Då Förenta nationernas klimatkonferens 2021 för mindre än två månader sedan inleddes i Glasgow, uppmärksammades dess betydelse starkt i alla medier. Under några veckor var det en väldigt stor uppståndelse kring händelsen och man hade möjlighet att ta del av många känslosamma tal. Därefter har man dock inte hört mycket om vad mötet ledde till.
Inför mötet var man medveten om de starka konflikterna mellan deltagarländerna i klimatfrågor och att ett beslut för att begränsa att den globala medeltemperaturen höjs med mer än 1,5 grader fram till år 2030 var långt ifrån att bli verklighet. Viktiga frågor var bland annat att de rika länderna genom finansiering förbättrar de fattiga ländernas möjligheter att bidra med klimatåtgärder och att avskaffa fossila bränslen.
Under mötet där förvånansvärt många länder var eniga om problemen beslöts det att bistånd till de fattiga länderna ska ges också i form av bidrag istället för av lån. Den omdiskuterade klimatfonden på 100 miljarder dollar per år till de fattiga länderna verkar dock inte grundas förrän tidigast om några år.
Jämfört med Parisavtalet (2015) där man beslöt att ländernas framskridande mot målen granskas efter fem år, bestämdes det nu att det görs redan i nästa år. Positivt var även att Kina och USA kom överens om att samarbeta kring klimatfrågor. Indien som under tidigare möten inte hade satt upp egna målsättningar överhuvudtaget, beslutade sig nu för att bli klimatneutralt fram till år 2070. Trots att det är svårt att tro är COP26 det första klimattoppmötet där man har avtalat om minskande och avskaffande av fossila bränslen. Sättet att göra det har dock kritiserats eftersom Kina och Indien mot slutet av diskussionen styrde den med betonande av att fasa ned kolkraft istället för att fasa ut den. Utgående från ländernas löften ligger världen på en kurs mot en uppvärmning på 2,4 grader och koldioxidutsläppen borde minska med 45% jämfört med nivån 2010 för att uppnå målet på 1,5 grader.
Sammanfattningsvis var mötet ett steg mot rätt håll, men också en verklighetskontroll. Det är ännu är en lång väg kvar. Vissa ansåg att mötet var ett viktigt steg i kampen mot klimatförändringen, medan vissa andra tyckte att det bestod av tomma löften. Under mötet samlades flera grupper som demonstrerade för att sporra ledarna att vidta kraftigare åtgärder. Bland annat klimataktivisten Greta Thunberg kallade mötet för en Greenwash festival, men hon hann åtminstone på samma resa besöka det Naturhistoriska museet i London för att beskåda en skalbagge vars namn är uppkallat efter henne.
En dryg månad efter mötet är det kanske inte avgörande ifall man kommer ihåg alla detaljer kring exakt vilka åtgärder vilket land åtog sig eller om målet för den maximala höjningen av den globala medeltemperaturen fram till år 2030 är 1,5 grader eller 2 grader.
Men ändras människors beteende överhuvudtaget på grund av demonstrationerna eller besluten? Stärker det miljötänket på individnivå, t.ex. vid valet av årets julklappar eller kommande semesterresor? Under nästa Earth Hour, den 26 mars 2022, uppmanas alla igen att stänga av sina elapparater under en timmes tid, bland annat LED-lampor med en vanlig förbrukning på 3-4 watt. Jämförelsevis förbrukar en normal elbil 10 000-22 000 watt om den körs under samma tid…
Emil Grabber
Källor:
https://svenska.yle.fi/a/7-10008699
https://yle.fi/uutiset/3-12180385
https://yle.fi/uutiset/3-12187055
https://svenska.yle.fi/a/7-10008825
https://www.hs.fi/ulkomaat/art-2000008404082.html
Bildkälla: https://disasterdisplacement.org/wp-content/uploads/2021/10/COP26-UK-Presidency.jpg
