Vad är arkeologi?

Arkeologi är kunskapen om människans förhistoria, den tid där det inte finns skriven text att tillgå. Numera finns även historisk arkeologi. Arkeologer studerar människans materiella kultur, alltså studiet av lämningar eller artefakter. Arkeologi delas in i olika underdiscipliner beroende på vilken tidsperiod man forskar om och även området där man bedriver sina utgrävningar. Exempelvis egyptologi handlar om Egypten medan assyriologi handlar om Främre Orienten före Islam. Historisk och förhistorisk arkeologi är även olika saker eftersom den historiska arkeologin fokuserar på tiden efter skrivkonsten och den förhistoriska arkeologin tar hand om tiden före skrivkonsten.

I denna text jämförs historisk arkeologi med förhistorisk arkeologi, vilka typiska fynd man hittar på platserna och mängden fynd i allmänhet, även platserna där utgrävningarna bedrevs kommer att jämföras.

Utrustningen

Utrustningen på båda utgrävningarna var stort sett samma bortsett från små detaljer som vilka ämbar man använde eller vilken modell ens murslev var. Utrustningen bestod av en murslev, ett ämbar och en sopskyffel att flytta sanden eller leran till ämbaret med. I vissa fall fick man även en sekatörer för att avlägsna eventuella rötter som kunde vara i vägen. Avslutningsvis fick man en burk eller en påse att lägga alla fynd man hittade i sin ruta. Alla som deltog i utgrävningarna vid Långåmossarna fick en ruta vars area var en kvadratmeter. Rutan vid Raseborgs slott var 50×50 centimeter.

Utrustningen & en del av området som grävdes ut vid Raseborgs slott

Olika platser, olika förhållanden

Till att börja med kan man jämföra platserna där utgrävningarna bedrevs. Den förhistoriska utgrävningen bedrevs i Långåmossarna i Raseborg. Marken som man grävde i bestod mest av lös sand som var enkel att bearbeta vilket ledde till att arbetet framskred fort. De enda objekten som saktade ner arbetet var stenar och rötter som man behövde avlägsna. På grund av att sanden var så lättbearbetad kunde det leda till att man ökade sin arbetstakt och kanske missade eller skadade fyndföremål. Trots denna risk skadades inte någon större mängd föremål eftersom mängden fynd är relativt liten och fynden är ofta såpass små att de inte tar skada fast man är lite väl entusiastisk med sin murslev.

Pilspets som hittades vid Raseborgs slott

Den andra utgrävningen bedrevs även i Raseborg men vid en helt annan plats, nämligen i närheten av Raseborgs slott. Vid denna utgrävning bestod marken av torkad lera eftersom platsen som grävdes ut var mitt i en åker. Denna lera kan nästan jämföras med cement då båda har ungefär samma hårdhet. Vid denna utgrävning fanns det inte samma mängd stenar eller rötter som förhindrade att arbetet skulle framskrida. Här var det lerans hårdhet som saktade ner arbetet tills man hade fått bort det första lagret med torr lera. Efter att det första lagret lera hade avlägsnats förenklades arbetet markant, men det var ändå en mycket långsammare process jämfört med Långåmossarna. Trots detta framskred arbetet snabbt även vid Raseborgs slott. Även vid denna utgrävning kunde man vara ganska entusiastisk med sin murslev då de fynd man hittade inte var lika bräckliga som de man hittade vid Långåmossarna.

En variation av fynd

Fynden på de olika utgrävningarna var helt olika förutom några få fynd som man kunde hitta på båda platserna. Exempelvis vid Långåmossarna hittade man keramikbitar i olika storlekar medan man endast hittade en keramikbit vid Raseborgs slott. Fynden vid slottet bestod för det mesta av tegelbitar i olika storlekar. De saker man hittade vid båda fyndplatserna var benrester av olika djur. De benrester man hittade vid Långåmossarna var för det mesta små bitar av sälben medan man kunde hitta hela ben av exempelvis kor eller grisar vid Raseborg, man hittade även stora delar av en käke från möjligtvis en ko eller något liknande djur. Den stora skillnaden i fynd på de olika platserna beror på den stora skillnaden i tidpunkt mellan dem. Boplatsen vid Långåmossarna var befolkad för cirka sextusen år sedan medan Raseborg var befolkat mycket senare, antagligen på 1200-talet. Fyndens mångfald var större vid Raseborg eftersom man vid denna tidpunkt hade lärt sig att göra flera olika saker bortsett från krukor. Detta ledde till att man även hittade olika metallfynd och även bitar från glas som antagligen hade tillverkats i södra Tyskland.

Keramikbit från Långåmossarna

Metallfynden bestod för det mesta av spikar, eller delar av spikar. Man hittade även en del från en ringbrynja. jämförelsevis hittade man endast krukbitar och benbitar vid stenålderboplatsen vid Långåmossarna. Mängden fynd varierade också mellan fyndplatserna vilket antagligen beror på åldersskillnaden och även på storleken på bosättningen. Bosättningen vid Långåmossarna var en relativt liten bosättning medan bosättningen vid Raseborgs slott var relativt stor mätt med den tidens mått. Mängden fynd var alltså större vid Raseborgs slott för att det hade varit en större bosättning och fynden hade inte hunnit bli förstörda av exempelvis rotvältor eller allmänna förändringar i marken. Eftersom mängden fynd var mycket mindre vid stenåldersbosättningen blev man mer tillfredställd än vid Raseborg eftersom man garanterat hittade tegelbitar eller bitar av ben vilket ledde till att man inte blev lika uppspelt som när man hittade fynd vid Långåmossarna. När man hittade en krukbit som var lite större än de flesta samlades alla runt en för att beundra fyndet man just hade gjort. Vid Raseborgs slott samlades alla runt en endast om man hade hittat ett helt ben av ett djur eller en välbevarad spik eller en glasbit, dessa var de mer sällsynta fynden vid slottet.

Fynd från tidigare utgrävningar vod Raseborgs slott

Storleksmässigt var de ting man hittade vid slottet mycket större jämfört med de fynd som man frilade vid Långåmossarna. Så för att sammanfatta skillnaderna mellan de fynd man gjorde vid de olika platserna kan man säga att säga att mängden fynd skilde sig mellan de två platserna, även mångfalden skilde sig, Långåmossarna hade endast två större grupper av fynd och vid Raseborg hittade man tre eller fyra större fyndgrupper.

Sammanfattningen

För att sammanfatta denna jämförelse mellan dessa två olika utgrävningar kan man säga att om man tänker mer på mängden fynd än hur viktigt ett enda fynd kan vara skall man nog ta del i utgrävningar som behandlar medeltiden och framåt. Om man föredrar att hitta några få fynd med större värde så skall man ta del i utgrävningar som behandlar stenåldern där man kan hitta ett enda fynd och vara stolt över sig själv. De metoder man använde sig av var nästan identiska bortsett från vissa små detaljer, men annars använde man samma redskap för att gräva ut en stenåldersbosättning och en medeltida bosättning.

Keramikbit som man nyss har hittat

Arkeologi är en sysselsättning som inte lämpar sig för den som saknar tålamod eller för den som inte är intresserad av människans förhistoria, arkeologiska utgrävningar tar tid och vissa dagar kan man eventuellt inte hitta några fynd alls. De som har ett intresse för människans förhistoria och är villiga att sitta i en grop några timmar i sträck i några dagar så rekommenderas det nog att man någon gång tar del i en arkeologisk utgrävning. Som ett sista tillägg kan nämnas att längden på utgrävningarna varierar beroende på var man befinner sig och hur stort område man gräver ut, utgrävningen vid Raseborgs slott pågick i fem dagar medan utgrävningen vid Långåmossarna pågick endast i två dagar. Så länge man är intresserad av historia och har ett svagt intresse för arkeologi är det värt att ta del i en utgrävning. Ens intresse för arkeologi kan öka eller så slocknar det helt men man kommer inte ångra att man provat. De som är intresserade är välkomna att besöka Jan Fasts blogg på www.janfast.blogspot.fi

Text: Alexander Nyberg.

Bild: Alexander & Johan Nyberg