Livet överraskar – Peik Stenbergs ord på vägen

“Ukulelen är världens mest pacifistiska instrument,” säger Peik Stenberg, bild Benny Törnroos

– Man ska först och främst inte anta att någon av oss någonsin fått göra det vi hade velat, säger Peik Stenberg. Slumpen fattade besluten, Gymnasieåren kan vara en svår tid för många. Man måste klara av kurser, klara av studentexamen och man måste kunna välja vart man vill söka efteråt. Många har problem med det sistnämnda. Tänk om man gör fel val? Vad händer då? För Peik Stenberg var det aldrig en självklarhet hur det skulle gå, men han klarade sig ändå.

De flesta av oss som är födda efter 1990 har lyssnat på Sås & Kopp när vi växte upp. En del av de lite äldre kanske lyssnade på Radio Fnatt, en del hoppade på först då de släppte sina första skivor och en del långt senare. Många känner till Sås & Kopp även om de inte lyssnat på deras musik, och många barn vet inte ens att de inte egentligen heter Sås & Kopp utan Pasi Hiihtola och Peik Stenberg. Många liv skulle se väldigt annorlunda ut utan dem. Men det skulle ha kunnat gå väldigt annorlunda.

Peik Stenberg och Pasi Hiihtola som Sås & Kopp, bild Cata Portin

Peik Stenberg, Kopp, hade aldrig problem i skolan. Han behövde aldrig egentligen läsa till prov eller tenter. Till studentskrivningarna läste han och gick ut ur gymnasiet med goda betyg, men han hade aldrig tänkt på vart han skulle söka efteråt eller vad han ville göra med sitt liv. Det var slumpen som bestämde det när hans mamma en morgon berättade för honom att Teaterskolan i Helsingfors (det blev Teaterhögskolan först senare) sökte studerande. Han gick på urvalsprovet och när han sedan hade studentmössan på huvudet var han den enda av de nyblivna studenterna som hade en studieplats inför hösten. Nu skulle han bli skådespelare, något som han aldrig hade tänkt på tidigare.

Efter några år slog slumpen till igen och Peik fick gå med i sånggruppen APA med Anna Gullichsen, Pasi Hiihtola och Alvar Gullichsen. De började spela tillsammans och skrev egna låtar, men sen gick det så att Anna och Alvar slutade med APA av olika orsaker och Peik och Pasi blev ensamma i gruppen. De fick ett erbjudande att börja göra radioprogram för barn på det som idag är YLE. De accepterade erbjudandet och började med Radio Fnatt som blev en stor succé.

Peik och Pasi brukade hitta på karaktärer som de kunde spela då de sjöng sina sånger, och när låten Chili Con Carne gavs ut var dessa karaktärer två stycken kockar.

– Ett par riktiga såskoppar, påpekar Stenberg själv. Dessa karaktärer blev populära och snart kom duon också att kallas Sås & Kopp. De var nöjda med att fortsätta producera Radio Fnatt och när man började ringa och be dem komma på olika spelningar, “keikkor”, gjorde de det också med nöje. Deras liv fortsatte på det sättet i nästan tio år, men sen blev de för dyra.

– I nästan tio år höll vi på med Radio Fnatt, för samma lön, men 2002 var vi för dyra, säger Peik. När cheferna ansåg att det inte längre lönade sig med Radio Fnatt fick Peik och Pasi lov att sluta med det. Radio Fnatt hade varit väldigt populärt och när det skrotades kom det en flodvåg av protester från lyssnarna. Enligt Stenberg fick Hufvudstadsbladet över 100 insändare som hade starka åsikter om det. Radio Fnatt fick inte fortsätta längre trots alla protester.

Sedan dess har Peik och Pasi turnerat runt om i Svenskfinland och till och med Norden och sjungit sina sånger för barn i olika åldrar. Peik konstaterar själv att han nog fått många väldigt goda minnen och trevliga upplevelser av den tid han fått spendera med Pasi och gänget, och med barnen och ungdomarna han träffat. Han hade inte trott att den inverkan som deras musik skulle ha, någonsin skulle bli så stor som det till sist blev.

– Oftast leder en sak till en annan, säger Peik.

– Jag tror inte det är bra att du ställer hemskt mycket riktlinjer för din framtid. Förstås måste du ta en del beslut, men du ska inte som 16-åring tänka att du ska bli chefredaktör för Hufvudstadsbladet, eller teaterchef på Svenska Teatern. Du ska inte ta det som din målsättning, då tar du inte det som du håller på med nu som din viktigaste uppgift. Du ska alltid tänka att det här är nu det jag ska göra och jag ska göra det så bra jag kan. Så gör du det så gott du kan och så leder det förhoppningsvis till något annat.

Glöm inte bort nuet. Tänk på framtiden, men kom ihåg idag. Man kan se Peik Stenbergs liv som en påminnelse om att man inte ska oroa sig allt för mycket om sina studier och komma ihåg att leva. Det man gör nu leder till nästa sak, och även om ens liv utvecklas på ett sätt som man aldrig skulle ha trott kan det ändå sluta väl. Ett steg i taget och man kommer fram till slut.

 

Karin Westerlund