TEMA 1989
Den 4 juni 1989 skedde den så kallade massakern på Himmelska fridens torg. Kinas regering påstår att bara ca 200 demonstranter dog men den egentliga dödssiffran tros ligga mellan ett par hundra och flera tusen.
Kinas tidigare ledare Hu Yaobang som var rätt så progressiv dog den 15 april 1989 vilket ledde till stora protester i Beijing. Kina hade genomgått ekonomiska reformer men korruptionen hade ökat väldigt mycket. Demonstranterna krävde demokratiska reformer och politisk frihet. De flesta av demonstranterna var studerande och unga. I maj började över 100 av dem hungerstrejka på Himmelska fridens torg. Kinas ledare Li Ping införde den 19 maj militärt undantagstillstånd och militären ryckte in i Beijing.
På kvällen den 3 juni avancerade militären mot Himmelska fridens torg och började skjuta mot demonstranterna. Mängden av soldater var runt 200 000. Studenterna använde bussar som vägspärrar för att göra militärens framfart långsammare. Militären använde sig t.o.m. av pansarvagnar och många demonstranter blev överkörda. Studenterna kastade brandbomber på pansarvagnarna och i vissa fall slet de ut soldater ur pansarvagnarna och mördade dem. Armén omringade torget och vid fyratiden på morgonen lämnade de flesta demonstranterna torget. På morgonen den 4 juni var torget röjt från demonstranter.
En av de mest kända bilderna från denna händelse var när en okänd man ställde sig framför pansarvagnarna på torget och vägrade att flytta på sig. Han t.o.m. klättrade upp på en av pansarvagnarna och knackade på luckan. Än idag vet ingen vem mannen var eller vad som hände med honom efter massakern. Troligtvis blev han arresterad eller avrättad såsom många andra deltagare.
Runt 10 000 personer blev arresterade och vissa satt fängslade fram till 2000-talet. Man uppskattar att runt 3000 personer dog men vissa uppskattningar går upp till 10 000.
Många journalister som rapporterade om händelserna fick antingen sparken från sina jobb eller sattes i husarrest. Kommunistpartiets ledare Zhao Ziyang som vägrade att skicka armén till Beijing satt i husarrest i 16 år tills han dog. General Xu Qinxian vägrade också att låta armén gå in i Beijing och fick sparken och satt fem år i fängelse. Ända in på 2000-talet satt många fängslade p.g.a. händelserna, exempelvis journalisten Yu Dongyue som släpptes fri 2006. Han hade under protesterna kastat målarfärg på ett porträtt av Kinas förra ledare Mao Zedong. Den sista fången släpptes i slutet av 2016.
Än idag fortsätter Kinas regering att förneka att massakern skedde. Många kineser har ingen aning om att något av detta överhuvudtaget har skett. Om något relaterat till massakern laddas upp på sociala medier blir det omedelbart raderat av staten. På det kinesiska nätverket Weibo hade den kinesiska staten under de fyra första månaderna 2019 raderat 700 000 uppladdningar relaterade till massakern.
I Hong Kong har det under detta år förekommit mycket protester mot staten och för demokratiska reformer. Kinas armé har också i detta fall skickats till staden, men det har inte inträffat lika våldsamma händelser som 1989 i Beijing.
Andreas Vuorinen
Källor:
https://www.bbc.com/news/world-asia-48445934
https://edition.cnn.com/2013/09/15/world/asia/tiananmen-square-fast-facts/index.html
https://www.independent.co.uk/news/world/asia/tiananmen-square-massacre-death-toll-secret-cable-british-ambassador-1989-alan-donald-a8126461.html
https://www.youtube.com/watch?v=tRnW1Xs7asM
https://www.theguardian.com/commentisfree/2019/jun/03/china-deny-tiananmen-square
https://ottawacitizen.com/opinion/columnists/glavin-tiananmen-square-chinas-30-years-of-denial-and-suppression