Nu på senare tid har vi blivit vana vid att USA har varit involverat i nästan varje kris i Mellanöstern. Detta är dock ett rätt nytt fenomen som startade då USA stödde talibanerna i Afghanistan i deras krig mot Sovjet 1979 framåt. Det har inte alltid varit så utan under stora delar av kalla kriget var Latinamerika det viktigaste området gällande intervention och aggressiv utrikespolitik från USA. 

 

Kuba

Kuba är ett land som konstant varit inom USA:s intressesfär och varit påverkat av USA. År 1959 tog Fidel Castro över makten i Kuba från den tidigare presidenten och diktatorn Fulgencio Batista.

USA införde 1960 en handelsblockad mot Kuba p.g.a. Castros kommunistiska ledning. Efter att Castro tog makten försökte USA få bort honom och i april 1961 inledde USA en invasion av Kuba. 

Efter att Castro hade tagit över makten hade många kubaner flytt till USA och en del av dem gick med i armén. USA hade tränat 1400 av dem som de använde i invasionen av Kuba för att det skulle se ut som att det inte var USA som genomförde invasionen. De målade om bombplan så att de skulle se ut som kubanska plan och de lyfte från Nicaragua.  Soldaterna landsteg i Grisbukten ca 150 km sydväst om Havanna den 17 april men blev omringade och kapitulerade inom en dag av stridande. 118 soldater dog medan ett par hundra skadades och 1200 blev tillfångatagna av kubanerna. CIA och soldaterna som deltog i operationen trodde att president John F Kennedy skulle låta den amerikanska armén intervenera och hjälpa till med stridandet men han vägrade. Invasionen misslyckades totalt och anses vara ett av USA:s värsta militära misslyckanden.

 

Iran-contra affären

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1979 tog den marxistiska gerillaorganisationen Sandinistan över makten i Nicaragua. USA var emot den nya regimen p.g.a. dess kommunistiska styre och började istället stödja den s.k. Contran. Contran var en extremhöger gerillarörelse som stred mot Sandinistan. USA:s regering gjorde vapenhandel och stöd till centralamerikanska rörelser olagligt 1984 genom det s.k. Boland Amendment.

USA hade efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 infört en blockad av vapenhandel till landet och hade även försökt övertyga andra länder att göra samma sak. Däremot sålde USA själv vapen till Iran under den här tiden och en del vapen och pengar gick även till Nicaragua och Contrarörelsen. Detta styrdes av USA:s Nationella säkerhetsråd under Reaganadministrationen och penningöverförningarna sköttes av Oliver North. North skötte även privata donationer till Contran. 1986 blev denna affär avslöjad och fick en stark motreaktion. North påstod att både Ronald Reagan och vicepresident George H.W. Bush visste om affären men båda nekade till att de visste om den. 

 

Invasionen av Grenada

Grenada är ett litet land i Karibien som tidigare hörde till Storbritannien. 1974 fick de självständighet från Storbritannien men var fortfarande med i det brittiska samväldet eller “Commonwealth” på engelska. 

1979 tog ett parti som kallades New Jewel Movement över makten i Grenada genom en statskupp. Partiet var marxistiskt och ledaren hette Maurice Bishop. Bishop var radikal och införde många reformer i landet och förstärkte dessutom relationerna till andra kommunistiska länder och speciellt Kuba. 

1983 lönnmördades Bishop av en annan ledare vid namn Bernard Coard. Oroligheter bröt ut i landet och vid denna tidpunkt befann sig 1000 amerikanska medborgare i landet. Ronald Reagan gav order att invadera Grenada och runt 2000 soldater skickades till landet. USA:s armé var väldigt dåligt förberedd och använde t.ex. turistkartor för att navigera i landet. Totalt deltog 6000 amerikanska soldater i invasionen och 350 karibiska soldater från olika nationer som Barbados och Jamaica. Sammanlagt dog 19 amerikanska soldater och över hundra skadades. Efter invasionen införde USA en ny regering i landet och Grenada har sedan dess varit en demokrati och situationen har varit lugn. 

 

Invasionen av Panama 

Ledare och diktator för Panama, Manuel Noriega, var rekryterad av CIA för att hjälpa dem i sin strid mot kommunistiska rörelser i Latinamerika. 1983 blev han militär ledare över landet. Noriega hjälpte USA i konflikten i Nicaragua och var lojal mot Reaganadministrationen. Däremot deltog han i bl.a. drogsmuggling och pengatvätt och då USA fick reda på detta slutade de att stöda honom. 1989 ökade spänningen i landet och den 20 december anföll USA Panama från Panamakanalen då den tillhörde USA ännu vid denna tidpunkt. På julafton hade USA tagit över nästan hela landet och Noriega flydde till den vatikanska ambassaden. USA använde sig av psykologisk krigföring för att få Noriega att överlämna sig och till slut överlämnade han sig till de amerikanska styrkorna. Invasionen kallades “Operation Just Cause”. Noriega blev dömd till 40 år i fängelse p.g.a. pengatvätt och drogsmuggling. 

 

War on drugs (kriget mot droger)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

USA har sedan tidigt 1970-tal försökt minska smugglingen och distributionen av droger från Latinamerika. Begreppet uppkom 1971 av Richard Nixon och 1973 grundades DEA eller (Drug Enforcement Administration) i ett försök att minska drogsmugglingen. Förutom att verka i USA har DEA också varit i Latinamerika i länder som Colombia, Bolivia och t.o.m. i länder som Afghanistan. Speciellt i Colombia har USA stött Colombias regering i striden mot den kommunistiska gerillarörelsen FARC och andra drogkarteller som Calikartellen och Medellinkartellen. En del av ledarna för dessa karteller har blivit utlämnade till USA och avtjänar straff där. Ett exempel på detta är El Chapo från Mexiko som var ledare för Sinaloakartellen men blev fasttagen 2016.

 

Andreas Vuorinen

 

Källor:
https://www.history.com/topics/cold-war/bay-of-pigs-invasion
https://www.britannica.com/event/Iran-Contra-Affair
https://www.history.com/this-day-in-history/united-states-invades-grenada
https://www.history.com/this-day-in-history/the-u-s-invades-panama
https://www.britannica.com/event/Cuban-Revolution/The-rise-of-Castro-and-the-outbreak-of-revolution