Förödelsen som explosionen orsakade (Wikimedia Commons)

Det inträffade en enorm explosion i hamnområdet i Beirut den 4 augusti år 2020 kl. 18.08 lokal tid, där det omkom minst 220 personer, omkring 6500 blev skadade, många människor förklarades saknade och upp till 300 000 blev hemlösa. Redan innan själva explosionen hade tjock brandrök stigit upp ovanför området. Stora delar av staden fick omfattande skador och bl.a. tre sjukhus förstördes.

Beirut såg efter explosionen ut som om staden hade drabbats av en jordbävning. Man beräknar att den sammanlagda kostnaden för de materiella skadorna kommer att röra sig kring 15 miljarder dollar. Många länder skickade bland annat medicinsk hjälp och biståndsarbetare till Beirut, t.o.m. Libanons ärkefiende Israel erbjöd hjälp. 

Explosionens radie (WFP)

Explosionen inträffade i Beiruts hamn där 2750 ton ammoniumnitrat, som hade beslagtagits av tullen, i sex års tid hade förvarats i en hangarbyggnad med bristfälliga skyddsåtgärder.

Man uppskattade att explosionens kraft motsvarar mellan 500 och 1120 ton TNT. Det här innebär att den är en av de kraftigaste explosionerna i historien som drabbat ett civilt mål samt en av de kraftigaste icke-nukleära explosionerna någonsin.

Regeringen fick mycket klagomål. Deltagare i de stora demonstrationerna som ordnades i Beirut efter explosionen anser att det var korruption och inkompetenta politiker som gjorde att explosionen inträffade. Många demonstranter var av den åsikten att regeringen borde avgå, vilket den även gjorde efter flera dagar av påtryckningar.

Fartygslasten anlände till Beirut i september år 2013 ombord på ett fartyg som seglade under moldavisk flagga. Det var på väg från Georgien till Moçambique, men beslagtogs av Beiruts hamnkontroll. Fartygets ägare, Igor Gretjusjkin, en affärsman född i Ryssland och bosatt på Cypern, övergav fartyget och försökte inte ens sälja lasten för att betala sina skulder.

Fartyget MV Rhosus som bar på lasten (Wikimedia Commons)

Ägaren betalade inte heller lön åt besättningen, som ett par månader senare skickades hem på humanitära grunder. Exempelvis fick inte heller Interpol någon begäran från Libanon att gripa honom trots den misstänksamma lasten. Det har därmed spekulerats mycket om varför lasten hamnade just i Beirut. En teori är att det skulle vara frågan om en täckoperation där mottagarna av lasten i själva verket skulle till exempel ha varit syriska rebeller som behövde ämnet för att kunna utföra självmordsattacker.

Libanons grannländer (Wikipedia)

Lasten lagrades i en hangarbyggnad och under åren 2014-2017 nonchalerade det libanesiska rättsväsendet alla brev från tulltjänstemän och även alla förslag för hur man skulle bli av med lasten, som till exempel att exportera eller sälja den på något annat sätt.

Chefen för Center for Strategic Studies and International Relations i Teheran, den före detta iranska diplomaten Amir Mousavi, bestyrker att varken den dåvarande premiärministern Hassan Diab eller presidenten kände till det lagrade ammoniumnitratet.

Ammoniumnitrat är relativt stabilt, men det finns dock tydliga anvisningar för hur det ska förvaras. Det blir mycket explosivt endast om det är förorenat eller värms till en punkt där det genomgår kemiska förändringar. I sådana fall kan exempelvis en gnista eller en flamma orsaka en explosion.

En teori till explosionen är att en smed arbetade med en blåslampa i närheten av ammoniumnitratet. Därtill var det redan mycket bristfälligt förvarat, antingen på grund av vårdslöshet och korruption eller med tanke på en framtida eventuellt medveten sprängning. Men den här teorin förklarar dock inte den första branden som uppstod innan den egentliga explosionen.

Detta var alltså inte första gången under de senaste åren som Libanons regering kritiserats, i själva verket var Diabs regering, den andra regeringen i Libanon som tvingats avgå inom ett år. Det har alltså länge funnits missnöje i Libanon mot regeringen och mot hur landet sköts. Explosionerna i Beirut var alltså bara den sista droppen för ett redan frustrerat folk.

Landet har länge plågats av svåra ekonomiska och politiska problem. Därmed, efter massförödelsen som explosionen orsakade och alla problem som den fört med sig i kombination med en svår covid-19-situation, kan man påpeka att Libanon och staden Beirut befinner sig i en minst sagt krånglig situation.

Man räknar med att återhämtningen och återuppbyggnaden kommer att ta en lång tid. Libanon har dock tidigare varit tvunget att återuppbygga landet efter ett 15 år långt inbördeskrig som slutade år 1990. Dagsläget är att några små bränder har förekommit i hamnområdet, men för övrigt är hamnen i skick och kan användas.

Man kan alltså påpeka att landet länge blivit misskött av tidigare regeringar, och att det på så vis funnits många andra problem för Diabs regering att fundera över, vilket också kan förklara varför händelserna kring lasten undgått Diabs regerings som bildades i januari.

Därmed kan man också poängtera att det definitivt inte enbart är Hassan Diabs regering som är skyldig till detta eftersom ammoniumnitratet kom in i landet redan år 2013. 

Det är trots allt mycket underligt hur man mitt i staden bevarat så stora mängder kemikalier som möjligen skulle kunna användas som sprängämne och få ödesdigra följder, utan att några säkerhetsåtgärder vidtagits samt utan att ens informera varken premiärminister eller president. Därtill kan man fundera varför det inte gjordes något åt det i tid trots att tullen försökte få kontakt med rättsväsendet. På basen av det väcks tankar om att ämnet bara skulle ha placerats där för att vänta på att explodera.

Detta har också gett upphov till att många konspirationsteorier har skapats. Exempelvis ifall den korrupta ex-premiärministern Hariri med sina maffiakontakter, skulle kunna ligga bakom den oskyddade placeringen av kemikalierna samt orsaken till explosionen.

Man börjar alltså fundera huruvida detta hänt med avsikt eller på grund av ett rent misstag. Det behöver ju trots allt inte vara något mysterium utan det kan helt enkelt bara vara en följd av grov vårdslöshet. Men oberoende vem som är skyldig, är det trots allt fruktansvärt att något som kunde ha undvikits har fått ske.

Alex Laitinen

Källor:
https://www.nyhetsbanken.se/2020/08/vad-orsakade-explosionen-i-beitrut.html
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/08/10/libanons-regering-avgar
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/08/05/hundratusentals-hemlosa-efter-explosionen-i-beirut-bistand-strommar-in-fran
https://en.wikipedia.org/wiki/2020_Beirut_explosion