{"id":2712,"date":"2025-05-13T14:23:38","date_gmt":"2025-05-13T11:23:38","guid":{"rendered":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=2712"},"modified":"2026-02-27T09:24:52","modified_gmt":"2026-02-27T07:24:52","slug":"kemikalier-i-kosmetika","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2025\/05\/kemikalier-i-kosmetika\/","title":{"rendered":"Kemikalier i kosmetika"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Forskning visar att flickor i ton\u00e5ren har ungef\u00e4r 236 olika kemikalier p\u00e5 sin hud varje dag, men \u00e4r de skadliga och vilka f\u00f6ljder kan kemikalierna ha?<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-efade365261a5e1e068185ea3ce7a3bf\"><strong>Vad \u00e4r kosmetika?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Kosmetika \u00e4r medel som \u00e4r avsedda att vara i kontakt med m\u00e4nniskokroppens yttre delar, t\u00e4nder eller munh\u00e5lans slemhinnor. Syftet \u00e4r&nbsp; antingen att reng\u00f6ra dem, f\u00f6r\u00e4ndra deras doft eller utseende, skydda dem eller h\u00e5lla dem i gott skick. Till kosmetika h\u00f6r olika sorters smink, hudkr\u00e4mer, h\u00e5rprodukter och tandv\u00e5rdsprodukter.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-3acf89e2f0f5761779ff6bdd104a5989\"><strong>Olika kemikalier och vad de orsakar<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Kemikalier tills\u00e4tts till kosmetika f\u00f6r att f\u00e5 produkten att exempelvis h\u00e5lla l\u00e4ngre eller f\u00e5 f\u00e4rg. Kemikalierna som g\u00f6r nytta f\u00f6r produkten kan \u00e4nd\u00e5 vara farliga f\u00f6r m\u00e4nniskor.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>I kosmetika kan man hitta olika slags tungmetaller s\u00e5som bly, j\u00e4rn, aluminium, kvicksilver och zink. De olika tungmetallerna kan hittas i l\u00e4ppstift, eyeliner och nagellack. Vissa av metallerna \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r m\u00e4nniskors livsfunktioner, som till exempel j\u00e4rn som \u00e4r viktigt f\u00f6r syretransporten i blodet, medan andra har en negativ inverkan p\u00e5 h\u00e4lsan.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Bly som finns i kosmetika \u00e4r ett nervgift som kan leda till problem med inl\u00e4rning, spr\u00e5k och beteende. Bly har ocks\u00e5 bevisats minska fertiliteten f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor. Gravida kvinnor \u00e4r speciellt s\u00e5rbara f\u00f6r effekterna av bly och det kan leda till missfall. Kvicksilver \u00e4r en annan metall som orsakar skada f\u00f6r h\u00e4lsan. Det kan orsaka att nervsystemet och andningsorganen blir f\u00f6rgiftade.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ftalater \u00e4r kemikalier som \u00e4r kopplade till hormonst\u00f6rningar, utvecklings- och reproduktionstoxicitet och cancer. Dessa kemikalier \u00e4r f\u00f6rbjudna inom EU men \u00e4r fortfarande vanliga i kosmetiska produkter fr\u00e5n Amerika. Ftalater hittas i olika kosmetikaprodukter s\u00e5som doftande kr\u00e4mer, f\u00e4rgkosmetika som exempelvis \u00f6gonskugga, duschkr\u00e4mer samt h\u00e5rv\u00e5rdsprodukter.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Carcinogener, dvs. cancerframkallande \u00e4mnen, finns i olika sorters kosmetika, vissa \u00e4r vanligare \u00e4n andra. Formaldehyd \u00e4r en av de vanliga carcinogener som finns i kosmetika. The International Agency for Research on Cancer (IARC), som \u00e4r en del av WHO, f\u00f6rs\u00f6ker sprida information om carcinogener i kosmetika. IARC delar in kemikalier i fyra olika grupper baserat p\u00e5 hur cancerframkallande de \u00e4r f\u00f6r m\u00e4nniskor.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns inga specifika produkter som ofta inneh\u00e5ller carcinogener, det beror bara p\u00e5 inneh\u00e5llet i produkterna. F\u00f6r att kontrollera om en produkt inneh\u00e5ller cancerogener kan man s\u00f6ka efter t.ex. formaldehyd, fenacetin, stenkolstj\u00e4ra, bensen och obehandlade eller milt behandlade mineraloljor.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Konserveringsmedel anv\u00e4nds f\u00f6r att stoppa tillv\u00e4xten av skadliga bakterier eller m\u00f6gel i kosmetika. Konserveringsmedel finns i de flesta olika produkter som t.ex. nagellack, l\u00e4ppstift, anti-aging produkter och tv\u00e5l. Det finns ocks\u00e5 h\u00e4lsorisker med konserveringsmedel. Olika konserveringsmedel kan orsaka olika h\u00e4lsorisker, men exempel p\u00e5 riskerna kan vara allergier, irritation i olika delar av kroppen s\u00e5som \u00f6gonen, luftv\u00e4garna eller huden. Konserveringsmedlen kan ocks\u00e5 vara cancerframkallande.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns s\u00e5 klart flera olika kemikalier som kan p\u00e5verka ens h\u00e4lsa negativt. Glimmer, octinoxat och nitrosaminer \u00e4r kemikalier som anv\u00e4nds i kosmetika och kan inverka negativt p\u00e5 h\u00e4lsan.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-d81e0cb3e6157f1481d9017fb113f243\"><strong>M\u00e4rkning p\u00e5 kosmetika<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Artikel 19 i EU:s kosmetikaf\u00f6rordning anger vilka uppgifter som ska finnas l\u00e4tt\u00e5tkomliga f\u00f6r konsumenten p\u00e5 produktens f\u00f6rpackning. D\u00e4r ing\u00e5r en f\u00f6rteckning \u00f6ver inneh\u00e5llet som ska b\u00f6rja med termen &#8221;ingredients&#8221; och d\u00e4r ska best\u00e5ndsdelarna st\u00e5 med sina INCI-namn. Den best\u00e5ndsdel som det finns mest av i produkten ska anges f\u00f6rst i f\u00f6rteckningen \u00f6ver best\u00e5ndsdelar. Best\u00e5ndsdelar som f\u00f6rekommer i l\u00e4gre koncentrationer \u00e4n en procent f\u00e5r f\u00f6rtecknas i valfri ordning i slutet av f\u00f6rteckningen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-1c1c877feddcadccf3bb75735a02302a\"><strong>INCI-namn<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>INCI-namn st\u00e5r f\u00f6r <em>International Nomenclature of Cosmetic Ingredient<\/em>. De officiella INCI-namnen baserar sig oftast p\u00e5 latin om \u00e4mnet \u00e4r v\u00e4xtbaserat eller engelska om det \u00e4r fr\u00e5gan om en annan substans. INCI-namn \u00e4r obligatoriska p\u00e5 alla f\u00f6rpackningar som inneh\u00e5ller kosmetiska i Europeiska unionen, Kanada och USA. INCI-namn f\u00f6rekommer ocks\u00e5 ofta p\u00e5 kosmetika fr\u00e5n andra l\u00e4nder, men de \u00e4r inte att lita p\u00e5 eftersom de inte kontrolleras.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-01d268e5ecf5bfa9472003c0a527a321\"><strong>Risker&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Under november 2023 till april 2024 inspekterades 4478 olika kosmetiska produkter i 13 medlemsl\u00e4nder av ECHA (Europeiska kemikaliemyndigheten). L\u00e4nder som inspekterades var till exempel Tyskland, Sverige och Italien. Resultatet var att 6,4 procent inte uppfyllde EU:s krav, allts\u00e5 285 av de 4478 inspekterade produkterna.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Speciellt stora risker f\u00f6r att kosmetikan man k\u00f6per kan inneh\u00e5lla skadliga kemikalier finns om man k\u00f6per produkter som inte \u00e4r etablerade inom EU, eftersom informationen d\u00e5 kan vara bristf\u00e4llig eller rentav falsk. Till exempel produkter fr\u00e5n kedjor som Amazon, Temu eller Shein kan vara op\u00e5litliga.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga exempel p\u00e5 kedjor som sl\u00e4ppt en produkt p\u00e5 marknaden f\u00f6r att f\u00f6rst senare m\u00e4rka att den inneh\u00f6ll en skadlig kemikalie. Ett fall som uppm\u00e4rksammades under f\u00f6rra \u00e5ret var Caia Cosmetics. Det kom fram att tv\u00e5 av produkterna som fanns i sortimentet inneh\u00f6ll PFAS-\u00e4mnet perfluorononyl dimethicone, som \u00e4r en l\u00e5nglivad och milj\u00f6farlig substans. Kemikalieinspektionen anm\u00e4lde Caia, som fick betala 25 000 kronor i b\u00f6ter f\u00f6r brott mot kemikalielagstiftningen. Produkterna togs ocks\u00e5 bort fr\u00e5n sortimentet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-6796b32ec0c44967cb5aa7d9971b9b78\"><strong>Hur undvika skadliga kemikalier?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ol>\n<li>K\u00f6p produkter fr\u00e5n p\u00e5litliga k\u00e4llor, det vill s\u00e4ga officiella varum\u00e4rken eller auktoriserade \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare.<\/li>\n\n\n\n<li>Om priset verkar vara f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sant \u00e4r de antagligen en falsk eller op\u00e5litlig produkt.<\/li>\n\n\n\n<li>Kontrollera f\u00f6rpackningen, eftersom falska produkter ofta har d\u00e5lig tryckkvalitet, felaktiga logotyper eller saknar batchnummer.<\/li>\n\n\n\n<li>Granska inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen, kosmetiska produkter \u00e4r oftast naturligare ju f\u00e4rre best\u00e5ndsdelar den best\u00e5r av.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p class=\"has-pale-pink-color has-text-color has-link-color has-medium-font-size wp-elements-efa35d872d5134b61d9fcaf356a4b14b\"><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/tukes.fi\/sv\/sla-hal-pa-myterna-kring-kemikalier\/kemikalier-i-kosmetka\">https:\/\/tukes.fi\/sv\/sla-hal-pa-myterna-kring-kemikalier\/kemikalier-i-kosmetka<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.safecosmetics.org\/chemicals\/\">https:\/\/www.safecosmetics.org\/chemicals\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.naturskyddsforeningen.se\/artiklar\/miljogifter-i-smink-och-hudkramer\/\">https:\/\/www.naturskyddsforeningen.se\/artiklar\/miljogifter-i-smink-och-hudkramer\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/tukes.fi\/sv\/kemikalier\/kosmetiska-produkter\/markning-pa-kosmetika\">https:\/\/tukes.fi\/sv\/kemikalier\/kosmetiska-produkter\/markning-pa-kosmetika<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/yle.fi\/a\/7-1384337\">https:\/\/yle.fi\/a\/7-1384337<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.useforesight.io\/news\/echa-reports-6-4-non-compliance-in-eu-cosmetic-products-for-restricted-chemicals?utm_source=chatgpt.com\">https:\/\/www.useforesight.io\/news\/echa-reports-6-4-non-compliance-in-eu-cosmetic-products-for-restricted-chemicals?utm_source=chatgpt.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Liv Nylund &amp; Ida \u00d6ster<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Forskning visar att flickor i ton\u00e5ren har ungef\u00e4r 236 olika kemikalier p\u00e5 sin hud varje dag, men \u00e4r de skadliga och vilka f\u00f6ljder kan kemikalierna ha? Vad \u00e4r kosmetika? Kosmetika&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":112,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[35],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2712"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/112"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2712"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2712\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2902,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2712\/revisions\/2902"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}