Karis-Billnäs gymnasium

Karis-Billnäs gymnasium fyller 50 år i år – och det firades med pompa och ståt den 22 januari. Festen blickade bakåt mot det gångna halvseklet, men också mot framtiden.

Dagen inleddes med besök av ingen mindre än undervisningsminister Anders Adlercreutz. Ministern blev överlycklig över att springa på sin gamla armékompis, ”kanonjär Sjöblom”, i korridoren.

Mötet med vår matematiklärare Tommy Sjöblom slungade honom tillbaka till en tid då han var ungefär jämngammal med dagens studerande. Med ett nostalgiskt leende mindes han hur han som vilsen 17-åring tog ett mellanår och åkte på utbyte till Portugal.

– Att gå utanför sin bekvämlighetszon är något av det viktigaste ni kan lära er i skolan, konstaterade ministern, som i sin ungdom var livrädd för att hålla tal inför stora grupper.

Men besöket handlade inte bara om minnen. Han blickade också framåt och kom, halvt om halvt, med ett löfte om att utreda en reform av hur realproven är utformade.

– När jag skrev studentproven var alla realämnen samlade i ett prov. Jag kunde välja och vraka mellan frågor i kemi, fysik, historia och samhällskunskap. Jag har funderat på om man borde dela in realproven i olika korgar, till exempel ett samhällsvetenskapligt prov och ett naturvetenskapligt prov, sade Adlercreutz.

Han hoppades att det här skulle locka studerande att välja fler främmande språk i stället för att satsa stenhårt på några få realämnen.

Den ljusnande framtid är vår

Nästa programpunkt under festen var jubileumskaffe. Evenemanget gästades, förutom av skolans studerande och personal, av pensionerade lärare och olika aktörer med koppling till Karis-Billnäs gymnasium. Extra värmande var att hela stadens tjänstemannakår från bildningsavdelningen deltog, med stadsdirektör Petra Theman i spetsen, liksom flera lokalpolitiker och riksdagsman Johan Kvarnström.

I sitt välkomsttal tog rektor Esbjörn Hägerstedt upp den inte helt smidiga starten 1976. Då grundskolan kopplades loss från gymnasieutbildningen och Karis-Billnäs samskola blev Karis svenska högstadieskola (senare högstadium) och Karis-Billnäs gymnasium.

– Den verklighet som grundskolereformen skapade togs ändå inte emot med öppna armar. Fastighetsfrågor behövde lösas och språkstriden mellan den svenska majoriteten och den finska minoriteten, som pyrt under ytan, blossade till liv, sade Hägerstedt.

1978 flyttade Karis-Billnäs gymnasium in i den fastighet där vi nu verkar, och en ny epok i gymnasiets historia började skrivas. Kostymen blev snabbt för liten och tillbyggen under 1980-talet och senare kring millennieskiftet, följt av renoveringar, tog fart.

– Senare infördes det årskurslösa gymnasiet – en flexiblare utbildningsstruktur utan stigmat att gå om ”klassen”, vilket inte var helt ovanligt på den tiden. En profilering mot en projektbaserad studiestruktur började ta form i slutet av 90-talet för att möta den nya vardagen i samhället. På 2010-talet gick startskottet för den digitaliseringsresa vars intensitet sedan dess bara tilltagit. Samhället förändrades och gymnasiet med det, sammanfattade Hägerstedt och avslutade med att konstatera att framtiden för Karis-Billnäs gymnasium har alla förutsättningar att vara ljus.

– I stora delar av landet larmas det om att elevunderlaget inte räcker till. Den utmaningen har vi inte här.

”Trodde aldrig jag skulle stå här”

Festen fortsatte med kaffe och KBG-tårta. Ett uppskattat inslag var Raseborgs stads tidigare undervisningschef Elisabet Ehrstedts nostalgiska tal, som förde publiken tillbaka till slutet av 1970-talet.

Hon var en del av den första årskullen som gick hela sin gymnasietid i Karis-Billnäs gymnasium. De första två åren tillbringade hon vid Nabogatan i den byggnad som senare blev Katarinaskolan, men lagom till abiåret gick flytten till den nuvarande byggnaden. På den tiden var de elever i stället för studerande, engelskläraren skulle tilltalas ”sir” och diskussionerna mellan höger och vänster, USA och Sovjetunionen, gick heta.

– Jag trodde aldrig att jag skulle stå här nästan ett halvsekel senare och tala på KBG:s 50-årsjubileum, sade hon.

Hon anser att gymnasieutbildningen har gått i rätt riktning.

– Vi hade ingen möjlighet att fördjupa oss i ämnen vi var intresserade av. Vi var inte heller delaktiga i undervisningen – sade läraren att det var på ett visst sätt, då var det så.

Jubileumskaffeserveringen kulminerade i en paneldiskussion – inte debatt, eftersom alla deltagare var rörande överens om närgymnasiets betydelse för Karis.

Stark Kariskänsla

I panelen satt Jan-Erik Till (mångårig lärare i historia och samhällslära), historikern Victor Wilson (som just nu arbetar med att skriva KBG:s historik), Filip Björklöf (alumn och vd för företaget Karis Järn), Elena Horttana (alumn och medgrundare av studentföreningen Karis Hjärn) samt tidigare nämnda Elisabet Ehrstedt.

Diskussionen kretsade kring läroplaner, frågan om utbildning är vägen till ett gott liv och samhällets digitalisering.

Efteråt vankades det öppet hus med fotoutställning i gymnasiet. Evenemanget var välbesökt, och i vimlet syntes KBG:are i alla åldrar. Från studerande som fick den vita mössan för bara några år sedan till seniorer som pekade på blekta fotografier och ivrigt berättade om hur det var på deras tid.

Den gemensamma nämnaren för dem alla är kopplingen till närgymnasiet, som i sin tur är intimt förknippat med Karis. Skolan löper som en röd – eller kanske snarare lila – tråd genom den forna bruksorten. Det sitter gamla KBG:are på förtroendeposter i politiken, i näringslivet – överallt.

Eller för att citera Elena Horttana, som grundade studentföreningen Karis Hjärn. Inte för att små orter i regel har sina studentföreningar – snarare tvärtom. Utan för att det finns något där. En samhörighet. Som är så stark att föreningen lever vidare, nästan 20 år efter att den spontant grundades under en inflyttningsfest i Vasa.

– Det gläder mig att den fortfarande är aktiv. Det visar att det inte bara var vi som hade en stark Kariskänsla – den finns kvar.

Se fler bilder från 50-årsfirandet (öppnas i ny flik)

TEXT & FOTO: Benjamin Lundin