Tystnaden i den mörka tunneln är olidlig men när musiken i hallen börjar spela så vaknar publiken till liv. Namn efter namn ropas ut av kommentatorn och när det numret och namnet som alla känner igen ropas ut så börjar adrenalinet i kroppen pumpa. Det bländande ljuset av strålkastarna gör det omöjligt att se men väl inne på planen så är allt kristallklart. När domaren blåser igång matchen så är det full fokus på en sak och det är att vinna. Alla rörelser ute på planen känns perfekta efter de oräkneliga timmarna av träning. Varje moment av matchen får publiken mera och mera att vakna till. 

När domaren blåser av för halvtid så börjar adrenalinet redan avta och alla smällar mot kroppen börjar kännas av. Detta tillfälle är vad all träning har varit till för under hela säsongen så nu är inte rätt tillfälle att ge upp. Matchen börjar med ett fruktansvärt tempo och det syns att alla på planen kommer att ge allt för att vinna.

Lagen kombinerar ett högt tempo med ett stenhårt försvarsspel där ingen spelare kommer låta någon komma förbi utan en riktig kamp. När klockan i hallen visar 59.30 och båda lagen söker det avgörande målet så finns bollen i handen som så många gånger tidigare. Försvararen närmar sig och då går han på just den finten som så många andra försvarare före honom men han ger inte upp. Det hårda golvet kommer emot och det enda som hörs i hallen är slutsignalen och domaren som visslar för straff. Lagkamraterna kommer och hjälper men det enda som hörs är pulsen som dånar genom öronen. 7-meters strecket finns på samma plats som alltid. 

När domaren visslar så går allt som på automatik. En snabb fint som målvakten går på. Med målvakten helt ur balans så lämnar bollen fingrarna. När bollen lämnar fingrarna så är hela hallen tyst men bara sekunder senare så exploderar hallen, publiken vrålar och resten är historia.

Känslan av att vinna är lika ljuv som den alltid har varit. Segerns sötma kommer att vara länge efter alla timmar av träning och uppoffringar under säsongens lopp. 

Noah Lönnqvist