”Roliga” etymologier

När man på finska skålar med drycker säger man “kippis!”. En av teorierna om varifrån ordet kommer är att det skulle komma från franskans “qui pisse!”, från de franska soldaterna som på 1700-talet besökte Sveaborg. De kan ha varit lite berusade då de skålade, eftersom “qui pisse” betyder “som piss”.

 

På franska kallas små fönster ovanför dörren för “vasistas”. Orsaken till det är ett rent missförstånd. Ordet har funnits i franskan sedan det fransk-preussiska kriget på 1760-talet, då det inte fanns “vasistas” annanstans än i Frankrike. När preussarna besökte Frankrike undrade de vad fönstren var och frågade sinsemellan “was ist das?”, som betyder “vad är det?” på tyska. Fransmännen trodde då att fönstren hette “was ist das”.  Därmed gjorde ordet “vasistas” sin entré i det franska språket.

Man vet inte alla ords ursprung. Ett känt exempel är “dog”, engelskans ord för hund. På fornengelska eller anglosaxiska var ordet för hund ”hund”, som senare utvecklades till ”hound”. Ordet “dog” kommer från fornengelskans “docga”, men dess ursprung är ett mysterium. I forn- och medelengelska betydde “dogca” en stark hundras. Senare började ordet användas för alla domesticerade hundraser, men ordets ursprung är ett mysterium. Också det spanska ordet för hund som är “perro” är ett mysterium till sin etymologi.

En överraskande stor andel av orden i världen är onomatopoetiska. Inte bara interjektioner. Korpen har fått sitt namn av sitt läte. Korp är ett relativt nytt ord som bara finns i de nordiska språken. Ett äldre ord är ”ramn” som är kognatiskt med isländskans ”ravn” och engelskans ”raven”.

Ordet spam i betydelsen oönskade meddelanden eller reklamer har datanördar tagit från sketchen Spam i Monty Python Flying Circus, där två kunder tar sig till en restaurang där man bara kan beställa Spam. Spam är en brittisk nötköttskonserv. 

Frukten ovan har två svenska namn. Äggplanta och aubergine. Det finns en annan variant av frukten som är vit och ser ut som ett ägg. Därifrån härstammar namnet äggplanta. Bland annat svenskan har lånat namnet “aubergine” från franskan, som har lånat det från katalanskans “alberginiera”. Katalanskan har lånat sitt ord från arabiskans “albadhinjan”. Själva frukten härstammar från Sydostasien eller från Indien.

Finland heter ungefär Finland på de flesta språken. Bara på de finskugriska språken påminner namnet mera om ”Suomi”. Tyskland däremot har väldigt många namn. 

• Tyskland
• Saksa
• Germany 
• Allemand 
• Alemania
• Niemcy

Detta beror på att det är ett relativt nytt fenomen att det finns ett förenat Tyskland. 

Det tysk-romerska riket bestod av flera olika furstendömen snarare än ett förenat rike. De olika namnen för Tyskland kommer från de olika furstendömena. 

 

Svenska utan tyska?

”Jag plägar ställa spörsmål om olika mål då jag sitter i det andra etaget och ser ut genom vindögat. Byn där jag bor har många inhabitanter som snackar svenska, men de tänker inte på hur många ord i det svenska målet som kommer från ett annat mål som snackas i centrala Europa, bland annat i Germanien.”

 

Texten ovan försökte jag skriva med så få tyska lånord som möjligt. Den ser konstig ut. Är det ens svenska? Vissa tyska lånord ersatte jag med mera nordiska ord och andra med franska lånord. Det är inte enbart ord som har lånats från tyska till svenska, utan också grammatik. Om vi skulle träffa någon som bara kan svenska utan tyska inslag skulle vi till och med kunna ha problem med att förstå varandra.

 

Sydeuropa innan de romanska språken dominerade

Man tror att det någon gång innan det talades spanska i Spanien fanns flera baskiska språk på den iberiska halvön och möjligtvis i resten av Europa. Spanskan, liksom många andra romanska språk, var ursprungligen dialekter av latin. Latinet kunde sprida sig till stora delar av Europa på grund av hur stort Romarriket var. 

Hur skapades språk?

Det finns många teorier om språkets uppkomst. Troligtvis skapades språk för 2,5 miljoner år sedan av Homo erectus, men det finns flera hypoteser om hur och varför språk skapades. Den grekiska filosofen Epicurus påstod år 300 f.Kr. att språken är behavoristiska; att språk har skapats genom ljudrespons på stimulus. På 1700- och 1800-talen utvecklades lingvistiken som vetenskap. Språk torde ha utvecklats i samband med jakt, redskapstillverkning, sex, samlevnad, vård, skola, omsorg, sociala relationer, politik, musik, sång, lekande barn eller historieberättande.

 

Tidiga lånord i finska

Jag är trött på att höra folk som med negativ ton säger att finskan inte har lånord. Jag har aldrig hört någon finskspråkig säga det. Några ord som är samma i många andra europeiska språk har ett annat namn på finska. Det här har en enkel orsak. Om man tar in ett lånord från ett romansk eller germanskt språk till ett finskugriskt språk kan det låta fel. Vissa ljud som är vanliga bland annat i svenskan finns helt enkelt inte i finskan och det låter onaturligt för modersmålstalare att använda främmande läten mitt i en finskspråkig mening, oberoende om de är kapabla att producera ljudet eller inte. Det är frågan om vilka läten som är naturliga i språket snarare än medveten purism, som i isländskan. Dessutom har finskan många väldigt gamla lånord, som man inte nödvändigtvis tänker sig vara lånord.

Urgermanska lånord

• nauta
• kauppa 
• ranta
• saippua

Urslaviska lånord

• piirakka
• piispa

Urbaltiska lånord

• perkele

Samiska lånord

• seita
• tunturi

Dessa ords ursprungliga former har till en viss del bevarats då de evolverat i andra språk.

Engelska språkets historia

Engelskans historia brukar delas in i fornengelska/anglosaxiska (Old English/Anglo-Saxon), medelengelska (Middle English), tidig nyengelska (Early Modern English/Early New English) och nyengelska (Modern English/present-day English). 

För att förstå engelsk språkhistoria hjälper det att förstå Englands historia. På 400-talet flyttade saxare från norra Tyskland och södra Danmark till England. Före det talades det endast keltiska språk på Brittiska öarna. Anglosaxiskan utvecklades från en slags nordsjögermanska, som i kontinentaleuropa utvecklades till urnordiska, frisiska och plattyska. Men bland saxarna som flyttade till England började det engelska språket utvecklas. Eftersom kristendomen spred sig till England på 600-talet kom det då grekiska och latinska lånord in i språket. Dessutom började man då skriva engelska med det latinska alfabetet istället för runalfabetet. På 800- och 900-talen skedde det ständiga invasioner av danska vikingar i England, och därmed påverkades engelskan av det dåvarande danska språket. Till exempel har orden “welcome” och “window” nordiskt ursprung. Ett av de mest kända litterära verken på fornengelska är dikten Beowulf.

Normandernas erövring av England år 1066 ledde till att landet fick en franskspråkig elit. En av de mest kända händelserna i samband med normandernas erövring av England är Slaget vid Hastings, som avbildas på Bayeuxtapeten. Detta ledde till att engelskan fick många franska lånord. 60-70% av engelskans alla ord har romanskt ursprung. Engelskan tappade mycket makt under denna tid, alla viktiga texter i England skrevs på franska. Mellan 1400 och 1700 skedde det stora vokalskiftet eller “The Great Vowel Shift”, då vokalerna började uttalas som de uttalas nuförtiden. Tidigare motsvarade uttalet mera hur orden stavas. Varje konsonant uttalades och vokalerna uttalades som de uttalas på franska.

Efter det stora vokalskiftets början inleddes nästa period i engelskans språkhistoria som är tidig nyengelska. Då började också Londondialekten bli standardspråk. På grund av boktryckarkonsten kunde standardspråket skapas. För behändighetens skull försvann bokstäverna þ, ð och æ. Engelskans bestämda artikel var ursprungligen “þe”, som började tryckas som “ye”, eftersom y och þ ser ganska lika ut i fraktura, men dess uttal har aldrig ändrats. Eftersom þ uttalas som th började man senare också skriva th istället för þ. Den första engelska ordboken publicerades år 1604 av Robert Caudery. De mest kända skönlitterära verken på engelska från denna tidsperiod är skrivna av William Shakespeare. 

Nyengelska började talas och i samband med det brittiska imperiets stora tillväxt började engelskan bli ett mer och mer globalt språk. Som mest täckte Storbritannien en fjärdedel av jordklotet. År 1755 publicerade Samuel Johnson den första auktoritativa engelska ordboken. Den största och mest betydelsefulla skillnaden på tidig nyengelska och nyengelska är vokabulären. Det har kommit nya ord in i språket pga. den industriella revolutionen och kolonialismen, då det togs in låneord från koloniernas lokala språk.

Jespersens cykel

Jespersens cykel beskriver fenomenet att nekningsordet flyttar sig. Den döptes efter den danska lingvisten Otto Jespersen. Många språk har gått igenom cykeln. Bland annat franska och walesiska är på steg II.

Franska

I	jeo ne dis
II	je ne dis pas
III	je dis pas

 

Det franska skriftspråket är på steg II, medan talspråket håller på att förflytta sig till steg III.

 

Engelska

I	iċ ne seċġe
II	I ne seye noht
III	I say not
I	I don’t say

 

I engelska språket har nekningsordet förflyttat sig tillbaka till steg I. Detta kan bero på att det i konversationer är mera behändigt att tidigt veta om något är nekande. 

 

Försvunna verbformer?

Språk har en tendens att hela tiden förenklas och ett bra exempel på språklig förenkling i svenska, där verben tidigare hade personändelser. Fast verbet “vara” nuförtiden har formen “är” i alla personer då det böjs i presens indikativ har det inte alltid varit så. Ursprungligen användes formen “är” i skriftspråk bara i tredje person singularis. 

 

Fornsvenska

pronomen	verbet vara
jag	äm
du	äst
han	är
vi	ärom
i	ären
de	äro

 

Nysvenska 

pronomen	verbet vara
jag	är
du	är
han	är
vi	äro
ni	äro
i/I	ären
de	äro

 

Nusvenska

pronomen	verbet vara
jag	är
du	är
han	är
vi	är
ni	är
de	är

 

Från svenskan har pronomenet i försvunnit. Från början var det det enda pronomenet för andra person pluralis. Senare ändrades pronomenet till ni, men i användes fortfarande som artighetsform för att nia en person.

Engelskan har också haft flera former. Dessutom har pronomenet “thou” för andra person singularis försvunnit.

Fornengelska

pronomen	verbet vara
I	eom
thou	eart
he	is
we	sind
you	sind
they	sind

Medelengelska

pronomen	verbet vara
I	am
thou	art
he	is
we	aren
you	aren
they	aren

 

Tidig nyengelska

 

pronomen	verbet vara
I	am
thou	arst
he	is
we	are
you	are
they	are

Nyengelska

pronomen	verbet vara
I	am
he	is
we	are
you	are
they	are

 

Ett germanskt språk som fortfarande är väldigt formrikt är nederländskan. Dessutom har det flera pronomen än andra språk.

 

 

Konstgjorda språk

Vad har nynorsk, modern hebreiska, klingon, esperanto och älviska gemensamt? De är konstgjorda snarare än naturligt skapade. 

Norge har länge varit en del av Danmark. Norska språket hade inte stor betydelse för Danmark och därmed lärde sig de bildade norrmännen danska. Alla betydelsefulla texter skrevs på danska och därmed blev bokmål det nya norska skriftspråket. På 1800-talet tyckte norska nationalister att bokmål påminde för mycket om danska. Därmed skapades nynorsk som baserades på de norska dialekterna.

Hebreiska har redan dött ut en gång. I slutet av 1800-talet användes det bara inom den judiska liturgin. Men sedan började lingvister återuppliva språket. De skapade nya ord för moderna fenomen som till exempel elektricitet. I samband med zionismen efter andra världskriget började judar tala hebreiska igen, eftersom det blev en del av deras identitet. I samband med att hebreiskan återupplivades och efter holokausten slutade många tala jiddisch, som är ett germanskt språk som länge talats av europeiska judar.

Esperanto är ett konstgjort språk som skapades på 1800-talet för att bli ett globalt lingua franca. Det har enkel grammatik, men har anklagats för att vara sexistiskt och eurocentriskt.

 

Språkets farliga associering med nationalitet

 

Kartan ovan är farlig. Varje språk råkar passa bra in i landsgränserna och alla språk har en flagga som också är landets flagga. Vi ska inte tro att den avbildar verkligheten! Till exempel beaktas det inte att det inte bara talas finska i Finland, utan också svenska. I norra Norden talas det olika samiska språk. Språk har sedan 1800-talet kopplats ihop med nationalism. Det finns många som inte vet hur många språk som talas i Frankrike. Förutom franska talas där också bretonska, elsassiska, occitanska, provençalska, korsikanska, baskiska, spanska, kreolspråk och arabiska. Det har till och med funnits perioder i Frankrikes historia då occitanskan har haft mera makt än franskan. På grund av att språk har kopplats ihop med nationalism har franskan blivit det dominerande språket i Frankrike. Bretonska är ett keltiskt språk, elsassiska är ett germanskt språk som dock har många franska inslag, occitanska, provençalska och korsikanska är romanska språk. Man ska också minnas att ett språk som härstammar från ett visst land också talas utanför det. Det har dock inte alltid varit en självklarhet, exempelvis baserade sig ideologin om Lebensraum på att nazisterna tyckte att alla tysktalande områden skulle höra till tredje riket.

Elsa Nurmiainen