Hurdan historia har Karis? Hur har staden ändrat under en längre period? Som en deltagare i projektet om lokalhistoria, “Karis förr”, så har jag fått fördjupa mig inom dessa frågor. Jag har deltagit i projektet sedan våren 2014 och har fått bekanta mig inom olika aspekter av lokalhistoria. En av frågorna som jag har utrett är varför det finns en grav i Svartå för krigsfångar.
Minnesmärket i Svartå (Jonas Selenius)
Krigsfångarnas grav
122 krigsfångar ligger begravda i en specialgrav som finns i Svartå. Trots detta dog det mycket mera människor i fånglägren. Svartålägret hade runt 600 människor. Lägren hade mycket dåliga förhållanden. Trots att Finland hade undertecknat Genèvekonventionen om behandlingar av krigsfångar, så bröt man emot den genom att t.ex. piska fångar. Röda korset hjälpte till med maten. Trots det var matens kvalitet dålig, vilket ledde till mycket sjukdomar bland fångarna. Speciellt mellan september 1941 och juni 1942 dog många fångar, p.g.a. att Finland inte hade förberett sig på ett så långt krig. Därför hade fångarnas baracker inte isolerats ordentligt.
Det var sträng disciplin i lägret. Det fanns stränga riktlinjer både för vad som var tillåtet för fångar men också vakter. Vakter fick inte prata med fångar under arbetstiderna. En vakt hade ansvar för ett tiotal fångar under arbetstiden, och vakter kunde bli bestraffade om de gjorde fel. Vakter och manskapet dömdes ofta för bl.a. misshandel, berusning samt för olovlig frånvaro. Om vakter inte blev straffade, blev de istället tillsagda eller så fick de anteckningar.
Fångarna blev också straffade för diverse fel och överträdelser. Brott som fångarna kunde begå var t.ex. att de vägrade att jobba, försökte rymma eller stjäla något. Det fanns stränga regler för hur man skulle straffa fångar. Det fördes straffböcker med noggranna anteckningar om brottet, straffets karaktär m.m. Straffets karaktär kunde variera beroende på fångvakten. Vissa vakter straffade mera strängt fångarna, medan andra var mildare när de tilldelade straffen.
Fångbaracken i närheten av f.d yrkesskolan (privat)
Fångarnas sysselsättning
Fångarna jobbade ofta med utearbete om vädret tillät, annars kunde de jobba med innearbete. Fångarna sysslade också med att tillverka olika sorters hantverk, som de sedan bytte med lokalbefolkningen. Karisborna kom bra överens med krigsfångarna. Ute på gårdarna kunde man bryta mot reglerna, genom att t.ex. låta fångarna äta middag inne med familjen.
Tiden efter lägret
Då vapentillståndet trädde i kraft i september 1944 skulle fångarna skickas tillbaka till Sovjetunionen. Fångarna blev mycket rädda då de visste vilket öde som väntade dem när de kom hem. En del av fångarna rymde. De hade trots detta en varierande framgång men till slut skickades de flesta fångarna tillbaka till Sovjet.
Projektet Karis förr
Karis förr är ett projekt vid Karis-Billnäs gymnasium där studerande forskar i sin lokalhistoria och producerar material för att publiceras digitalt. Ett av målen med projektet är att allmänheten skall kunna bekanta sig med det förflutna i Karis med omnejd med hjälp av videor, bilder, kartor och texter.
Projektet har pågått sedan 2013 och leds av Jan-Erik Till. Projektet har fått bidrag från Sparbanksstiftelsen i Karis och Pojo samt Nylands svenska kulturfond.
Projektets portal: http://karisbillnas.fi/projekt/karis-forr/projektet
Text: Sebastian Sandgren