Alla vet hur ett presidentval går till och alla vet hur ett riksdagsval går till, men hur många vet egentligen hur ett ärkebiskopsval går till? Det finns överraskande många och stora skillnader mellan de olika valen. I augusti år 2017 berättade den finländska ärkebiskopen Kari Mäkinen att han går i pension och då började hjulen för ärkebiskopsvalet snurra igen för första gången sedan 2010.

Den evangelisk lutherska kyrkan i Finland har nästan fyra miljoner medlemmar i sina nio stift och har tio biskopar, en per stift förutom Åbo Ärkestift som har två biskopar. När det handlar om en organisation av den storleken inser alla att någon eller något måste styra, ställa och bestämma, men knappast vet alla vem det är.

(https://evl.fi/fakta-om-kyrkan/statistik)

Ärkebiskop. Titeln kan vara vilseledande. Man kan tro att ärkebiskopen är kyrkans chef, att hen bestämmer vad som är tillåtet och vad som inte är det, men det är inte så. Att bestämma vad som är tillåtet i kyrkan och dylikt är kyrkomötets jobb. Ärkebiskopen är först och främst kyrkans ansikte utåt. Hens uppgifter är att vara (som alla biskopar) en herde för folket. Hen är ordförande för kyrkomötet som är kyrkans högsta beslutande organ, samt biskopsmötet och kyrkostyrelsen. Precis som alla andra biskopar har hen också ett stift som hen sköter. Ärkebiskopen är en av två biskopar som sköter Åbo Ärkestift.

Själva valet av ärkebiskop är ganska speciellt. I till exempel ett presidentval har alla myndiga personer rösträtt medan i ärkebiskopsvalet så är rösträtten begränsad till ungefär 1500 människor. De som är röstberättigade i ärkebiskopsvalet är präster och elektorer från alla församlingar i Åbo Ärkestift (står för 55% av rösterna), medlemmarna i varje stifts eget stiftsfullmäktige och domkapitel samt kyrkomötets och kyrkostyrelsens ledamöter. När de röstar så kan de antingen åka till stiftets “huvudstad” och rösta där eller skicka sin röst via posten till det egna domkapitlet.

En annan skillnad är att kandidaterna i valet inte kan ställa upp på eget initiativ. För att bli kandidat behöver en valmansförening med 30 av de röstberättigade personerna ställa upp biskopskandidaten. Det krävs även att kandidaten är prästvigd för att kunna ställa upp.

I detta val har fem kandidater ställts upp. Det är Esbo Stifts biskop Tapio Luoma, Ilkka Kantola som är f.d. biskop i Åbo Ärkestift, Ville Auvinen och Heli Inkinen som båda är präster samt vår egen biskop Björn Vikström.

Biskop Björn Vikström, kandidat i ärkebiskopsvalet (bjornvikstrom.fi/kuvapankki/)

Första omgången i valet äger rum torsdagen den 8 februari 2018 och då får vi se vilka två kandidater som går vidare till omgång två den 1 mars och efter den dagen vem som installeras som Finlands nya ärkebiskop.

Karin Westerlund

Huuvdbild: Nuvarande ärkebiskop Kari Mäkinen (kuvapankki.evl.fi)