Kolumn: Farväl Lenin

I maj försvann Leninstatyn från Auragatan i Åbo, och rätt nyligen har Finlands enda Leninstaty i Kotka tagits bort från gatubilden. Såväl Åbo som Kotka stad motiverade sina beslut med det rådande kriget i Ukraina och de ambivalenta känslorna som statyerna väckte. 

Min vardag kommer knappast att påverkas av att jag inte kan se Lenin förevigad i simhallsblå, oxiderad koppar, men städernas beslut rubbar mig ändå på känslonivå. I mitt stilla sinne kan jag föreställa mig hur några av stadens arbetare kör till herr Lenin efter kaffepausen, plockar bort dekorationsstenarna runt honom, tar loss infoskylten, lyfter revolutionären in i långtradaren och simsalabim försvinner en bit av historien i samma veva.

Jag är helt medveten om att Lenin för många står för sovjetisk tyranni. Men är det trots det berättigat att avskaffa alla statyer som föreställer honom? Det går inte att förneka Lenins stora påverkan på världshistorien. Det var också, aningen förenklat, Lenin som beviljade Finland sin självständighet. Är han inte värd en staty? Jag tycker det. Alla statyer behöver inte tåla dagsljus. Enligt mig är det inte rättvist att skyffla undan historiska personer bara för att de inte står för dagens värderingar. 

Det här är heller inte den första gången som statyer har skapat huvudvärk åt folk i Finland. För två år sedan krävde vänsterunga att Mannerheimstatyn i Helsingfors borde flyttas från centrum till Sveaborg (IS 17.6.2020). Enligt dem står statyn för krig och förtryck. Dessutom anser de att den gör gatubilden fulare. Initiativet fick ändå inte luft under vingarna. Dels på grund av statyns popularitet, dels på grund av att Mannerheim passar bättre in i Finlands ideologiska landskap som för tillfället kraftigt påverkas av Rysslands anfallskrig. I motsats till Lenin står Mannerheim för frihet, självständighet och mer västsinnade värderingar, och därför får han stå kvar medan Lenin inte fick det. 

Men vem har rätten att bestämma vilka statyer som får stå kvar och vilka som inte får göra det? Det här är en fråga som får mig att tänka på George Orwells kända citat från 1984: “Den som kontrollerar det förflutna kontrollerar framtiden. Den som kontrollerar nutiden, kontrollerar det förflutna.” Genom historiebruk kan vi lyfta fram det förflutna för att berättiga hurdant vårt samhälle är eller försöka förändra det. Liksom vetenskapen användes i början av 1900-talet för att berättiga rasism i form av rasbiologi, kan även historieskrivning missbrukas för onda ändamål. Det är just precis därför jag förhåller mig kritisk till besluten att flytta bort Leninstatyerna. Och märk väl – också det är ett sätt att skriva om historien!

Jag förstår att Lenin är kontroversiell. Jag förstår att finländare inte vill se ryska stormän på sina gator (även om Alexander II verkar vara ett undantag). Och jag förstår att beslutet att flytta bort statyerna var ett praktiskt val för städerna. Trots det önskar jag att vi kunde spara viktiga historiska minnesmärken oavsett vad de tidigare stod för eller idag står för. Tänk hur vackert det skulle vara med en park fullproppad med historiska personer från Hannibal, Caesar och Napoleon till Rousseau, Nietzsche och de Beauvoir… 

Om det överhuvudtaget går att lära sig något av historien måste vi låta statyerna stå kvar.

 

Oliver Heikkinen