Historia och samhällslära

 

På besök i Finlands nationalmuseum.

Vid Karis-Billnäs gymnasium har du ypperliga möjligheter att fördjupa dig i historia och samhällslära!

Varför historia?

Vi granskar hur samhällen förändras, samspelet mellan individ och miljö, hur idéer, värderingar och samhällets strukturer förändras.

  • Historia gör det lättare att förstå världen, samhället, samtiden. Samhället kan lättare förstå sig själv och lösa sina problem. Du får hjälp att få grepp om ditt eget liv.
  • Historia är definitivt allmänbildande
  • Historia är intressant, allt måste inte vara ”nyttigt”
  • Du lär dig tänka kritiskt
  • Du lär dig söka information
  • Du lär dig behandla information, göra analys och utöva källkritik. Detta är centrala färdigheter i dagens informationssamhälle. Hur hittar man i informationsflödet? Vad är viktigt och vad klarar jag mig utan? Hur pålitlig är informationen? Etc.
  • Du lär dig se på fenomen och problem ur många synvinklar samtidigt. Det är en färdighet som är synnerligen bra att ha i livet.


Vad kan man bli?

Om man är verkligt intresserade av historia öppnas givetvis även dörren till yrkeslivet den vägen. Vad kan man då bli när man studerar historia? Det bestämmer Du långt själv: historiker, forskare, lärare, samhällsvetare, kulturarbetare, administratör, museiarbetare, arkivarbetare, journalist, EU-tjänsteman, militär… Om du har sådana planer bör du avlägga ett realprov i historia och gärna komplettera med ett realprov i samhällslära.

Varför samhällslära?
Det är viktigt att förstå samhällets spelregler och ekonomiska sammanhang. Annars hänger du inte med. Du blir utanför. Om du vill klara dig bra måste du först lära dig spelreglerna. Svårare än så är det inte!


Vad kan man bli?

Vårt demokratiska samhälle behöver alltid folk som sysslar med samhällsfrågor. Det behövs samhällsvetare, ledare, jurister, ekonomer, journalister, socialarbetare, EU-tjänstemän…

Om du har planer på att efter gymnasiet studera samhällsvetenskaper bör du definitivt avlägga ett realprov i samhällslära och gärna komplettera med ett realprov i historia.

 

Kursutbudet i historia

Obligatoriska kurser

HI 1 Människan i en föränderlig omvärld
HI 2 Internationella relationer
HI 3 Det självständiga Finlands historia

Fördjupade kurser

HI 4 En europeisk världsbild växer fram
HI 5 Sveriges östra rikshalva blir Finland
HI 6 Globala kulturmöten

Skolvisa kurser (våra egna kurser)

HI 7 Fördjupning i modern Finländsk historia
HI 8 Islamologi. Vi och de?
HI 9 Antiken – grunden
HI 10 USA – från 13 kolonier till världsmakt
HI 11 Skapa historia
HI 12 Historia inför realprovet (nätkurs)

 

Kursutbudet i samhällslära

Obligatoriska kurser

SL 1 Det finländska samhället
SL 2 Ekonomikunskap
SL 3 Finland, Europa och en värld i förändring

Fördjupad kurs

SL 4 Medborgarens lagkunskap

Skolvisa kurser (våra egna kurser)

SL 5 Politik i praktiken
SL 6 Ekonomi i praktiken
SL 7 Just nu
SL 8 Snilleblixten – skoltidningen
SL 9 Samhällslära inför realprovet (nätkurs)

Realprovet i historia

9 frågor – 5 svar

Kurser   Frågor
HI 1 Människan i en föränderlig omvärld 2
HI 2 Internationella relationer 2
HI 3 Det självständiga Finlands historia 2
Hi 4 En europeisk världsbild växer fram 1
HI 5 Sveriges östra rikshalva blir Finland 1
HI 6 Globala kulturmöten 1
HI 7 Fördjupning i modern finländsk historia Fördjupar 3
HI 8 Vi och de stöder 2 och 6
HI 9 Antiken – grunden Stöder 1
HI 10 USA:s historia stöder 1, 2, 6
HI 11 Skapa historia! ger färdigheter
Hi 12 Historia inför realprovet (nätkurs) repeterar 1-6

 

Frågorna i provet i historia baserar sig på kurserna i riksläroplanen (HI 1 – HI 6). För att du skall klara dig riktigt bra i provet bör du dessutom välja så många skolvisa kurser som möjligt. I tabellen ser du hur dessa kurser hänger ihop med kurserna i riksläroplanen.

Varje realämnesprov innehåller 1-4 (i praktiken 1-2) uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Det är naturligt att ta in lite samhällslära i ett prov i historia. Därför är det förstås bra om du dessutom studerar kurser i samhällslära.

Realprovet testar inte bara kunskaper utan även färdigheter, t.ex. analysförmågan. Ett lämpligt sätt att öva upp dina färdigheter är att delta i skolans olika projekt.

Lärokursen i historia består av flertalet kurser och de är utspridda över tre år. Därför har du de bästa förutsättningarna att skriva ett bra prov på våren det tredje året.

 

Realprovet i samhällslära

9 frågor – 5 svar

Kurser Frågor
SL 1 Det finländska samhället 2
SL 2 Ekonomikunskap 2
SL 3 Finland, Europa och en värld i förändring 2
SL 4 Medborgarens lagkunskap 2
SL 1-4 1
SL 5 Politik i praktiken stöder 1 och 3
SL 6 Ekonomi i praktiken stöder 2 och 3
Sl 7 Just nu stöder 1 – 3 OCH HI 2
SL 8 Snilleblixten Ger färdigheter
SL 9 Samhällslära inför realprovet repeterar 1-4

 

Frågorna i realprovet baserar sig på kurserna i riksläroplanen (SL 1 – SL 4). För att du skall klara dig riktigt bra i provet bör du dessutom välja så många skolvisa kurser som möjligt. I tabellen ser du hur dessa kurser hänger ihop med kurserna i riksläroplanen.

Varje realämnesprov innehåller 1-4 (i praktiken 1-2) uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Det är naturligt att ta in lite historia i ett prov i samhällslära. Därför är det förstås bra om du dessutom studerar kurser i historia.

Realprovet testar inte bara kunskaper utan även färdigheter, t.ex. analysförmågan. Ett lämpligt sätt att öva upp dina färdigheter är att delta i skolans olika projekt.

Lärokursen i samhällslära är upplagd så, att du har de bästa förutsättningarna att skriva ett bra prov på våren det tredje året, men redan på hösten det tredje året är förutsättningarna rätt bra.