Besök i en synagoga

Fredagen 12.10 besökte Religion 1 den judiska församlingens synagoga i Helsingfors. I synagogan fick vi lära oss mera om judendomen i allmänhet, judendomen i Finland och synagogan i Helsingfors.

När vi anlände till synagogan visade det sig att de hade rätt så sträng säkerhet. Vi fick inte ha något vasst med oss och de ville titta i våra väskor. Detta beror delvis på att det antal hatbrott som den judiska befolkningen har utsatts för och delvis för att det finns en skola för judiska barn i samma byggnad. När vi kommit in fick pojkarna varsin kippa som de var tvungna att ha på huvudet och en anställd vid församlingens kansli visade oss till synagogan.

Baddis i synagogan med en traditionell kippa på huvudet

Vi fick sitta i bänkarna där de judiska männen varje gudstjänst sitter och lyssnar medan de läser i Tora. Kvinnan som mötte oss berättade en massa som har med judendomen att göra. Hon berättade att det som gör en synagoga till en synagoga är tre objekt. En synagoga ska ha en Bimah, en läspulpet där man läser Tora, en Aron ha-qodesh, ett skåp där Torarullarna förvaras, och en Ner Tamid, en lykta som alltid brinner.

Församlingens heliga skrifter, Tora

Hon berättade även om kosher, “ren mat”, och vilka krav som ställs på maten som judar äter. De flesta vet att judar inte äter griskött, men det finns även andra krav. Ett av dessa krav är att judar inte får äta nötkött och mjölkprodukter samtidigt. De måste vänta ett visst antal timmar efter att de ätit det ena innan de får äta det andra. Den bestämmelsen kommer från en fras i Tora som säger “du skall inte koka kalven i sin moders mjölk”.

Ytterligare en sak som nämndes var att just innan det judiska nyåret spenderar judarna några dagar på att få sina egna synder förlåtna för att det kommande året ska vara belönande. Den sak som jag specifikt blev fascinerad av var när hon berättade att den judiska tron säger att för att få Guds förlåtelse måste man först be om förlåtelse av den personen man har förnärmat. I princip alla religioner säger någonting om förlåtelse och relationer mellan människor men det var nytt för åtminstone mig att judarna har det så konkret att man måste göra det för att få förlåtelse själv.

Judendomen är egentligen en mycket mer detaljerad tro än vad man kanske kunde tro. Det finns en hel del ämnen som inte diskuteras allt för mycket utanför synagogan och den judiska gemenskapen, men om man är intresserad kan man nog hitta information om det, och det rekommenderar jag starkt.

Själv är jag glad att jag vi gjorde det här studiebesöket. Det var väldigt intressant och ännu en vecka senare funderar jag på det jag fick lära mig. Det skulle vara roligt att göra flera besök av det här slaget eftersom det ger en bra insikt i hur andra människor lever sina liv, en möjlighet som man kanske inte får annars.

Davidsskölden är symbolen som är mest associerad med judendomen idag

 

Karin Westerlund