Var finns Karis-Billnäs gymnasiums gamla studenter i dag? Vilken vägkost gav KBG dem? I en serie texter låter vi våra alumner berätta om vart livet har fört dem och hur de har haft nytta av vårt närgymnasium som en språngbräda ut i studierna och arbetslivet. Det här är Lovisa Tills berättelse.
För lite mer än 10 år sedan steg jag ut ur KBG med den vita studentmössan på huvudet, och det är nog fortfarande ett av de största ögonblicken i mitt liv, av många olika orsaker. Så jag kan redan nu i inledningen säga att ja, enligt mig är det värt det att gå igenom den bergochdalbana som gymnasietiden ibland kan vara.
Efter högstadiet visste jag inte direkt vad jag ville bli då jag blev stor, så gymnasiet var därför ett klart val för mig. Under gymnasietiden upplevde jag precis som de flesta både toppar och dalar, och gick ut som student våren 2014. Från gymnasietiden tog jag med mig, förutom allmänbildningen och den vita mössan, ett intresse för speciellt psykologi och historia, vilket också format både mina studier och arbetserfarenheter efter gymnasietiden.
Då gymnasietiden var över tog jag ett mellanår och gick på en linje inriktat på språk och turism vid VNF. Mellanåret var en bra andningspaus efter gymnasiet, och att ta ett mellanår är något som jag också starkt rekommenderar. En av årets huvudpunkter var gruppresan till Irland, som linjen planerade och utförde.
Under mellanåret insåg jag alltmer att jag ville studera psykologi på ett eller annat sätt. Hösten 2015 började jag således mina studier i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa, och jag har faktiskt bott i Österbotten sedan dess (Först i Vasa och sedan Malax, för att vara lite mer specifik). Under studierna läste jag förutom utvecklingspsykologi också psykologi och krispsykologi som biämnen, och enskilda kurser i fler ämnen som t.ex. ungdoms-, religions- och genusvetenskap. Något jag speciellt gillade med mina studier var just möjligheten att väldigt långt forma mina studier enligt vad jag själv ville läsa. Jag gjorde två praktikperioder under studierna, en på Folkhälsan och den andra på Mieli psykisk hälsa Österbotten. Jag skrev också min gradu i samarbete med Folkhälsan, utgående ifrån ett projekt som kallades styrka, glädje och medkänsla, vilket också var ett projekt som jag fick bekanta mig med under min praktikperiod. Det var fint att både få delta i projektet som praktikant, och sedan analysera resultat från projektet i min egen avhandling.
Att göra praktik var roligt och givande under studietiden, och jag blev också tillfrågad och anställd för att göra projektarbeten vid mina båda praktikplatser. Förutom de två arbetserfarenheterna jobbade jag också under studierna både som tentövervakare vid Hanken i Vasa, samt som sommarguide vid Kuddnäs museum i Nykarleby. Kuddnäs var en bra paus från studierna, och jag fick både använda mig av det jag lärt mig vid VNF, och lära mig mer om serviceyrkets olika sidor. Jag trivdes med att jobba på museum, både för all historia och alla människomöten, samt att jag idag förutom att ha erfarenhet från min egen studiebakgrund också har en bra förståelse för kulturellt arbete.
Efter att jag blev utexaminerad från Åbo Akademi våren 2020 har jag både haft kortare och längre anställningar, bland annat som skolcoach, workshopsdragare för föreningen Regnbågsallians och mitt nuvarande jobb som ungdomskoordinator för anhörigföreningen FinFami Österbotten. Något som kännetecknat alla jobb som jag har haft efter studierna är viljan att jobba med och stödja ungdomar, samt prata om och uppmärksamma psykisk hälsa/-ohälsa.
Så, med tanke på studierna och arbetserfarenheterna jag har haft efter min gymnasietid, hur mycket har gymnasietiden påverkat det jag gjort senare i livet? En hel del faktiskt, eftersom mitt intresse för ämnen som psykologi och historia stärktes under gymnasietiden, samtidigt som jag lärde mig mer om vem jag är och vad jag skulle vilja göra senare i livet. Den egna utvecklingen tar, tur nog, inte slut med gymnasietiden, men gymnasietiden skapar en bra grund för den fortsatta utvecklingen.
Avslutningsvis, mina tre orsaker till att man borde söka till KBG:
- Du lär dig mer om dig själv under gymnasieåren
- Du hittar nya/förstärker gamla intressen för olika ämnen
- Du är inte ensam i dina studier, lärarna och personalen stödjer dig hela vägen.
Tack för mig, och allt gott!
Lovisa Till
Student från Karis-Billnäs gymnasium 2014
Läs fler berättelser här: KBG:s alumner berättar
Information in English