina relationer är något du mår bra av, det är salladen. Men precis som när det gäller mat kan du få i dig för många kalorier.
Hur, inte hur mycket
Det finns också ett samband mellan användningen av sociala medier och vår känsla av välbefinnande.
– Hur mår vi av att vara på sociala medier? Svaret är: lite dåligt. Om vi är mycket på sociala medier mår vi lite sämre än innan, men det beror till stor del på vad som händer på plattformen.
Enligt Helle borde vi tala mindre om skärmtid och mer om fokustid: den tid vi använder för att koncentrera oss på något helhjärtat utan att ständigt störas av diverse aviseringar.
– Det handlar inte bara om tiden vi tillbringar med den här lilla manicken, utan hur vi använder den. Passivt användande får oss att må sämre, eftersom det stjäl tid från annat.
Hon rekommenderar att stänga av ljudet på telefonen och lägga undan den då man jobbar med något, träffar vänner eller äter. Vi mår dessutom bra av att ha en timme skärmfritt innan läggdags, eftersom det blå ljuset kan lura kroppens biologiska klocka att tro att det är mitt på dagen.
”Blir lätt så att jag prokrastinerar”
Inför besöket hade gymnasiestuderandena fått svara på en enkät om sin mobilanvändning. Resultatet visar att skärmen för många ofta blir en distraktion. Det här skriver abiturienterna Victoria Huldin och Rosanna Björklöf under på.
– Det händer att jag tar fram telefonen i stället för att göra läxor, säger Huldin.
Abiturienterna Victoria Huldin och Rosanna Björklöf erkänner utan omsvep att telefonen ibland kan störa skolarbetet.
Björklöf håller med och säger att mobilanvändningen ibland går ut över skoluppgifterna.
– Det blir lätt så att jag prokrastinerar.
Hur många timmar skärmtid har ni per dag?
– Fyra timmar, säger Björklöf.
– Sex till sju timmar. Och då räknar jag inte med den tid jag jobbar på datorn i skolan. Det är lite för mycket, tror jag, säger Huldin.
Enligt de två abiturienterna var Siri Helles föreläsning både intressant och tankeväckande.
– Det var trevligt att höra att skärmanvändningen inte bara har en massa negativa effekter, utan också fördelar, konstaterar Rosanna Björklöf.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin
Information in English