Euroskylten framför gamla ECB-huset

Första veckan i december åkte en grupp samhällsintresserade studerande vid Karis-Billnäs gymnasium i väg på den något så när traditionsenliga studieresan med slutmål Frankfurt. I ekonomins Mecka i hjärtat av Europa skulle vi under fyra dagar komma att bekanta oss med hushållningen på såväl lokal som paneuropeisk nivå.

Klockan fem på årets beckmörka första decembermorgon steg ett sömndrucket, ändock ivrigt, gäng abiturienter in i en taxi som skulle ta oss till flygfältet. Redan i ett tidigt skede kunde vi konstatera att tyskarna sin ekonomiska framgång till trots inte är bäst på allt, och tackade skyarna för att vi hade valt Finnair framom det strejkdrabbade Lufthansa. Välhållna anlände vi till Frankfurt am Main och efter några mindre missöden inkluderande glupska studerande och en buss nummer 46 i fel riktning kunde vi nöjt slå oss ner på vandrarhemmets rum och insupa den förträffliga utsikten över floden Main och centrumkvarteren.

Björk bestiger börsbjörnen

På veckans schema stod bland annat omtyckta besök till Nordeas Frankfurtfilial, Frankfurtbörsen, judiska museet och, sist men inte minst, en exklusiv visit till Europeiska centralbankens, ECB:s, nya bygge som vi hade den utomordentliga turen att få ta del av. Officiellt var ECB:s nya skrapa stängd för utomstående besöksgrupper, men vi fick ett smakprov på byggnadens arkitektoniska inre. Därtill ägnades en dag åt småstaden Bad Vilbel utanför Frankfurt och vi studerande fick mångsidigt ta del av stadens historia och nutid, samt träffa närapå jämnåriga gymnasister under ett besök till Georg-Büchner-Gymnasium.

Naturligtvis hade vi gott om tid över att även upptäcka de mer vardagliga sidorna av staden. December är överlag en ypperlig månad att besöka Frankfurt, liksom andra tyska städer, med tanke på Weihnachtsmarkt, den traditionella julmarknaden. Frankfurts julmarknad besöktes flitigt av oss resenärer och om julstämningen inte hade infunnit sig tidigare så gjorde den det senast där. Sara Sevón, en av deltagarna på studieresan, anser att julmarknaden var väldigt fin och olik någonting man hade sett tidigare.

– Det var något som man gärna skulle uppleva på nytt, konstaterar hon.

Spetsad glögg, chokladindränkta jordgubbar på pinne, rostade mandlar och hela kvarter utsmyckade i juldekorationer överväldigade oss och när julen kändes lite väl påträngande fanns de europeiska shoppingstråkens mammut, Zeil, blott en kort promenadstund bort.

– Det bästa med resan var själva Frankfurt som var en verklig smältdegel mellan gammalt och nytt, korsvirkeshus möter skyskrapor. Att dessutom få en inblick i olika människors arbetsliv var oerhört givande. Det som överraskade var kanske hur liten och kompakt staden sin mäktiga silhuett till trots kändes, förklarar Elin Jungar, som tyckte att resan var ett trevligt avbrott i de vanliga studierna.

Halva gänget framför Main.

Efter en uttömmande vecka var det på torsdagseftermiddagen dags för oss att börja rikta patriotiska blickar hemåt inför självständighetshelgen, förhoppningsvis åtminstone några erfarenheter rikare, och inte bara inom ekonomikunskap. Exempelvis hade de flesta av oss deltagare åtminstone i något skede av våra studiekarriärer fördjupat oss i det tyska språkets krumbukter och under resan sattes färdigheterna äntligen på prov.

– Grammatiken fick ge vika när man skulle tala tyska, men allteftersom märkte man att man blev allt säkrare på sig själv, sammanfattar Rakel Hindersson

Text: Alfred Eriksson