Trots landets lilla areal och folkmängd har det funnits mycket konflikter i Nordirland genom tiderna. Konflikterna mellan slutet av 1960-talet och slutet av 1990-talet brukar kallas “The Troubles”. Konflikterna handlar i stort sett om att en del av Nordirlands befolkning vill höra till Irland medan en annan del vill höra till Storbritannien. Man kan också kalla dessa sidor för nationalister eller republikaner som oftast är katoliker (vill höra till Irland) och unionister som ofta är protestanter (vill höra till Storbritannien). På 1960-talet började man alltså kräva lika rättigheter för alla eftersom katolikerna i landet länge hade varit diskriminerade av den protestantiska majoriteten. Under 30 år av konflikter dog det cirka 3 700 människor.
För att få slut på våldsamheterna slöt man långfredagsavtalet den 10 april år 1998. Förhandlingarna skedde mellan Storbritannien, republiken Irland och Nordirland. Syftet med avtalet var att förbättra Nordirlands ställning, ge dem lite mera självstyre och att de skulle ha ett gott samarbete med såväl republiken Irland som Storbritannien. Enligt avtalet fick Nordirland själv välja om de ville höra till Storbritannien eller resten av Irland. Detta måste dock godkännas av majoriteten av befolkningen genom en folkomröstning, och Irland måste också godkänna det. Efter långfredagsavtalet har alltså Nordirland haft ett självständigt parlament där både katoliker och protestanter styr tillsammans.
Rädslan för att konflikterna skulle trappas upp igen växte i och med brexit. Gränsen mellan republiken Irland och Nordirland förblev öppen fastän Nordirland inte mera hörde till EU eftersom man ville undvika en hård landgräns mellan Irland och Nordirland och värna långfredagsavtalet. Istället skapade man en gräns i Irländska sjön mellan Storbritannien och Nordirland. På detta sätt förblev Nordirland en del av EU:s inre marknad, detta gick det s.k. Nordirland-protokollet ut på, som slöts den 1 januari 2021. Protokollet var viktigt för att trygga samarbetet mellan republiken Irland och Nordirland. Protokollet var också viktigt med tanke på långfredagsavtalet och en fungerande EU:s inre marknad.
I samband med brexit blev många oroliga för att en hård gräns skulle återupprättas. Freden som funnits i landet skulle vara hotad och det skulle ställa till med problem. En hård gräns skulle drabba de som bor nära eller mitt emellan gränsen. Över 30 000 människor korsar gränsen varje dag för jobb eller andra syften, det skulle bli mycket svårare för dem att ta sig över till andra sidan. Gränsen skulle fyllas med kontrollpunkter och allt borde kontrolleras före det får komma över till den andra sidan. Problem skulle också uppstå i ekonomin, priser skulle höjas på grund av tullen. Exporten och importen skulle bli mer komplicerad för båda länderna.
Trafikskylt vid gränsen mellan Nordirland och Irland
Storbritannien var inte alls nöjd med detta arrangemang. Med premiärminister Boris Johnson i spetsen har Storbritannien försökt ändra på protokollet mellan EU och Storbritannien men enligt EU kan inte Storbritannien ensam ändra på överenskommelserna. Storbritannien skulle bland annat vilja att produkter och tjänster som endast ska förbli i Nordirland inte skulle behöva gå igenom en tullgräns. EU har i sin tur gjort insatser för hur man kunde lätta på byråkratin. EU är också mycket noggrann med att inget som inte är godkänt i EU ska kunna komma in i EU via Nordirland.
Storbritanniens premiärminister, Boris Johnson
Det nationalistiska partiet Sinn Féin har vunnit valen i Nordirland för första gången någonsin denna vår 2022. Sinn Féin kommer att ha som största mål att förena Nordirland med resten av Irland, genom en folkomröstning som de ämnar ordna. Nordirlandministern i Storbritanniens regering har makten att bestämma när en folkomröstning skulle ordnas, alltså i detta fall är det Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Republiken Irland måste också godkänna Nordirlands förening med resten av Irland. Många är mycket kritiska till Sinn Féin eftersom de har kopplingar till terrorrörelsen IRA. Förut har det demokratiska unionspartiet DUP varit störst i landet. Trots att Sinn Féin nu är det största partiet i landet får de inte bildat en regering eftersom DUP vägrar att samarbeta med Sinn Féin.
Man är rädd för att nya konflikter ska blossa upp i Nordirland. Nordirlands befolkning är ett splittrat folk som vill två helt olika saker. Brexit har endast gjort situationen mera osäker. Frågorna som handlar om Nordirland är komplexa och det är svårt för befolkningen och beslutsfattarna att hitta en gemensam ton.
Tullgränsen går nu i havet mellan Storbritannien och Nordirland.
Alma Björklund