Debatter hålls med jämna mellanrum mellan de återstående kandidaterna (Patrick Semansky/AP)

Den 3 november 2020 hålls det presidentval i USA. Demokraterna har ställt upp kandidater i hopp om att hitta en utmanare till den nuvarande presidenten Donald Trump. 

Det amerikanska presidentvalet fungerar inte på samma sätt som t.ex. i Finland. I Finland använder vi oss av majoritetsval med direkta val medan man i USA har majoritetsval med indirekta val. Valsystemet i USA kallas för elektorsval. I elektorsval finns det utsedda elektorer som representerar de olika elektorerna. Totalt finns det 538 elektorer. Olika delstater har olika antal elektorer beroende på deras och folkmängd. Mest elektorer har det folkrika Kalifornien medan Texas kommer på andra plats med 38 elektorer. 

I valet är det inte nödvändigtvis den som får mest röster som vinner valet. Istället är det den kandidat som får mest röster i en delstat som kammar hem alla den delstatens elektorsröster. De flesta delstater har en mycket tydligt stöd för endera partiet – demokraterna eller republikanerna. Delstater som t.ex Kalifornien är alltid demokratiskt medan landsbygden ofta är republikansk i USA. 

I praktiken avgörs valet därför i så kallade “swing states” d.v.s delstater där det väger väldigt jämnt mellan de två partierna. Dessa delstater är väldigt viktiga eftersom att de kan påverka valet i en viss riktning beroende på hur rösterna faller. 

I presidentvalet 2016 fick Hillary Clinton flera personliga röster än Trump. Trump lyckades vinna viktiga delstater och vann därmed med elektorerna 306 mot 232. Valsystemet har ofta ansetts vara ålderdomligt och orättvist och det finns mycket motstånd mot valsystemet. Elektorsval har ändå hållits kvar i USA. Debatten blossar ofta upp i samband med val då den med färre röster vunnit valet. År 2000 fick Al Gore en halv miljon mera “vanliga” röster men förlorade ändå mot George W Bush i elektorsvalet.

Den tredje november 2020 hålls det val i USA. Då ska en demokratisk presidentkandidat utmana Trump för att bli USA:s nya president. För tillfället finns det 13 uppställda kandidater. Ursprungligen var antalet 28 men efterhand har kandidater hoppat ut då de insett att de är chanslösa. Den senaste Cory Booker som inte klarade att kvalificera sig till den debatt som hölls den 14 januari. Det är trots allt väldigt dyrt att driva en valkampanj och det sätter en enorm press på kandidaterna att samla ihop så mycket pengar som möjligt för att inte bli efter de andra. De tretton kandidaterna ska snart bli en genom de primärval varav det första kommer att hållas om mindre än tre veckor. De kandidater som just nu toppar opinionsmätningarna är Joe Biden, Elizabeth Warren, Bernie Sanders och Pete Buttigieg. De är alla ganska olika sin politiska profil. Medan Warren och Sanders är med amerikanska mått mätt ganska vänster så är Biden och Buttigieg mer moderata mittenpolitiker. 

Just nu tyder allt på ett mycket spännande val. Trump har ett övertag just nu eftersom att ekonomin har varit bra ett längre i tag i USA. USA:s största nyhetskanal Fox News stöder också öppet Trump i de beslut han gör. Samtidigt är demokraterna hela tiden beredda att kritisera varenda ett litet fel som Trump gör. Frågan är om demokraterna har en tillräckligt stark kandidat som kan övertyga befolkningen. 

Martin Jungar