Deltagarna i SL 4 – Medborgarens lagkunskap

I tisdags, 12.9, fick vi som går kursen SL 4 tillsammans med vår lärare Jimmy Holmberg äran att besöka Ekenäs tingsrätt. Meningen var att vi skulle få följa med en rättegång och därmed lära oss mera om det kursen handlar om, det vill säga juridik. Före rättegången fick vi också ställa frågor till tingsdomaren, åklagaren och nämndemännen, och få en närmare insikt i vilka deras uppgifter är under  rättegången. 

Rättegången skulle handla om ett rånförsök, men blev tyvärr inte av. I stället fick vi betrakta vad som händer då någon part inte infinner sig i salen då rättegången ska gå av stapeln. En av de svarande, alltså en av dem som åtalats, uteblev. Eftersom inte alla var på plats kunde inte rättegången påbörjas, utan flyttades framåt. 

Jag hade aldrig tagit del av en rättegång förut, och tyckte därför att studiebesöket skulle bli spännande. En av mina drömmar som yngre var faktiskt att bli domare, och jag var helt övertygad om att jag någon dag skulle studera juridik. Även om jag inte längre är lika säker på detta tycker jag att juridik är något väldigt intressant och såg fram emot att få ta del av rättegången. Det var fascinerande att i verkligheten se bland annat vilka platser alla som tog del av rättegången skulle sitta på, efter att ha gått igenom detta på lektionen, och att få höra mera detaljerat om de olika parternas uppgifter, samt om hurdan utbildning som krävs för att nå dessa yrken.

Jag tyckte också det var spännande att följa med processen som följde då den svarande inte kom till rättegången. Detta var ett scenario jag inte alls kunnat tänka mig hända, och blev väldigt överraskad. Vi fick lära oss om hur det går till då någon uteblir från rättegången. Det är möjligt att denne grips före nästa rättegång så att hen säkert kommer befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Jag hade aldrig riktigt tänkt på vilka följder detta kunde ha, eller att detta verkligen är ett relativt vanligt fenomen.

Överlag var studiebesöket givande, fastän det inte gick som vi tänkt oss. Vi hade övervägt enbart två alternativ, att vi skulle få följa med rättegången som vanligt, eller att de svarande genast skulle ha erkänt brottet och att rättegången därmed skulle ha blivit väldigt kort, men hade inte ens tänkt på att rättegången inte alls skulle bli av. Denna överraskning lärde mig dock också mycket, och det att vi fick ställa frågor till åklagaren, nämndemännen och domaren var också något väldigt lärorikt. Jag kan alltså nu säga att jag besökt tingsrätten, men det där med att följa med en rättegång får jag försöka på nytt med någon annan gång!

Emma Tuomolin