{"id":921,"date":"2017-11-01T13:22:22","date_gmt":"2017-11-01T12:22:22","guid":{"rendered":"http:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=921"},"modified":"2017-11-01T13:22:22","modified_gmt":"2017-11-01T12:22:22","slug":"niinisto-overlagset-bast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2017\/11\/niinisto-overlagset-bast\/","title":{"rendered":"Niinist\u00f6 &#8211; \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4st?"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2017\/11\/niinisto-overlagset-bast\/yle\/\" rel=\"attachment wp-att-922\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-922\" src=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/yle-1024x576.jpg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"576\" srcset=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/yle-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/yle-300x170.jpg 300w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/yle-768x432.jpg 768w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/yle-70x40.jpg 70w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/yle.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/p>\n<p><em><span style=\"font-weight: 400;\">En av opinionsm\u00e4tningarna (bild: Yle)<\/span><\/em><\/p>\n<p><strong>I januari kommer det att ordnas presidentval i Finland. Presidenten \u00e4r statsmaktens \u00f6verhuvud i Finland. Till den finska presidentens uppgifter h\u00f6r fr\u00e4mst utrikespolitiken.  Presidenten leder utrikespolitiken tillsammans med regeringen. Utrikespolitik handlar t.ex om Finlands f\u00f6rh\u00e5llande till utl\u00e4ndska makter och om landets verksamhet i olika internationella organisationer och internationella f\u00f6rhandlingar. Man brukar tala om att presidenten \u00e4r landets ansikte ut\u00e5t.<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Till presidentens uppgifter h\u00f6r ocks\u00e5 att stadf\u00e4sta de lagar som riksdagen har godk\u00e4nt. Om presidenten mots\u00e4tter sig en lag, vilket han har r\u00e4tt att g\u00f6ra, kan lagen \u00e4nd\u00e5 bli g\u00e4llande om riksdagen p\u00e5 nytt godk\u00e4nner den. Presidenten har allts\u00e5 inte i praktiken s\u00e5 stor makt. Makten innehas ist\u00e4llet av regeringen och riksdagen. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det var under president Mauno Koivisto som nedmonteringen av presidentens maktbefogenheter p\u00e5b\u00f6rjades. Grundlagsreformen fr\u00e5n \u00e5r 2000 f\u00f6rde oss mot ett mera parlamentariskt system, m.a.o. ett system d\u00e4r presidentens maktbefogenheter \u00e4r mindre och den politiska makten ist\u00e4llet innehas av riksdag och regering.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Trots att presidenten i sig inte har s\u00e5 stor makt l\u00e4ngre, upplever vi \u00e4nd\u00e5 honom som en betydelsefull politisk p\u00e5verkare.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Presidenten v\u00e4ljs genom demokratiska och direkta val. En president i Finland v\u00e4ljs f\u00f6r sex \u00e5r i taget. Hen kan omv\u00e4ljas endast en g\u00e5ng vilket betyder att en president kan sitta vid makten i h\u00f6gst 12 \u00e5r. Presidentvalet i Finland avg\u00f6rs oftast i tv\u00e5 omg\u00e5ngar. De tv\u00e5 kandidater som har f\u00e5tt flest r\u00f6ster g\u00e5r vidare till en andra omg\u00e5ng d\u00e4r folket \u00e5terigen r\u00f6star fram sin favorit. Valet kan ocks\u00e5 avg\u00f6ras utan en andra omg\u00e5ng om en kandidat f\u00e5r \u00f6ver 50% av r\u00f6sterna i f\u00f6rsta omg\u00e5ngen.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det som man m\u00e4rker n\u00e4r man kollar p\u00e5 statistiken g\u00e4llande valdeltagande i olika val i Finland \u00e4r att valdeltagande i just presidentval \u00e4r v\u00e4ldigt h\u00f6gt. I f\u00f6rsta omg\u00e5ngen \u00e5r 2012 var valdeltagande bland de r\u00f6stber\u00e4ttigade 72,8 procent i presidentvalet. I kommunalvalet samma \u00e5r var procenten betydligt l\u00e4gre med 58,9 procent. Om man kollar valdeltagande fr\u00e5n andra presidentval och j\u00e4mf\u00f6r de med kommunalval ser man samma sak.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Man kan undra hur det kan komma sig att valdeltagandet i presidentvalen \u00e4r mycket h\u00f6gre \u00e4n i andra val. Dels \u00e4r det f\u00f6r att valet i sig \u00e4r ganska enkelt och det \u00e4r enkelt att f\u00f6rst\u00e5 eftersom valet handlar om ett personval. Man r\u00f6star allts\u00e5 p\u00e5 en person som man tycker om och personerna man har att v\u00e4lja mellan \u00e4r inte allt f\u00f6r m\u00e5nga.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Finlands nuvarande president Sauli Niinist\u00f6 har meddelat att han st\u00e4ller upp f\u00f6r omval. Enligt opinionsm\u00e4tningar \u00e4r Niinist\u00f6 \u00f6verl\u00e4gsen med ett st\u00f6d p\u00e5 76%. Det speciella med Niinist\u00f6s kandidatur till skillnad fr\u00e5n f\u00f6rra g\u00e5ngen \u00e4r att Niinist\u00f6 inte st\u00e4ller upp f\u00f6r Samlingspartiet till vilket han egentligen h\u00f6r. Niinist\u00f6 har ist\u00e4llet valt att st\u00e4lla upp som kandidat f\u00f6r en folkr\u00f6relse som inte h\u00f6r till n\u00e5got parti. D\u00e5 Niinist\u00f6 tar distans fr\u00e5n Samlingspartiet kommer det vara l\u00e4ttare f\u00f6r anh\u00e4ngare som inte i f\u00f6rsta hand r\u00f6star p\u00e5 samlingspartiet att r\u00f6sta p\u00e5 Niinist\u00f6. Det kommer troligen att gynna Niinist\u00f6s kandidatur. Han \u00e4r mest popul\u00e4r bland Kristdemokraternas, Samlingspartiets, Centerns och Socialdemokraternas v\u00e4ljare, vilket betyder att han \u00e4r popul\u00e4r p\u00e5 en ganska bred front.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Niinist\u00f6s fr\u00e4msta utmanare \u00e4r Pekka Haavisto (De Gr\u00f6na) som i opinionsm\u00e4tningar har ett st\u00f6d p\u00e5 14%. Niinist\u00f6 \u00e4r allts\u00e5 tillsvidare r\u00e4tt \u00f6verl\u00e4gsen. P.g.a av hans stora \u00f6verl\u00e4gsenhet har de andra kandidaterna inte m\u00e5nga procents underst\u00f6d. F\u00f6ljande i ordningen \u00e4r Laura Huhtasaari (SannF), Merja Kyll\u00f6nen (VF), Matti Vanhanen (C), Tuula Haatainen (SDP), Nils Torvalds (SFP). De har alla ett underst\u00f6d p\u00e5 n\u00e5gra procent var.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det betyder att om valet skulle h\u00e5llas just idag skulle Sauli Niinist\u00f6 bli vald till president redan i f\u00f6rsta omg\u00e5ngen eftersom han har 76% underst\u00f6d redan nu. F\u00f6r att de andra kandidaterna skall kunna m\u00e4ta sig med Niinist\u00f6 m\u00e5ste de nog l\u00e4gga i en extra v\u00e4xel.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Man talar redan nu om att Niinist\u00f6 kommer att ta en promenadseger men med cirka tre m\u00e5nader kvar till valet kan \u00e4nnu mycket h\u00e4nda. Valr\u00f6relsen och debatterna mellan kandidaterna har \u00e4nnu inte k\u00f6rt ig\u00e5ng och d\u00e4r kan resultatet \u00e4ndra en hel del. Om man ser hur det har varit vid tidigare val har st\u00f6det f\u00f6r kandidaterna haft en tendens att j\u00e4mna ut sig n\u00e4r valet n\u00e4rmar sig. Det som \u00e4nd\u00e5 \u00e4r r\u00e4tt s\u00e5 s\u00e4kert \u00e4r att Niinist\u00f6 kommer att ta sig till den andra omg\u00e5ngen &#8211; om inte han blir vald redan vid den f\u00f6rsta. <\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Martin Jungar<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En av opinionsm\u00e4tningarna (bild: Yle) I januari kommer det att ordnas presidentval i Finland. Presidenten \u00e4r statsmaktens \u00f6verhuvud i Finland. Till den finska presidentens uppgifter h\u00f6r fr\u00e4mst utrikespolitiken. Presidenten leder&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":922,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/921"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=921"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/921\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":925,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/921\/revisions\/925"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/922"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=921"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=921"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=921"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}