Fanny Sundström (Foto: Hille Finnberg omkring 1910/Lokalarkivet Arresten)
När man promenerar i Kila går man förbi en enkel liten gränd och många är omedvetna om att gränden är en hyllning till en ambitiös och passionerad kvinna som på sin tid hade en stor betydelse för Karis och för kvinnor runt om i Finland. Kvinnan hette Fanny Sundström och kallades för “Högvallamor”.
Under nödåren i Finland, den 22 oktober 1866, föddes Fanny Cecilia Sundström i Helsingfors. Fannys intresse för hushållslära och trädgårdsskötsel växte fram tidigt och hon studerade i Helsingfors och i Haapavesi. Efter studierna jobbade hon som lärarinna i huslig ekonomi i Helsingfors folkskola i sju år. Fanny gillade också att resa och hon gjorde flera studieresor i Europa, bl.a. till England, Tyskland, Sverige och Frankrike. Hon var fylld av passion att lära kvinnor att ta hand om hushållet och att laga god och billigt mat. Hon började därför under somrarna ha kurser i Jomalvik Lillgård, som hennes föräldrar hade köpt, i huslig ekonomi och trädgårdsskötsel. Efter några års sommarkurser bestämde hon sig för att bli företagare och upprätthålla en egen skola.
År 1907 besökte Fanny Karis och blev förtjust i en kulle i Kila som kallades Landsbacka och det avgjorde skolans placering. Vid 41-års ålder köpte hon tre hektar av jorden och snabbt efter inköpet började byggandet av skolan. Många runtom uppskattade inte Fanny och hennes planer att bygga en skola, men Fanny brydde sig inte och den första april 1908 öppnades Högvalla hushålls- och trädgårdsskola sina dörrar för de första eleverna.
Det var tillsammans 18 elever som började sina studier i den nya husmodersskolan som hade tre fast anställda lärare. Det fanns två specialkurser, en vandringslärarinnekurs och en husmoderskurs. I vardera kursen deltog 9 elever från olika håll i Svenskfinland.
I tidningen Västra Nyland skrev man 7.4.1908: “Husmoderskursen är avsedd för sådana som i det egna hemmet skola utöva en husmoders ansvarsfulla plikter, och lärarinnekursen är avsedd för enskilda lämpliga personer att gå ut i bygderna till hemmen för att där undervisa och vägleda sådana som icke äro i tillfälle att besöka någon skola”.
“som ett verk av kvinnlig intelligens och en triumf för denna”
Högvalla var oerhört modernt för sin tid. Fanny samarbetade med arkitekten Vivi Lönn från Tammerfors. Fanny följde principen “en plats för var sak och var sak på sin plats”. Rose- Marie Holsti, som var Fannys elev, beskrev Högvalla i tidningen Nutid år 1909 “som ett verk av kvinnlig intelligens och en triumf för denna”. Enligt Holsti bar “inredningen vittne om den noggrannaste eftertanke; allting är praktiskt, prydligt och enligt vetenskapens nyaste metoder”. Huset hade fyra våningar. I den nedersta våningen fanns en bagarstuga, konserveringskök, strykrum samt ved- och rotfruktskällare. I första egentliga våningen fanns gästrum, badrum och ett stort avlångt rum som kallades “stugan”. “Stugan” var möblerad i allmogestil i grönt och rött och var det officiella allrummet. Från “stugan” gick det en korridor till skolans centrum, köket. Köket var också inrett i glada färger. I tredje våningen fanns elevrum och rum för två lärarinnor. Varje rum hade ett eget litet tvättrum. I översta våningen fanns det två elevrum och ett föreläsningsrum. Till huset tillhörde också en tvätt- och badstuga vid Läppträskets strand och en vindmotor som drev upp vatten till en behållare nära huset.
Interiör 1912 (SLS 1555_82 veterinär Bernhard Åströms samling)
Efter en tid startade Fanny kurser i trädgårdsskötsel och trädgårdsmästaren Ossian Lundén anställdes som lärare. I trädgården odlade man olika grönsaker och frukter såsom äppel och päron och dessutom olika bär såsom körsbär, krusbär, vinbär, hallon och jordgubbar samt rabarber. Lundén ville också fokusera på blommor och prydnadsbuskar. Allt medan nya grönsaker introducerades fick eleverna lära sig använda dem i matlagningen.
Högvalla troligen 1914. (privat)
Högvalla husmoderskola blomstrade men trettondagen år 1915 förändrades allting. Eftersom det var jultider befann sig alla elever hemma och Fanny var ensam med sina tjänarinnor och några gäster. De kände en tät röklukt och anade att något var på tok så de tillkallade hjälp. Branden började uppe i fjärde våningen. Fanny sprang upp med en brandsläckare och försökte släcka elden, men hon lyckades inte. Hon sprang ner med brännsår. På grund av att huset var byggt av trä, spred sig elden fort till de andra rummen. Med hjälp av Karis och Billnäs frivilliga brandkårer och några ryska soldater räddades de mest betydelsefulla föremålen, men hela huset brann ner.
Efter branden kunde man efter stora ansträngningar få igång skolan igen till hösten. Skolan inrymdes nu på flera ställen, bl.a. i Klockars mangårdsbyggnad i Kila.
Utmattning som en följd av branden och oroligheterna under inbördeskriget 1918 gjorde att Fanny nu steg åt sidan. Högvalla ombildades till ett aktiebolag.
Efter branden ville Fanny bygga upp skolan på nytt, men Karis sockens fullmäktige avslog hennes ansökan om köp av två hektar mark. Det betydde att skolan måste flyttas.
1923 flyttades Högvalla till Hindhår och vidare 1927 till Boe gård i Borgå.
Fast Högvalla flyttades till Borgå, blev det ändå kvar några kurser för blivande värdinnor och husmödrar i Karis ända till 1929.
Flyttningen till Boe gård betydde slutet för Fanny i Högvalla. Det fanns personliga motsättningar mellan Fanny och ledande personal i skolan. Motsättningarna var så stora att samarbetet blev omöjligt.
Högvalla blev senare Högvalla seminarium och var ansvarig för grundutbildningen av svenskspråkiga hushållslärare. År 1998 övertogs utbildningen av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.
Fanny stannade kvar i Karis och hon var en aktiv kulturperson. Bl.a. tog hon initiativet till grundandet av den lokala marthaföreningen. Hon var också direktionsmedlem i Karis-Billnäs samskola.
Fannysgränd, Högvallagatan och Högvalla park i Karis är uppkallade efter Fanny Sundström.
Det röda huset står på samma plats som Högvalla husmodersskola stod. Där husen nedanför kullen står fanns åker och skolans trädgård.
År 1940 blev Fanny sjuk och i september avled hon hemma i Karis. Fannys gamla elever och bekanta beskrev henne som en snäll, glad, energisk och respekterad person och att hon var rädd för katter. Fanny hade en stor betydelse för Karis och för kvinnor. För att citera kommunalrådet Lars Nyberg: “Att hon bara fick en återvändsgränd uppkallad efter sig är rena skandalen.”
Marie Roos och Nanna Wikström