Då sommarlovet just börjat begav jag mig på resa till en regnig ö i Atlanten. Jag hade varit i Storbritannien tidigare, men inte i samma del av landet som jag nu reste till. I denna artikel gör jag en översikt av platserna på min resa västerut och jag jämför livet i Finland med livet i Storbritannien. De två viktigaste städerna under min resa var Liverpool; en stad i norra England, som är ungefär lika stor som Helsingfors och Llandudno, som är en mindre stad på Wales nordkust.

Resans besvärliga början och slut

Manchesters flygplats hör till de sämsta flygplatserna jag har upplevt, men den var okej för att vara brittisk. Det var relativt lågt till taket och jag kände mig aningen klaustrofobisk. Säkerhetskontrollen var ett kaos och för att komma till gaten på första våningen från första våningen var man tvungen att gå ner till bottenvåningen och upp tillbaka istället för att gå igenom dörren på första våningen, som var stängd och förbjuden att använda för alla utom personalen.

Promenad i kuststaden

Liverpool är en trevlig stad att promenera i. Om man vill känna havsvattensdoften kan man gå runt bland de gamla industribyggnaderna vid Royal Albert Dock. En stor del av staden har också moderna byggnader, eftersom staden bombades under andra världskriget. Det finns ett gott utbud på butiker och restauranger i staden, och själv njöt jag av bokhandeln Waterstones och lunchrestaurangen Pret A Manger.

Tidskapseln till 60-talet och musikhistoria

Förutom Englands bästa fotbollslag är staden Liverpool känt för ett av hela världens genom tiderna mest kända band, The Beatles. När jag besökte museet hade jag ännu lite jetlag kvar efter föregående dagen flygresa, men eftersom museibesöket inte krävde mycket koncentration av besökaren, var det inget problem. Det stora problemet var att museet den dagen och förmodligen hela den veckan var fullt av folk som kommit till Liverpool för Bruce Springsteens konserter. Museets utställning var uppbyggd så att besökarna gick igenom en labyrint med inredning som symboliserade olika delar av bandets historia. Alla besökare fick en audioguide med inbandningar av olika människor med koppling till The Beatles. När jag steg in i museets utställning kändes det som om jag skulle ha rest bakåt i tiden till början av 1960-talet, och då utställningen tog slut kändes det som om jag skulle ha tagit mig från början av 1970-talet tillbaka till 2025. 

På bilden syns en vägg med skivomslaget till Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band och en gul ubåt, som föreställer den i sången och filmen Yellow Submarine.

Kraften av alla tiders rockmusik 

Den 4.6 och 7.6 hade Bruce Springsteen konsert i Anfield Road Stadium, som är mest känt för att vara Liverpool FC:s hemmastadion. Den andra konserten var verkligen speciell, eftersom Paul McCartney steg upp på scenen och spelade sångerna Can’t Buy Me Love och Kansas City / Hey-Hey-Hey-Hey. Konserterna var del av Land of Hope and Dreams Tour, där ett viktigt tema var kritik mot Donald Trump och USA:s ledning samt hopp om en bättre framtid. Under konserterna höll Springsteen ett tal med stark kritik mot Donald Trump, vilket väckte starka känslor, framförallt positiva av alla som visste om det, utom själva Trump. Eftersom jag tycker om klassisk rockmusik och heartland rock, njöt jag av båda konserterna, och konserten med Paul McCartney var hittills den bästa konserten jag någonsin varit på. Eftersom konsertena var i ett engelskspråkigt land upptäckte jag en ny sida av konserten då publiken sjöng. På konserter jag varit på i Finland och Sverige har det inte varit lika många som vågat sjunga med, eftersom engelska inte är deras modersmål.

1800-talets två sidor

Quarry Bank är en gammal textilfabrik belägen i Manchester nära flygfältet. I fabrikens omgivning finns en trädgård och andra byggnader, till exempel boplatser för barnarbetarna på 1800-talet, eller restauranger för dagens turister. Jag besökte Quarry Bank under min sista dag i Storbritannien, och var stressad inför flyget, och därför njöt jag av att promenera i denna historiska omgivning med vackra byggnader och trädgårdar.

Hav, berg och turism 

Llandudno är en semesterort på Wales nordkust, i närheten av staden Conwy. Ll-ljudet i början av ortnamnet är ett av världens svåraste ljud att uttala, men enkelt förklarat ska man uttala det som bokstaven s, men med tungan uppe i munnen bakom tänderna. Jag tyckte om Llandudno för att man kunde se både hav och berg.

 Bilden här tog jag vid stranden och man kan också se Pier Head och The Great Orme.

Tidskapsel till medeltiden 

I Caernarfon finns ett slott som är grundat år 1283, och som har varit betydelsefullt för både Wales och Storbritanniens historia. I slottet lärde jag mig om kung Edward och drottning Eleanor.

Snäckor från sanddynerna

I staden Newborough, som är belägen på Anglessey, som är en ö på Wales nordvästra kust, var jag och orienterade i nationalparken. Efter det besökte jag sandstranden Llanddwyn. Det var trevligt att röra sig i sanddynerna. På stranden kunde jag plocka några snäckor, och om vädret skulle ha varit lite klarare skulle jag ha kunnat se Yr Wyddfa, som är den högsta punkten i Wales och England, men då jag var på stranden var det mulet. 

Får och koppar

The Great Orme är ett berg i Llandudno. Upp till bergstoppen går svindyra spårvagnar, men de är bara turistfällor för den som är med bil i staden. Uppe på berget var utsikten väldigt vacker, men det blåste en hel del då jag var där. På bergsängarna fanns det får.

Många vet inte hur gammal Europas äldsta koppargruva är. Rätt svar är att The Great Orme -koppargruvan i Llandudno är över 4000 år gammal! Orsaken till att man inte har vetat om Llandudnos koppar är att gruvans ålder upptäcktes i slutet av 1980-talet, då man planerade en parkeringsplats dit. Tidigare har man trott att den tidens koppar kommit till Europa via Mellanöstern och att Storbritanniens äldsta koppargruvor skapades först under Romartiden. När jag gick i den 4000-åriga gruvan insåg jag hur lite man vet om den tidens Europa. Fast man nu har hittat spår av den tidens människor vet man väldigt lite om dem. Gruvan vid The Great Orme är över 8 km djup, och har använts i flera decennier. På 1800-talet började man använda en del av gruvan igen, men man visste inte hur stor eller gammal den är.

Eric och medeltiden

Liksom Caernarfon är Conwy ett slott från medeltiden, som är beläget i en stad/by med samma namn. Conwy är nog stort, men inte lika stort som Caernarfon, dock bättre förvarat. I slottet fanns en man med ugglor. 

På bilden håller jag i berguven Eric.

Hela världens natur i en engelsk trädgård i Wales

Bodnant Garden är en engelsk trädgård i Conwy i Wales. En del av trädgården är blomträdgård med bland annat rosor, och den andra delen av trädgården är arboretum. Trädgården har en över 150 år gammal historia, och där fanns växter från olika delar av världen. Det fanns förutom europeiska blommor och träd till exempel både några redwoodträd från Kalifornien och en ginkgo från Ostasien.

Praktiska saker gällande resande i Storbritannien:

Brexit

Brexit har haft många negativa konsekvenser både för turister och britter. För turister har det alltid varit besvärligt att landet aldrig har varit med i Schengen. För att kunna resa till landet behöver man skaffa digitalt ETA-reselov på förhand, vilket inte var väldigt svårt, men det kändes nog barbariskt för mig att inte kunna resa till ett annat europeiskt land utan reselov. Orsaken till att bara lite över en tredjedel av britterna ångrar brexit är förutom det att resande till EU har försvårats, också det att landets ekonomi förstördes. Man behöver bara gå till butiken och titta på prislapparna för att märka det. 

Roaming

I och med att Storbritannien har lämnat EU är roaming inte mera gratis. Under de sista dagarna av min resa uppstod det problem mellan de finska och brittiska telefonoperatörerna, vilket ledde till att roaming inte alls fungerade. 

Vänstertrafik

Allt i trafiken är på andra sidan i Storbritannien än vad vi kontinentaleuropéer är vana vid. Också den rätta rulltrappan är på vänster sida i Storbritannien, och jag hade inte ens tidigare tänkt på att den i Finland är på höger sida. Det tar dock inte länge att bli van vid vänstertrafiken och då jag kom tillbaka tog det också en tid att vänja mig vid högertrafiken.

Enheter

En kulturchock jag inte var förberedd på är att britterna inte kan bestämma sig vilka enheter de ska använda. Vätska mäts nästan alltid i milliliter, men mjölk och öl mäts i pints. Det vanliga längdmåtten för kortare avstånd är meter och centimeter, men då britter berättar sin egen längd anger de den oftast i feet och inches. Hastighet anges alltid i engelska mil (1,6 km) per timme. I och med att hastighetsbegränsningarna anges i gamla enheter, anges också längre sträckor oftast i engelska mil och yards, så att alla vägskyltar har samma enhet. Enkelt sagt håller Storbritannien på att övergå till metriska systemet tum för tum.

Växelkurser

På grund av Brexit är allt dyrt i Storbritannien nu, men när man ser på prislapparna i butiken där ser inte priserna lika hemska ut för oss, eftersom £1 = 1,16€. 

I brittiska badrum är det vanligt att man fortfarande har två kranar; en för varmt vatten och en för kallt vatten. Min teknik att överleva badrummet i bostaden i Wales var att använda den heta kranen och den kalla kranen lite, bara om den heta är för het. Men nuförtiden blir det också vanligare med lavoarer med bara en kran, som i resten av världen.

Uttag och adaptrar

På Brittiska öarna används egna uttag, som britterna anser att vara bäst i världen, men som stolt kontinentaleuropé har jag svårt att hålla med, eftersom det inte går att sätta sladden i uttaget uppochner här. Britterna måste dessutom trycka på en knapp för att få uttaget att fungera. Resande skulle vara mycket enklare utan att behöva adapter.

Mat och dryck

Brittisk mat verkar ha ett relativt dåligt rykte utanför landet, men all mat jag åt under resan var väldigt god. Jag åt mycket indisk mat och fish and chips, men också annat. Frukostmaten hade en överraskande färsk smak. I matbutikerna och restaurangerna fanns det också väldigt mycket indisk mat, som var mera ordentligt kryddad än i Finland. Efter att i min barndom ha bott lite i Frankrike var jag väldigt glad över att få hämta lunch från Pret A Manger, där man bland annat får goda varma smörgåsar. Min kritik mot maten jag åt var priset, eftersom allt är dyrt på grund av Brexit. Som tedrickare måste jag också nämna nöjet jag kände framför matbutikens fulla tehylla med massor av olika smaker och märken.

Det var viktigt för mig att få resa till England och Wales, eftersom det redan hade gått några år sedan jag senast varit utanför Norden. Framför allt tyckte jag om Storbritannien för att jag alltid har tyck om dess historia och kultur, och för att jag och britterna kan flytande engelska, (dock inte kymriska, som är det första språket på alla vägskyltar i Wales, vars majoritetsspråk nog är engelska). Det finns få andra länder där jag kan resa utan att de lokala människorna märker att jag är turist. Efter ett intensivt skolår i gymnasiet var det också väldigt avslappnande att vara på utlandsresa, och sedan få mera avslappnat njuta av sommaren. Jag rekommenderar norra England/Wales för alla som är intresserade av brittisk kultur, men inte vill vara i en lika stor och kaotisk stad som London. Städerna jag var i anses inte vara särskilt stora av britterna, men de var tillräckligt stora för mig.

Elsa Nurmiainen