Onsdagen den 28 februari var det dags för en ny utfärd för skolans studerande. Denna gång blev det en utflykt till Olkiluoto i närheten av staden Raumo. De flesta som deltog var de som fördjupat sig i kemi, fysik eller biologi, men även några högstadieelever och deltagare från projektet Hållbart deltog.
Klockan 7.45 startade bussen från skolan med ett trött gäng passagerare. Den första halvtimmen hördes mycket prat i bussen, men efter det var det många som passade på att sova. Efter cirka två och en halv timme stannade bussen för en lunchpaus i Raumo. Några hamburgare senare satte vi oss återigen i bussen med endast en kort bussfärd kvar innan vi kom fram till Olkiluoto.
När vi kom till området fick vi skriva in oss på en lista och visa id-kort. Alla deltagare fick varsitt besökspass att lägga runt halsen. Därefter blev vi bjudna på kaffe och karelska piroger. En guide välkomnade oss och tillsammans med honom begav vi oss till en lektionssal för att få höra på ett föredrag om Olkiluoto. Frågorna var många och särskilt rektorn själv sågs med ett stort leende på läpparna.
Olkiluotos kärnkraftverk består av tre reaktorer. Reaktorerna har helt enkelt namngivits som OL1, OL2 och OL3. Olkiluoto 1 och 2 levererades i slutet av 1970-talet. Olkiluoto 3 startades i slutet av 2021 och energiproduktionen började år 2022. Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor, vilket är den vanligaste typen av reaktorer i världen. Olkiluoto 1 och 2 är i sin tur kokvattenreaktorer. Kokvattenreaktorer är den andra vanligaste typen av reaktorer i världen. Bränslena som används till reaktorerna i Olkiluoto kommer från Sverige, Tyskland och Spanien. Vi fick också lära oss att 30 procent av Finlands energi produceras i de här kärnkraftverken.
Efter ett en timmes långt föredrag fick vi följa
med in i en byggnad där Olkiluotos lågriskavfall
förvaras. Alla var tvungna att bära hjälmar och
sedan åkte vi hiss 60 meter ner till silon. Avfallet
förvaras i cylindrar som ligger långt nere under
marken. Där tog vi bilder och såg oss omkring. På
vägen ut scannade vi våra händer för att mäta
nivån på radioaktivitet i kroppen.
Efter det tog vi en bussrundtur runt området då guiden berättade vad alla byggnader var för något. Den sista halvtimmen gick vi omkring i Olkiluotos besökscenter och såg på utställningen de hade där.
Vi frågade några studerande vad de har tyckt om dagen och kan konstatera att dagen var lyckad:
“Det var helt intressant och en bra nivå på föredraget”
Studerande
“Det var coolt att fara ner i silon och se men hissen var lite läskig”
Wilma Markus
“Det bästa var när vi var 60 meter nere under marken och gummibanden vi fick i bussen var bra”
Albin Wasström
Kvart före fyra startade bussen för den tre timmar långa hemfärden mot Karis. Det märktes att utflykten hade tagit på krafterna då hemresan var mycket lugn. Utfärden var lyckad och efter en 11 timmar lång dag var alla nöjda.
Julia Holmström & Lotte Paul