Karis-Billnäs gymnasium

Var finns Karis-Billnäs gymnasiums gamla studenter i dag? Vilken vägkost gav KBG dem?

I en serie texter låter vi våra alumner berätta om vart livet har fört dem och hur de har haft nytta av vårt närgymnasium som en språngbräda ut i studierna och arbetslivet. Det här är Kajsa Paakkis berättelse.

Då jag började mina studier vid Karis-Billnäs Gymnasium var min framtid noga utstakad; jag skulle läsa alla kurser i psykologi vid gymnasiet för att förbereda mig på framtida psykologistudier i Helsingfors. Kurserna i psykologi läste jag förvisso, men det visade sig att mina noga utarbetade framtidsplaner fick ge väg för ett annat huvudämne i en annan stad – nämligen genusvetenskap i Åbo.

KBG lade grunden för den väg jag valde att ta i mina framtida studier. Jag minns min första historielektion i gymnasiet, där vi omedelbart blev utmanade att tänka själva och att våga svara på frågor fastän vi inte trodde oss veta svaret. Historielektionerna utmanade oss att tänka kritiskt och att inte utan eftertanke tro på allting som stod i läroböckerna. Detta kritiska tänkande skulle visa sig vara en central del av mina kommande universitetsstudier. Under mitt sista år i gymnasiet fick jag höra om ett för mig tidigare främmande ämne, genusvetenskap. Jag kunde inte tro mina öron att man kan ta en examen i ett ämne där man studerar mänskliga rättigheter, ojämlikhet och olika maktstrukturer i samhället. Som tidigare nämnt, var jag i gymnasiet tvärsäker på att jag skulle bli psykolog. Jag var länge väldigt osäker på ämnet genusvetenskap, eftersom jag aldrig hört om någon som studerat det och inte visste vad man kunde få för jobb med en sådan examen. Samma dag som ansökningarna till universiteten skulle lämnas in, bytte jag genusvetenskap till mitt förstahandsval.

Vilken tur att jag vågade ta chansen! Då jag började studierna vid Åbo Akademi kände jag mig genast som hemma. Eftersom genusvetenskap är ett relativt litet ämne kändes det väldigt hemtrevligt då man fick nära kontakt med både studiekamraterna och föreläsarna. Studierna var ännu bättre än jag kunnat föreställa mig. Eftersom genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne, har jag fått en bred kunskap om flera olika aspekter av samhället. Jag har lärt mig om allt från kolonialismen och dess inverkan på dagens samhälle, till hur språket skapar och upprätthåller olika mellanmänskliga maktförhållanden. Det är möjligt att rikta sig in på ett särskilt delområde i studierna. Jag har själv särskilt fokuserat på frågor om rasism och skrivit min magisteravhandling om den diskriminering som kvinnor med utländsk bakgrund stöter på i Finlands arbetsliv. Vid sidan av studierna var jag även aktiv i ämnesföreningen Judith, vilket har gett mig vänner som är mig nära även efter studietiden.

Fastän jag stortrivdes med studierna, fanns det en stor oförståelse från omvärlden för mitt huvudämne. Jag kan inte räkna upp hur många gånger jag fått frågan om vad man kan jobba med som genusvetare. Svaret är: i princip vad som helst! Jag har vänner som jobbar som journalister, forskare, kommunikatörer och konsulter. Min egen karriär efter studierna började på Samarbetsförbundet kring funktionshinder. Funktionshinderfrågor är en central del av genusvetenskap, och jag var väldigt glad över att få arbeta med dessa kärnfrågor på SAMS. För tillfället arbetar jag som verksamhetskoordinator för Svenska Folkpartiet i Nyland. Jag planerar att i framtiden återvända till studierna och doktorera i genusvetenskap.

Jag ser det verkligen som KBG:s förtjänst att jag hittade rätt väg i studierna. Utan de inspirerande historielektionerna hade jag nog inte fått upp ögonen för genusvetenskap. Jag är väldigt glad över att jag vågade välja det studieämne som genuint intresserar mig, eftersom jag annars inte skulle ha fått all den erfarenhet, kunskap och framför allt de goda vänner som mina studier har gett mig!

Kajsa Paakki
student från Karis-Billnäs gymnasium 2017

Läs fler berättelser här: KBG:s alumner berättar