Så minns alumnen Tove von Schantz åren i KBG – ”Samhörighet och drivande lärare”

Var finns Karis-Billnäs gymnasiums gamla studenter i dag? Vilken vägkost gav KBG dem? I en serie texter låter vi våra alumner berätta om vart livet har fört dem och hur de har haft nytta av vårt närgymnasium som en språngbräda ut i studierna och arbetslivet. Det här är en KBG 50-special: Tove von Schantz berättelse.

Jag började grundskolan i Kila svenska lågstadium hösten 1978. Som skolelev trivdes jag bra och älskade att delta i alla musikklubbar och i skolkören tillsammans med Dick Granroth och Karin Pärnänen. Dessa två lärare satte grunden till mitt musikintresse som jag hade nytta och stor glädje av många gånger om i framtiden.

Efter grundskolan blev det Karis Billnäs gymnasium för mig. De flesta av mina kompisar från högstadietiden valde också att studera vid KBG.

När jag tänker tillbaka på mina år vid Karis-Billnäs gymnasium kommer jag ihåg samhörigheten och de drivande lärarna.

Jag kommer också ihåg att studentskrivningarna skapade stress och viljan att lyckas var stor.

Man hade en chans! Jag blev student våren 1990!

Under studietiden vid KBG kommer jag bäst ihåg språklärarna. Jag älskade språk och min målsättning var att själv bli språklärare.

Monika Andtfolk var min lärare i franska, och Gunilla Ekholm-Ruohonen i tyska. De hade en fin förmåga att motivera och inspirera. Lektionerna var både krävande och intressanta. Jag kom alltid väl förberedd till dessa lektioner och gick oftast ut ur klassrummet peppad och på gott humör. Både Monika och Gunilla var noga med att återkoppla och utvärdera i sin undervisning, vilket gav mig en känsla av att man hängde med.

”Sir” var min engelskalärare och Mantere min finskalärare. ”Sir” hade en egen stil att undervisa och alla hade stor respekt för honom. Jag kommer ihåg att jag tänkte att det nog var tur att jag hade lätt för språk.

Mantere däremot var skojfrisk och hade alltid finska dagstidningar och vykort från olika ställen i Finland med på lektionerna. Man fick alltid ”plussia vihkoon” om man markerade, eller visade intresse på något annat sätt.

Under gymnasietiden var festerna många och roliga. Gamlas dans hade vi däremot inte, utan vi firade att vi blev äldst i skolan genom att klä ut oss i gamla kläder.

Bänkskuddardagen eller ”penkkis” firade vi ordentligt. Vi hade roliga fester i Hagalund, vilket bidrog till den goda sammanhållningen i de två parallellklasserna. Under våra tre år samlade vi in pengar för att kunna göra en gemensam resa efter skrivningarna på våren.

Detta lyckades vi med och så gott som hela gänget åkte en vecka till Ayia Napa på Cypern. Det var en härlig vecka med sol och bad många skratt.

Tove von Schantz, då Ramstedt, när hon tog studenten 1990.

Efter gymnasiet studerade jag ett år utomlands. Jag ville förkovra mig i språken och samtidigt skaffa mig en utbildning. Jag fick studieplats vid Stockholms universitet, där jag under ett års tid studerade engelska, tyska och turism. Vi hade en introduktionsperiod i Stockholm på fyra veckor och efter det bar det iväg till Brighton i Storbritannien. Efter Brighton blev det München i Tyskland och sedan hem tillbaka. Båda tidsperioderna utomlands varade i fyra månader. Dagarna bestod av undervisning på förmiddagarna fram till lunch för att sedan praktisera på olikas arbetsplatser under resten av arbetsdagen.

I Brighton praktiserade jag på Brighton tourist information centre och i München hade jag praktikplats på Bavaria Hotel.

Det här var en mycket lärorik tid i mitt liv då jag fick många nya vänner och framför allt lärde jag mig att stå på egna ben, medan jag upplevde Europa. Med kompisarna ordnade vi egna utflykter under veckosluten. Skolan ordnade också studiebesök till bland annat Oxford University i Stor Britannien och då vi var i München till Dachau koncentrationläger och till Neuschwanstein slott. Två helt motsatta upplevelser.

Hemkommen våren 1991 blev jag erbjuden musiklärarjobb i KSH och i KBG. Höstterminen hade redan börjat och det fanns ingen musiklärare! Ove Forsman (dåvarande rektor) kontaktade mig och lyckades övertala mig att komma och prova på.

Jag lovade ställa upp för tre månader, så att han skulle få lite mera tid för rekrytering av musiklärare. Helt oväntat stormtrivdes jag med jobbet och tre månader blev tre år!

Snart stod det klart för mig att det nog var dags för lärarstudier. Det blev klasslärarstudier i Vasa hösten 1994 och då jag blev klar med utbildningen våren 1998 gick flyttlasset tillbaka hem till södra Finland. Jag började jobba i Karis svenska lågstadium och fick en tillsvidaretjänst året därpå.

Som vice rektor jobbade jag i tre års tid och då blev frågan om rektorsbehörighet aktuell. Våren 2018 blev jag ställföreträdande rektor.

Att vara rektor är ett intressant, krävande och roligt jobb. Ingen dag är den andra lik. Det bästa är att få jobba med elever och lärare.

Tove von Schantz (f Ramstedt)
student från Karis-Billnäs gymnasium 1990

Läs fler berättelser här: KBG:s alumner berättar