{"id":2598,"date":"2025-03-27T11:09:59","date_gmt":"2025-03-27T09:09:59","guid":{"rendered":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=2598"},"modified":"2026-02-27T09:27:33","modified_gmt":"2026-02-27T07:27:33","slug":"en-djupdykning-genom-sprakskatter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2025\/03\/en-djupdykning-genom-sprakskatter\/","title":{"rendered":"En djupdykning genom spr\u00e5kskatter"},"content":{"rendered":"\n\n\n<p><strong>\u201dRoliga\u201d etymologier<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">N\u00e4r man p\u00e5 finska sk\u00e5lar med drycker s\u00e4ger man \u201ckippis!\u201d. En av teorierna om varifr\u00e5n ordet kommer \u00e4r att det skulle komma fr\u00e5n franskans \u201cqui pisse!\u201d, fr\u00e5n de franska soldaterna som p\u00e5 1700-talet bes\u00f6kte Sveaborg. De kan ha varit lite berusade d\u00e5 de sk\u00e5lade, eftersom \u201cqui pisse\u201d betyder \u201csom piss\u201d.<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">P\u00e5 franska kallas sm\u00e5 f\u00f6nster ovanf\u00f6r d\u00f6rren f\u00f6r \u201cvasistas\u201d. Orsaken till det \u00e4r ett rent missf\u00f6rst\u00e5nd. Ordet har funnits i franskan sedan det fransk-preussiska kriget p\u00e5 1760-talet, d\u00e5 det inte fanns \u201cvasistas\u201d annanstans \u00e4n i Frankrike. N\u00e4r preussarna bes\u00f6kte Frankrike undrade de vad f\u00f6nstren var och fr\u00e5gade sinsemellan \u201cwas ist das?\u201d, som betyder \u201cvad \u00e4r det?\u201d p\u00e5 tyska. Fransm\u00e4nnen trodde d\u00e5 att f\u00f6nstren hette \u201cwas ist das\u201d.&nbsp; D\u00e4rmed gjorde ordet \u201cvasistas\u201d sin entr\u00e9 i det franska spr\u00e5ket.<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Man vet inte alla ords ursprung. Ett k\u00e4nt exempel \u00e4r \u201cdog\u201d, engelskans ord f\u00f6r hund. P\u00e5 fornengelska eller anglosaxiska var ordet f\u00f6r hund \u201dhund\u201d, som senare utvecklades till \u201dhound\u201d. Ordet \u201cdog\u201d kommer fr\u00e5n fornengelskans \u201cdocga\u201d, men dess ursprung \u00e4r ett mysterium. I forn- och medelengelska betydde \u201cdogca\u201d en stark hundras. Senare b\u00f6rjade ordet anv\u00e4ndas f\u00f6r alla domesticerade hundraser, men ordets ursprung \u00e4r ett mysterium. Ocks\u00e5 det spanska ordet f\u00f6r hund som \u00e4r \u201cperro\u201d \u00e4r ett mysterium till sin etymologi.<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">En \u00f6verraskande stor andel av orden i v\u00e4rlden \u00e4r onomatopoetiska. Inte bara interjektioner. Korpen har f\u00e5tt sitt namn av sitt l\u00e4te. Korp \u00e4r ett relativt nytt ord som bara finns i de nordiska spr\u00e5ken. Ett \u00e4ldre ord \u00e4r \u201dramn\u201d som \u00e4r kognatiskt med isl\u00e4ndskans \u201dravn\u201d och engelskans \u201draven\u201d.<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Ordet spam i betydelsen o\u00f6nskade meddelanden eller reklamer har datan\u00f6rdar tagit fr\u00e5n sketchen <\/span><a href=\"https:\/\/youtu.be\/Gxtsa-OvQLA?si=adUMZ7GUUrRjZK9H\"><span style=\"font-weight: 400;\">Spam<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> i Monty Python Flying Circus, d\u00e4r tv\u00e5 kunder tar sig till en restaurang d\u00e4r man bara kan best\u00e4lla Spam. Spam \u00e4r en brittisk n\u00f6tk\u00f6ttskonserv.&nbsp;<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Frukten ovan har tv\u00e5 svenska namn. \u00c4ggplanta och aubergine. Det finns en annan variant av frukten som \u00e4r vit och ser ut som ett \u00e4gg. D\u00e4rifr\u00e5n h\u00e4rstammar namnet \u00e4ggplanta. Bland annat svenskan har l\u00e5nat namnet \u201caubergine\u201d fr\u00e5n franskan, som har l\u00e5nat det fr\u00e5n katalanskans \u201calberginiera\u201d. Katalanskan har l\u00e5nat sitt ord fr\u00e5n arabiskans \u201calbadhinjan\u201d. Sj\u00e4lva frukten h\u00e4rstammar fr\u00e5n Sydostasien eller fr\u00e5n Indien.<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Finland heter ungef\u00e4r Finland p\u00e5 de flesta spr\u00e5ken. Bara p\u00e5 de finskugriska spr\u00e5ken p\u00e5minner namnet mera om \u201dSuomi\u201d. Tyskland d\u00e4remot har v\u00e4ldigt m\u00e5nga namn.&nbsp;<\/span><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Tyskland<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Saksa<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Germany&nbsp;<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Allemand&nbsp;<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Alemania<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">Niemcy<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Detta beror p\u00e5 att det \u00e4r ett relativt nytt fenomen att det finns ett f\u00f6renat Tyskland.&nbsp;<\/span><\/p>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det tysk-romerska riket bestod av flera olika furstend\u00f6men snarare \u00e4n ett f\u00f6renat rike. De olika namnen f\u00f6r Tyskland kommer fr\u00e5n de olika furstend\u00f6mena.&nbsp;<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Svenska utan tyska?<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u201dJag pl\u00e4gar st\u00e4lla sp\u00f6rsm\u00e5l om olika m\u00e5l d\u00e5 jag sitter i det andra etaget och ser ut genom vind\u00f6gat. Byn d\u00e4r jag bor har m\u00e5nga inhabitanter som snackar svenska, men de t\u00e4nker inte p\u00e5 hur m\u00e5nga ord i det svenska m\u00e5let som kommer fr\u00e5n ett annat m\u00e5l som snackas i centrala Europa, bland annat i Germanien.\u201d<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Texten ovan f\u00f6rs\u00f6kte jag skriva med s\u00e5 f\u00e5 tyska l\u00e5nord som m\u00f6jligt. Den ser konstig ut. \u00c4r det ens svenska? Vissa tyska l\u00e5nord ersatte jag med mera nordiska ord och andra med franska l\u00e5nord. Det \u00e4r inte enbart ord som har l\u00e5nats fr\u00e5n tyska till svenska, utan ocks\u00e5 grammatik. Om vi skulle tr\u00e4ffa n\u00e5gon som bara kan svenska utan tyska inslag skulle vi till och med kunna ha problem med att f\u00f6rst\u00e5 varandra.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Sydeuropa innan de romanska spr\u00e5ken dominerade<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Man tror att det n\u00e5gon g\u00e5ng innan det talades spanska i Spanien fanns flera baskiska spr\u00e5k p\u00e5 den iberiska halv\u00f6n och m\u00f6jligtvis i resten av Europa. Spanskan, liksom m\u00e5nga andra romanska spr\u00e5k, var ursprungligen dialekter av latin. Latinet kunde sprida sig till stora delar av Europa p\u00e5 grund av hur stort Romarriket var.&nbsp;<\/span><\/p>\n<p><strong>Hur skapades spr\u00e5k?<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det finns m\u00e5nga teorier om spr\u00e5kets uppkomst. Troligtvis skapades spr\u00e5k f\u00f6r 2,5 miljoner \u00e5r sedan av <\/span><i><span style=\"font-weight: 400;\">Homo erectus<\/span><\/i><span style=\"font-weight: 400;\">, men det finns flera hypoteser om hur och varf\u00f6r spr\u00e5k skapades. Den grekiska filosofen Epicurus p\u00e5stod \u00e5r 300 f.Kr. att spr\u00e5ken \u00e4r behavoristiska; att spr\u00e5k har skapats genom ljudrespons p\u00e5 stimulus. P\u00e5 1700- och 1800-talen utvecklades lingvistiken som vetenskap. Spr\u00e5k torde ha utvecklats i samband med jakt, redskapstillverkning, sex, samlevnad, v\u00e5rd, skola, omsorg, sociala relationer, politik, musik, s\u00e5ng, lekande barn eller historieber\u00e4ttande.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Tidiga l\u00e5nord i finska<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Jag \u00e4r tr\u00f6tt p\u00e5 att h\u00f6ra folk som med negativ ton s\u00e4ger att finskan inte har l\u00e5nord. Jag har aldrig h\u00f6rt n\u00e5gon finskspr\u00e5kig s\u00e4ga det. N\u00e5gra ord som \u00e4r samma i m\u00e5nga andra europeiska spr\u00e5k har ett annat namn p\u00e5 finska. Det h\u00e4r har en enkel orsak. Om man tar in ett l\u00e5nord fr\u00e5n ett romansk eller germanskt spr\u00e5k till ett finskugriskt spr\u00e5k kan det l\u00e5ta fel. Vissa ljud som \u00e4r vanliga bland annat i svenskan finns helt enkelt inte i finskan och det l\u00e5ter onaturligt f\u00f6r modersm\u00e5lstalare att anv\u00e4nda fr\u00e4mmande l\u00e4ten mitt i en finskspr\u00e5kig mening, oberoende om de \u00e4r kapabla att producera ljudet eller inte. Det \u00e4r fr\u00e5gan om vilka l\u00e4ten som \u00e4r naturliga i spr\u00e5ket snarare \u00e4n medveten purism, som i isl\u00e4ndskan. Dessutom har finskan m\u00e5nga v\u00e4ldigt gamla l\u00e5nord, som man inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis t\u00e4nker sig vara l\u00e5nord.<\/span><\/p>\n<p><strong>Urgermanska l\u00e5nord<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">nauta<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">kauppa&nbsp;<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">ranta<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">saippua<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Urslaviska l\u00e5nord<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">piirakka<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">piispa<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Urbaltiska l\u00e5nord<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">perkele<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Samiska l\u00e5nord<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">seita<\/span><\/li>\n<li style=\"font-weight: 400;\" aria-level=\"1\"><span style=\"font-weight: 400;\">tunturi<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Dessa ords ursprungliga former har till en viss del bevarats d\u00e5 de evolverat i andra spr\u00e5k.<\/span><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image4.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"375\" height=\"869\" src=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image4.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-2602\" srcset=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image4.png 375w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image4-129x300.png 129w\" sizes=\"(max-width: 375px) 100vw, 375px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Engelska spr\u00e5kets historia<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Engelskans historia brukar delas in i fornengelska\/anglosaxiska (Old English\/Anglo-Saxon), medelengelska (Middle English), tidig nyengelska (Early Modern English\/Early New English) och nyengelska (Modern English\/present-day English).&nbsp;<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 engelsk spr\u00e5khistoria hj\u00e4lper det att f\u00f6rst\u00e5 Englands historia. P\u00e5 400-talet flyttade saxare fr\u00e5n norra Tyskland och s\u00f6dra Danmark till England. F\u00f6re det talades det endast keltiska spr\u00e5k p\u00e5 Brittiska \u00f6arna. Anglosaxiskan utvecklades fr\u00e5n en slags nordsj\u00f6germanska, som i kontinentaleuropa utvecklades till urnordiska, frisiska och plattyska. Men bland saxarna som flyttade till England b\u00f6rjade det engelska spr\u00e5ket utvecklas. Eftersom kristendomen spred sig till England p\u00e5 600-talet kom det d\u00e5 grekiska och latinska l\u00e5nord in i spr\u00e5ket. Dessutom b\u00f6rjade man d\u00e5 skriva engelska med det latinska alfabetet ist\u00e4llet f\u00f6r runalfabetet. P\u00e5 800- och 900-talen skedde det st\u00e4ndiga invasioner av danska vikingar i England, och d\u00e4rmed p\u00e5verkades engelskan av det d\u00e5varande danska spr\u00e5ket. Till exempel har orden \u201cwelcome\u201d och \u201cwindow\u201d nordiskt ursprung. Ett av de mest k\u00e4nda litter\u00e4ra verken p\u00e5 fornengelska \u00e4r dikten Beowulf.<\/span><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image10.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"218\" src=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image10.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-2607\"\/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Normandernas er\u00f6vring av England \u00e5r 1066 ledde till att landet fick en franskspr\u00e5kig elit. En av de mest k\u00e4nda h\u00e4ndelserna i samband med normandernas er\u00f6vring av England \u00e4r Slaget vid Hastings, som avbildas p\u00e5 Bayeuxtapeten. Detta ledde till att engelskan fick m\u00e5nga franska l\u00e5nord. 60-70% av engelskans alla ord har romanskt ursprung. Engelskan tappade mycket makt under denna tid, alla viktiga texter i England skrevs p\u00e5 franska. Mellan 1400 och 1700 skedde det stora vokalskiftet eller \u201cThe Great Vowel Shift\u201d, d\u00e5 vokalerna b\u00f6rjade uttalas som de uttalas nuf\u00f6rtiden. Tidigare motsvarade uttalet mera hur orden stavas. Varje konsonant uttalades och vokalerna uttalades som de uttalas p\u00e5 franska.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Efter det stora vokalskiftets b\u00f6rjan inleddes n\u00e4sta period i engelskans spr\u00e5khistoria som \u00e4r tidig nyengelska. D\u00e5 b\u00f6rjade ocks\u00e5 Londondialekten bli standardspr\u00e5k. P\u00e5 grund av boktryckarkonsten kunde standardspr\u00e5ket skapas. F\u00f6r beh\u00e4ndighetens skull f\u00f6rsvann bokst\u00e4verna \u00fe, \u00f0 och \u00e6. Engelskans best\u00e4mda artikel var ursprungligen \u201c\u00fee\u201d, som b\u00f6rjade tryckas som \u201cye\u201d, eftersom y och \u00fe ser ganska lika ut i fraktura, men dess uttal har aldrig \u00e4ndrats. Eftersom \u00fe uttalas som th b\u00f6rjade man senare ocks\u00e5 skriva th ist\u00e4llet f\u00f6r \u00fe. Den f\u00f6rsta engelska ordboken publicerades \u00e5r 1604 av Robert Caudery. De mest k\u00e4nda sk\u00f6nlitter\u00e4ra verken p\u00e5 engelska fr\u00e5n denna tidsperiod \u00e4r skrivna av William Shakespeare.&nbsp;<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nyengelska b\u00f6rjade talas och i samband med det brittiska imperiets stora tillv\u00e4xt b\u00f6rjade engelskan bli ett mer och mer globalt spr\u00e5k. Som mest t\u00e4ckte Storbritannien en fj\u00e4rdedel av jordklotet. \u00c5r 1755 publicerade Samuel Johnson den f\u00f6rsta auktoritativa engelska ordboken. Den st\u00f6rsta och mest betydelsefulla skillnaden p\u00e5 tidig nyengelska och nyengelska \u00e4r vokabul\u00e4ren. Det har kommit nya ord in i spr\u00e5ket pga. den industriella revolutionen och kolonialismen, d\u00e5 det togs in l\u00e5neord fr\u00e5n koloniernas lokala spr\u00e5k.<\/span><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image7.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"592\" src=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image7.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-2604\" srcset=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image7.png 700w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image7-300x254.png 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n\n\n<p><strong>Jespersens cykel<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Jespersens cykel beskriver fenomenet att nekningsordet flyttar sig. Den d\u00f6ptes efter den danska lingvisten Otto Jespersen. M\u00e5nga spr\u00e5k har g\u00e5tt igenom cykeln. Bland annat franska och walesiska \u00e4r p\u00e5 steg II.<\/span><\/p>\n<p><strong>Franska<\/strong><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">jeo ne dis<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">II<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">je ne dis pas&nbsp;<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">III<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">je dis pas&nbsp;<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det franska skriftspr\u00e5ket \u00e4r p\u00e5 steg II, medan talspr\u00e5ket h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rflytta sig till steg III.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Engelska<\/span><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">i\u010b ne se\u010b\u0121e<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">II<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I ne seye noht&nbsp;<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">III<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I say not<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I don\u2019t say<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I engelska spr\u00e5ket har nekningsordet f\u00f6rflyttat sig tillbaka till steg I. Detta kan bero p\u00e5 att det i konversationer \u00e4r mera beh\u00e4ndigt att tidigt veta om n\u00e5got \u00e4r nekande.&nbsp;<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rsvunna verbformer?<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Spr\u00e5k har en tendens att hela tiden f\u00f6renklas och ett bra exempel p\u00e5 spr\u00e5klig f\u00f6renkling i svenska, d\u00e4r verben tidigare hade person\u00e4ndelser. Fast verbet \u201cvara\u201d nuf\u00f6rtiden har formen \u201c\u00e4r\u201d i alla personer d\u00e5 det b\u00f6js i presens indikativ har det inte alltid varit s\u00e5. Ursprungligen anv\u00e4ndes formen \u201c\u00e4r\u201d i skriftspr\u00e5k bara i tredje person singularis.&nbsp;<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Fornsvenska<\/span><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">jag<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4m<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">du<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4st<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">han<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">vi<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4rom<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">i<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4ren<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">de<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4ro<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nysvenska&nbsp;<\/span><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">jag<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">du<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">han<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">vi<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4ro<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">ni<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4ro<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">i\/I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4ren<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">de<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4ro<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nusvenska<\/span><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">jag<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">du<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">han<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">vi<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">ni<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">de<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00e4r<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Fr\u00e5n svenskan har pronomenet i f\u00f6rsvunnit. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det det enda pronomenet f\u00f6r andra person pluralis. Senare \u00e4ndrades pronomenet till ni, men i anv\u00e4ndes fortfarande som artighetsform f\u00f6r att nia en person.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Engelskan har ocks\u00e5 haft flera former. Dessutom har pronomenet \u201cthou\u201d f\u00f6r andra person singularis f\u00f6rsvunnit.<\/span><\/p>\n<p><strong>Fornengelska<\/strong><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">eom<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">thou<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">eart<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">he<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">is<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">we<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">sind<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">you<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">sind&nbsp;<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">they<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">sind<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><br><br><\/p>\n<p><strong>Medelengelska<\/strong><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">am<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">thou<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">art<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">he<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">is<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">we<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">aren<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">you<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">aren&nbsp;<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">they<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">aren<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Tidig nyengelska<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">am<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">thou<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">arst<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">he<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">is<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">we<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">are<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">you<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">are<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">they<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">are<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><br><br><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Nyengelska<\/span><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">pronomen<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">verbet <\/span><b>vara<\/b><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">I<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">am<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">he<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">is<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">we<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">are<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">you<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">are<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">they<\/span><\/p>\n<\/td>\n<td>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">are<\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>&nbsp;<\/td>\n<td>&nbsp;<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Ett germanskt spr\u00e5k som fortfarande \u00e4r v\u00e4ldigt formrikt \u00e4r nederl\u00e4ndskan. Dessutom har det flera pronomen \u00e4n andra spr\u00e5k.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image3-2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"288\" height=\"304\" src=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image3-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2601\" srcset=\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image3-2.jpg 288w, https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/image3-2-284x300.jpg 284w\" sizes=\"(max-width: 288px) 100vw, 288px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Konstgjorda spr\u00e5k<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Vad har nynorsk, modern hebreiska, klingon, esperanto och \u00e4lviska gemensamt? De \u00e4r konstgjorda snarare \u00e4n naturligt skapade.&nbsp;<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Norge har l\u00e4nge varit en del av Danmark. Norska spr\u00e5ket hade inte stor betydelse f\u00f6r Danmark och d\u00e4rmed l\u00e4rde sig de bildade norrm\u00e4nnen danska. Alla betydelsefulla texter skrevs p\u00e5 danska och d\u00e4rmed blev bokm\u00e5l det nya norska skriftspr\u00e5ket. P\u00e5 1800-talet tyckte norska nationalister att bokm\u00e5l p\u00e5minde f\u00f6r mycket om danska. D\u00e4rmed skapades nynorsk som baserades p\u00e5 de norska dialekterna.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Hebreiska har redan d\u00f6tt ut en g\u00e5ng. I slutet av 1800-talet anv\u00e4ndes det bara inom den judiska liturgin. Men sedan b\u00f6rjade lingvister \u00e5teruppliva spr\u00e5ket. De skapade nya ord f\u00f6r moderna fenomen som till exempel elektricitet. I samband med zionismen efter andra v\u00e4rldskriget b\u00f6rjade judar tala hebreiska igen, eftersom det blev en del av deras identitet. I samband med att hebreiskan \u00e5terupplivades och efter holokausten slutade m\u00e5nga tala jiddisch, som \u00e4r ett germanskt spr\u00e5k som l\u00e4nge talats av europeiska judar.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Esperanto \u00e4r ett konstgjort spr\u00e5k som skapades p\u00e5 1800-talet f\u00f6r att bli ett globalt lingua franca. Det har enkel grammatik, men har anklagats f\u00f6r att vara sexistiskt och eurocentriskt.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Spr\u00e5kets farliga associering med nationalitet<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>(Bild)<\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Kartan ovan \u00e4r farlig. Varje spr\u00e5k r\u00e5kar passa bra in i landsgr\u00e4nserna och alla spr\u00e5k har en flagga som ocks\u00e5 \u00e4r landets flagga. Vi ska inte tro att den avbildar verkligheten! Till exempel beaktas det inte att det inte bara talas finska i Finland, utan ocks\u00e5 svenska. I norra Norden talas det olika samiska spr\u00e5k. Spr\u00e5k har sedan 1800-talet kopplats ihop med nationalism. Det finns m\u00e5nga som inte vet hur m\u00e5nga spr\u00e5k som talas i Frankrike. F\u00f6rutom franska talas d\u00e4r ocks\u00e5 bretonska, elsassiska, occitanska, proven\u00e7alska, korsikanska, baskiska, spanska, kreolspr\u00e5k och arabiska. Det har till och med funnits perioder i Frankrikes historia d\u00e5 occitanskan har haft mera makt \u00e4n franskan. P\u00e5 grund av att spr\u00e5k har kopplats ihop med nationalism har franskan blivit det dominerande spr\u00e5ket i Frankrike. Bretonska \u00e4r ett keltiskt spr\u00e5k, elsassiska \u00e4r ett germanskt spr\u00e5k som dock har m\u00e5nga franska inslag, occitanska, proven\u00e7alska och korsikanska \u00e4r romanska spr\u00e5k. Man ska ocks\u00e5 minnas att ett spr\u00e5k som h\u00e4rstammar fr\u00e5n ett visst land ocks\u00e5 talas utanf\u00f6r det. Det har dock inte alltid varit en sj\u00e4lvklarhet, exempelvis baserade sig ideologin om Lebensraum p\u00e5 att nazisterna tyckte att alla tysktalande omr\u00e5den skulle h\u00f6ra till tredje riket.<\/span><\/p>\n<p><strong>Elsa Nurmiainen<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dRoliga\u201d etymologier N\u00e4r man p\u00e5 finska sk\u00e5lar med drycker s\u00e4ger man \u201ckippis!\u201d. En av teorierna om varifr\u00e5n ordet kommer \u00e4r att det skulle komma fr\u00e5n franskans \u201cqui pisse!\u201d, fr\u00e5n de&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":112,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[35],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2598"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/112"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2598"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2598\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2907,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2598\/revisions\/2907"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2598"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2598"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2598"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}