Undervisningsminister Li Andersson öppnade upp om framtidsfrågor som berör gymnasiet och de studerande.
Det var fullsatt i skolmatsalen då undervisningsminister Li Andersson besökte Karis-Billnäs gymnasiums frukost genast efter sportlovet (27.2).
– Senast jag var i den här matsalen representerade jag Finlands svenska skolungdomsförbund och berättade om studiekort och studieförmåner.
Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna och Li Andersson från Vänsterförbundet kandiderar nu för en tredje period i riksdagen i Åbolands valkrets.
Läropliktslag för att mota marginalisering
Under frukosten öppnade Andersson upp bakgrunden till den utvidgade läroplikten för de studerande som är de första som berörts av den.
– Tidigare blev kring 16 procent av årskullarna utan en examen från andra stadiet. Trots bra och motiverade projekt hade den här andelen inte minskat under 2000-talet.
En examen från andra stadiet kan enligt alla mätningar i dagens läge ses som en minimiförutsättning för att unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En andra stadiets examen öppnar också upp möjligheten att studera vidare, vilket är i linje med regeringens strävan att åtminstone varannan finländare i framtiden ska ha en högskoleexamen. Därför ansåg regeringen det vara motiverat att införa den utvidgade läroplikten, och göra den avgiftsfri, berättar Andersson
– Om samhället inför en allmän plikt att studera vidare så måste också samhället ordna att det är möjligt för alla oberoende familjens ekonomiska situation, säger Andersson.
I undersökningar man gjort bland studerande har man också fått svar att avgiftsfriheten redan haft betydelse när nior gjort sina val efter grundskolan, säger hon.
– Den har haft betydelse framför allt bland unga med ensamstående föräldrar, unga vars föräldrar inte har högskoleutbildning och unga som bor på landsbygden.
Studerande oroliga över att välja fel
Li Andersson talade också om gymnasiets betydelse som en grund för livslångt lärande, och om de olika typer av kompetenser som behövs i framtidens arbetsliv. Utvecklingen där högskolornas antagningssystem i allt högre grad avspeglar sig i och styr de ämnesval som gymnasiestuderande gör har varit oroväckande, säger hon.
– Jag har fört diskussioner med gymnasiestuderande som är stressade och oroliga att välja fel väg efter grundskolan och välja fel ämnen i gymnasiet. Det här har inte varit avsikten med någon reform.
Högskolorna håller som bäst på och reviderar poängsättningssystemet och Andersson hoppas att de tagit till sig av responsen hur deras beslut påverkar andra stadiets studier.
Avgiftsfriheten en trevlig överraskning
Andra årets studerande Melanie Lindvik, Cecilia Nyberg och Rebecka Esperi var nöjda med ministerbesöket och tycker det var intressant att få en bakgrund till sådant som berör dem.
– Hon lyfte fram saker som jag inte tidigare tänkt på, säger Lindvik.
De hör till den första årgången som omfattats av den utvidgade läroplikten. Överlag har den inte spelat så stor roll, tycker de, men avgiftsfriheten kom som en trevlig överraskning.
– Det var intressant att höra att många var emot reformen för att det blev dyrt. Men vi har säkert studerande i vår skola som inte skulle vara här om det skulle kosta, funderar Lindvik.
Fr. v. studerande Rebecka Esperi, Melanie Lindvik och Cecilia Nyberg. Foto: Johanna Metsämäki
Vill inte se terminsavgifter i högskolorna
Abiturient Oliver Heikkinen frågade undervisningsministern vad hon anser om terminsavgifter vid högskolorna i framtiden.
– Jag håller fast vid min princip om att utbildning ska vara avgiftsfri på alla stadier och i alla livsskeden. Införs avgifter på något område, till exempel för en andra högskoleexamen, tänker jag att det inte tar länge förrän de införs överallt, svarade Andersson.
Avgifter för utbildning skulle försvåra målet med fler högskoleutbildade. Finlands avgiftsfria utbildningssystem från förskola till högskola är också något som beundras av andra länder, säger hon.
Text: Johanna Metsämäki
Information in English