Republiken Artsachs armé bestående av armenier i Nagorno-Karabach. (CC)

Det är den 10.11.2020 och klockan är 12.00. Efter tio timmar av förhandlingar har Ryssland lyckats skapa en vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan. Vapenvilan satte stopp för en blodig konflikt som har lett till hundratals stupade soldater från båda sidorna. Men detta var heller inte det första kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan om ett område som kallas Nagorno-Karabach. Under hela sin tid av självständighet har dessa två små länder i Kaukasus haft ett fientligt förhållande till varandra. Men exakt vad är det som har orsakat konflikterna mellan Armenien och Azerbajdzjan?

Relationen mellan armenier och azerer har inte alltid varit fientlig. Under flera århundraden har armenier och azerer levt med varandra och handlat med varandra. Under 1800-talet hörde de båda folken under den ryska tsaren och även då fortsatte de att leva i fred med varandra. Det var först vid den ryska revolutionen som problemen började uppstå. Efter att de kaukasiska länderna hade förklarat sig självständiga från det ryska imperiet så kunde de inte komma överens om vilka områden hörde till vem, och det första kriget mellan armenier och azerer började. Kriget slutade med att den röda armén ockuperade både Armenien och Azerbajdzjan.

Orsaken till den moderna konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har varit gränsdragningarna bolsjevikerna gjorde. Efter att den röda armén hade ockuperat Armenien och Azerbajdzjan så bestämde en bolsjevikisk kommission att området Nagorno-Karabach skulle förbli en del av Azerbajdzjan, dock med autonomi. Armenierna gillade inte beslutet, eftersom cirka 75% av Nagorno-Karabachs befolkning är armenisk.

Tider under Sovjetunionen och kommunismen var en fredligare tidsperiod för Armenien och Azerbajdzjan. Att vara under samma stormakt gjorde samarbete till en tvungen sak. Samma mönster kan man också märka från tiden när armenier och azerer lydde under osmaner och perser. Under sovjettiden jobbade och levde armenier och azerer sida vid sida. Den nya vänskapen förföll dock under slutet av 1980-talet och konflikter mellan de två folken började uppstå.

Sedan Sovjetunionens sönderfall har det varit två krig mellan Armenien och Azerbajdzjan, båda om Nagorno-Karabach. Sedan slutet av det första kriget om Nagorno-Karabach, vilket slutade år 1994, har Armenien ockuperat Nagorno-Karabach. Området hade redan vid början av detta krig förklarat sig självständigt och kallat sig för republiken Artsach. Denna republik har dock bara blivit erkänd av Armenien, och därmed saknar staten internationellt erkännande.

Azeriska krigare under första kriget om Nagorno-Karabach. (CC)

Under den armeniska ockupationen hade massvis med azerer tvångsförflyttas från Nagorno-Karabach. Många azerer tyckte att detta var fel och protesterade i Baku för en befrielse av Nagorno-Karabach. I september år 2020 bröt så ett nytt krig om Nagorno-Karabach ut.

Det andra kriget om Nagorno-Karabach gick inte lika bra för Armenien. Redan i början av kriget förlorade Armeniens armé massvis med trupper och utrustning i antal som var mycket större än vad Azerbajdzjan förlorade. Den armeniska armén var dock också mycket mindre än den azeriska armén, som stöddes av Turkiet, och därmed var Armenien tvunget att retirera.

Kriget varade i ungefär en månad och slutade i en vapenvila. Enligt vapenvilans villkor är Armenien tvunget att dra sin armé ur vissa områden i Nagorno-Karabach, och därmed anses kriget som en vinst för Azerbajdzjan och som en förnedrande förlust för Armenien.

Områden som den armeniska armén är tvungen att lämna (BBC)

Låt oss också se på de utomstående parterna i denna konflikt, som i detta fall är Turkiet, Israel, Ryssland och Iran. Turkiet och Israel stödjer Azerbajdzjan, medan Ryssland och Iran stödjer Armenien. Turkiet stöder Azerbajdzjan av både maktpolitiska skäl och av kulturella skäl. Turkiet har goda relationer med Azerbajdzjan och har gjort många ekonomiska investeringar i landet, som då har bundit Azerbajdzjan närmare Turkiet. Israel stödjer Azerbajdzjan av säkerhetspolitiska skäl. Israel vill bygga en militärbas i Azerbajdzjan, och därför säljer Israel nya och moderna vapen åt Azerbajdzjan.

Ryssland har en försvarsgaranti beträffande Armenien, som betyder att Ryssland kommer att försvara Armenien vid en konflikt. Denna garanti gäller dock endast på armeniskt område, och därmed har inte Ryssland kunna delta i kriget på samma sätt som Turkiet har gjort. Ryssland är heller inte intresserat av att kriga för Armenien i ett offensivt syfte. Iran är allierat med Armenien för att skydda Irans territoriella integritet. Många azerer bor i Irans nordliga provinser, och därför är landet rädd för uppror i området och rädd för konflikter med Azerbajdzjan. En annan orsak till Irans allians med Armenien är det militära hotet från Israel, som alltså har bra relationer med Azerbajdzjan.

Kartan visar vilka länder som är allierade med vem. De länder som är gröna är allierade med Azerbajdzjan och de länder som är röda är allierade med Armenien

Kriget stärkte nu Turkiets ställning i Kaukasus, och därmed kan man anse att landet har lyckats i sitt maktpolitiska spel. Också Ryssland har stärkt sin ställning i Kaukasus i och med att landet har placerat ryska fredsbevarare i Nagorno-Karabach.

Vapenvilan kommer knappast att förbättra relationerna mellan Armenien och Azerbajdzjan. Den kommer antagligen bara att så mera bitterhet och hat. Den här gången huvudsakligen bland det armeniska folket. Exempelvis har underskriften av vapenvilan redan lett till protester i Armeniens huvudstad Jerevan. Protestanterna kräver att landets premiärminister ska avgå och att kriget ska fortsätta, dock så kommer den ökade mängden ryska fredsbevarare i Armenien antagligen att sätta stopp för att ett nytt krig ska bryta ut inom nära framtid. Gränserna som bolsjevikerna drog på 1920-talet finns dock ännu kvar, och därmed en massa etniska enklaver och gränstvister, som tär på armeniernas och azerernas samkänsla och ger upphov till ett nationalchauvinistiskt tankesätt bland de två folken.

Oliver Heikkinen

Källor:

Kimmo Kiljunen, Maailman maat liput ja historia, Into (2018)
Helsingin sanomat, Jussi Niemeläinen, “Armenia taipui tulitaukoon Vuoristo-Karabahista: Mitä uusi sopimus tarkoittaa sille, Azerbaidzanille ja Venäjälle (10.11.2020)
https://youtu.be/pS3P9kk-vFk (13.11.2020)
https://youtu.be/NesivHrMNcc (13.11.2020)
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/10/10/vapenvila-i-kraft-i-nagorno-karabach-i-dag-diplomater-forhandlade-i-moskva (13.11.2020)
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/09/29/nagorno-karabach-konflikten-som-hotar-dra-in-turkiet-och-ryssland  (6.11.2020)
https://www.bbc.com/news/world-europe-54885906 (17.11.2020)
https://en.wikipedia.org/wiki/2020_Armenian_protests (18.11.2020)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nagorno-Karabach (3.12.2020)

Bilder:
”Nagorno Karabakh Defense Army” by D-Stanley is licensed under CC BY2.0
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Azerbaijani_warriors_during_Nagorno-Karabakh_War.jpg
https://ichef.bbci.co.uk/news/976/cpsprodpb/A16C/production/_115342314_nk_peace_deal_base_map_640-nc.png