Jonas Sundström som skrivit manuset till komedin Raseborgs ruiner anländer till skolan för sin intervju. När KBG-alumnen ser de nya utrymmena i skolan säger han att allting definitivt inte var bättre förr. Pjäsen börjar just med det motsatta då karaktären Benkku säger att allting var bättre förr. Hela pjäsen fick sin början i Armenien då Jonas Sundström skissade upp karaktärerna och drack billig öl. Temat till komedin kom naturligt för honom. Han ville skriva om utanförskap och där började huvudpersonen Rurik. Sundström säger att flera personer känner sig utanför i pjäsen. Rurik, Ida och Benkku är alla på sitt sätt utanför.
Jag frågar Sundström om hans skrivprocess och hans “kryptonit”, hans svaga sidor inom skrivande. Han berättar att i början hade han skrivkramp och det kom ibland tillbaka. Då han hade svårt att komma på vad han skulle skriva eller annars bara behövde idéer, fick han hjälp av Monika Fagerholm. Sundström säger att han är väldigt tacksam för all hjälp som han fick av Monika Fagerholm. Sundström säger vidare att hans kryptonit inom skrivandet är att överanalysera. Han började ofta tänka på vad folk kommer att tycka, är det roligt eller tar någon illa upp. Men sedan måste man bara sluta tänka så och skriva.
Ett starkt nej var svaret på frågan om en ny pjäs. Men efter en stund börjar han låta lite mera positiv. Sundström berättar att han redan blivit ombedd att skriva en ny pjäs från Karelia. Sedan talar Sundström om att hela processen gått mycket bättre än vad han hade trott. Själv är han väldigt nöjd med alla skådespelare och hela teamet. Sundström påpekar att det är speciellt trevligt att personerna på scenen är i så olika åldrar. Den yngsta skådespelerskan är 11 år och den äldsta är 77 år. Skådespelarna har också olika erfarenheter inom teater. Vissa står för första gången på en scen.
Sitta med Benkku på en bänk och diskutera livet är vad Jonas Sundström skulle göra om han fick spendera en dag med någon utav karaktärerna. Eller nej säger han. Egentligen skulle han vilja spendera en dag med Jelena och ha fest på Knipan. Jelena är en rik rysk businesskvinna som köpt upp Knipan. Sundström säger att han skulle vilja träffa Jelenas speciella vänner som exempelvis Putin.
Ingen rolig forskning säger Sundström att han gjort för pjäsen, men sedan kommer han på att han visst gjort lite forskning men det mest på sociala medier. Sundström berättar om hur de olika lokala Facebookgrupperna har bidragit med en viss mängd material. Konkret i pjäsen syntes ett visst fenomen som synts i Facebookgrupperna där man satt upp bilder på hur bilar blivit fel parkerade och sedan diskuterat det. Så en del Facebookspanande har gjorts. Sundström säger också att han via sitt jobb får en massa material då han jobbar på Yle Västnyland. Där hör det ju till att känna till allt som är akuellt i Västnyland.
Om man inte ännu sett pjäsen och vill veta vad som pågår i byn kommer det flera föreställningar i januari.
Text: Mathilda Liljestrand
Bild: YLE