– Bubbelfenomenet gör att folk tänker ”men alla tycker ju som jag”. Och allt styrs av algoritmer som ett gäng i Palo Alto sitter och konstruerar, säger Jonas Jungar.
Fake news. Deepfake-videon. Bubbelfenomen. Jonas Jungar, ansvarig för kvalitetskontroll och publikdialog på Svenska Yle, besökte Karis-Billnäs gymnasium för att tala om hur det förändrade medieklimatet skapar ett allt mer polariserat samhälle. Men också om varför det är en Megajumbo Eurojackpott-vinst med sju tilläggsnummer (och alla rätt) att födas i Finland.
Jonas Jungar skräder inte orden när han pratar om samhällets förändrade förhållningssätt till sanningen.
– Det är en lika stor utmaning som klimatförändringen, säger han.
– Det har skett en lika stor revolution i hur information sprids som när Johannes Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Vi har alla blivit journalister och det är förstås jättebra. Men med så mycket information – hur kan man sålla i flödet?
För 20 år sedan fanns varken Youtube, Facebook eller Reddit. Microsoft hade inte släppt sin första Xbox och papperstidningen Västra Nyland utkom sex dagar i veckan.
Med smarttelefonernas och de sociala mediernas intåg har sättet på vilket vi skaffar oss information förändrats i grunden. Även mängden information har formligen exploderat – och därmed också betydelsen av källkritik.
– Egentligen behöver jag inte berätta det här för er, säger Jungar.
– Ni är bra på det här. Det är min generation och uppåt som borde lära sig de här sakerna.
Jan-Erik Till, som är lärare vid Karis-Billnäs gymnasium, håller med.
– När jag föreläser om grunderna i källkritik har jag märkt att de studerande redan kan de här sakerna.
Jättarna. Tre av de fem viktigaste sociala medierna och webbplatserna ägs av Google.
Fejkfilmer förvirrar
Det lönar sig ändå vara på alerten. Falsk information har blivit allt svårare att skilja från faktiska nyheter.
– Begreppet fake news har de senaste åren gått från att vara ett ord som används om direkt absurda nyheter, som att Hillary Clinton är en rymdvarelse, till att bli något som politiker använder för att beskriva nyheter som framställer dem på ett ofördelaktigt sätt, säger Jungar.
Även en person som vant fnyser åt skumma låtsasmedier med politiska agendor – ofta riktade mot invandring – kan bli ställd när den stöter på en deepfake-video.
– För några år sedan kom en deepfake-video, där man kunde se Barack Obama prata. Videon var så övertygande att man nästan kunde tro att han verkligen hade sagt alla konstigheter som han sa i videon. Sedan dess har tekniken gått framåt i snabb takt. Nu senast användes en video där demokraternas Nancy Pelosi verkade sluddra. Målet var att framställa henne som gammal och gaggig, berättar Jungar.
Lägg till algoritmer som styr flödena och förvirringen är total. Även den mest vana mediekonsument kan hamna i en bubbla där allt material som presenteras är utformat just för dig. Målet är att hålla dig kvar genom att erbjuda material och produkter som du är intresserad av. Resultatet blir en skev bild av hur världen ser ut.
– Bubbelfenomenet gör att folk tänker ”men alla tycker ju som jag”. Bubblorna talar inte med varandra och man lever i olika verkligheter. Och allt styrs av algoritmer som ett gäng i Palo Alto sitter och konstruerar.
Tre av fem finländare litar på nyheter
Helt nattsvart är det ändå inte. I höstas tillbringade Jungar tre månader på det engelska universitetet Oxford tillsammans med journalister från hela världen. När han fick höra berättelser från Indien, Ukarina och Ghana ställde det hans egen tillvaro i ett nytt ljus.
– Här pratar vi om problem som fake news och låga prenumerationssiffror på någon tidning. I jämförelse med deras problem är det här inget. Det gäller att värdesätta det vi har för inget är självklart. I länder som Polen och Ungern, länder som inte ens ligger långt borta, har det på bara några år skett en obehaglig utveckling.
I Finland litar 59 procent av befolkningen på nyheterna. Det kan låta lite, men siffran är den högsta i världen.
– Som en jämförelse kan nämnas att 41 procent av grekerna aktivt undviker nyheter.
En vistelse i Oxford tillsammans med utländska journalister fick Jungar att se Finland med nya ögon.
Lyckligt lottade
Rapporter där Finland kammar hem topplaceringar i olika kategorier har blivit vardagsmat för oss.
– När man ser rubriker som ”Finland vinner igen – klassas som världens lyckligaste land i FN-rapport” tänker många ”näää, de har räknat fel. De har frågat om fel grejer”, säger Jungar.
Exemplen på saker som Finland excellerar i är ändå många: lägst korruption i världen, världens bästa skolor, pålitliga valsystem och lagar, domstolar, myndigheter och tjänstemän som behandlar medborgarna jämlikt.
– Det är inte en lottovinst att födas i Finland – det är en Megajumbo Eurojackpott-vinst med sju tilläggsnummer (och alla rätt). Av alla på den här planeten bor endast 0,07 procent här. Och du är en av dem.
TEXT & FOTO: Benjamin Lundin
Information in English