{"id":2526,"date":"2025-01-16T13:50:26","date_gmt":"2025-01-16T11:50:26","guid":{"rendered":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=2526"},"modified":"2026-02-27T09:29:28","modified_gmt":"2026-02-27T07:29:28","slug":"star-trek-nagot-mera-an-science-fiction","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2025\/01\/star-trek-nagot-mera-an-science-fiction\/","title":{"rendered":"Star Trek – n\u00e5got mera \u00e4n science fiction"},"content":{"rendered":"\n\n\n

P\u00e5 1960-talet utkom tv-serien Star Trek, som inspirerade m\u00e5nga folk i v\u00e4rlden och ledde till att det gjordes flera serier och filmer. Den f\u00f6rsta Star Trek-serien utspelar sig i framtiden, p\u00e5 2260-talet, d\u00e5 det \u00e4r fred p\u00e5 jorden och rymdskeppet Enterprise \u00e4r p\u00e5 sitt fem\u00e5riga uppdrag att fara dit d\u00e4r ingen har varit tidigare.<\/span><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
P\u00e5 bilden fr\u00e5n v\u00e4nster till h\u00f6ger syns den skotska ingenj\u00f6ren Montgomery \u201cScotty\u201d Scott, l\u00e4karen dr. Leonard \u201cBones\u201d McCoy, ryska f\u00e4nriken Pavel Chekov, Christine Chapel, kapten James T Kirk, l\u00f6jtnant Nyota Uhura, Spock, som \u00e4r till h\u00e4lften m\u00e4nniska och till h\u00e4lften fr\u00e5n planeten Vulcan, och japanen Hikaru Sulu.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Star Trek kan m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden samarbeta och kvinnor kan bli vad som helst, vilket inte var normalt p\u00e5 1960-talet, och fortfarande bara \u00e4r science fiction i m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden. Sammanlagt finns det just nu tolv Star Trek-serier och tretton Star Trek-filmer. Dessa serier har inspirerat m\u00e5nga m\u00e4nniskor, bland annat sk\u00e5despelare, politiker och astronauter.<\/span><\/p>\n\n\n\n

Fast\u00e4n framtiden i Star Trek l\u00e5ter inspirerande och v\u00e4ldigt bra f\u00f6r v\u00e5r planet, \u00e4r v\u00e4gen dit n\u00e5got helt annat. I 1960-talets Star Trek-serie och i filmen Star Trek II: The Wrath of Khan ber\u00e4ttas det att tredje v\u00e4rldskriget startas av Khan Noonien Singh p\u00e5 1990-talet med m\u00e4nniskors genmanipulering. Men i senare serier har h\u00e4ndelserna f\u00f6rflyttats till 2020-talet.<\/p>\n\n\n\n

Star Treks tidslinje:<\/p>\n\n\n\n

2024: Irland f\u00f6renas.<\/p>\n\n\n\n

2024: Astronauter reser till Saturnus m\u00e5ne Europa.<\/p>\n\n\n\n

2024: \u201cBell Riots\u201d orsakas p\u00e5 grund av inre oroligheter i USA. Arbetsl\u00f6sa g\u00f6r uppror mot myndigheterna i San Francisco. <\/p>\n\n\n\n

2026: Det tredje v\u00e4rldskriget b\u00f6rjar. 37 miljoner m\u00e4nniskor d\u00f6r av kriget.<\/p>\n\n\n\n

2032: M\u00e4nniskor stiger i land p\u00e5 Mars.<\/p>\n\n\n\n

2047: Det sker en jordb\u00e4vning i Kalifornien, som leder till att Los Angeles blir under vatten. D\u00e4r skapas senare ett korallrev.<\/p>\n\n\n\n

2053: Det tredje v\u00e4rldskriget tar slut, och jorden drabbas av en k\u00e4rnvinter\/atomvinter p\u00e5 grund av alla k\u00e4rnvapenkrig. Det leder till partiklar i atmosf\u00e4ren, som hindrar solens str\u00e5lning att n\u00e5 jordytan.<\/p>\n\n\n\n

2062: San Francisco upplever en v\u00e4ldigt stor jordb\u00e4vning, det tar 20 \u00e5r att \u00e5teruppbygga staden.<\/p>\n\n\n\n

2063: Zefram Cochrane bygger skeppet Phoenix, som kan f\u00e4rdas snabbare \u00e4n ljusets hastighet med s\u00e5 kallat Warp speed, som g\u00e5r ut p\u00e5 att vika rumtiden.<\/p>\n\n\n\n

2063: Folk fr\u00e5n planeten Vulcan g\u00f6r kontakt med m\u00e4nniskorna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
I filmen Star Trek XIII: First Contact reser bes\u00e4ttningen p\u00e5 skeppet Enterprise-E tillbaka i tiden till 2063.\n<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter 2063 krigar inte m\u00e4nniskor mera mot varandra; de samarbetar med varandra och med aliens. Jordens stj\u00e4rnflottas eller \u201cStarfleets\u201d uppgift \u00e4r inte fr\u00e4mst att kriga mot andra, utan att ist\u00e4llet utforska nya v\u00e4rldar och g\u00f6ra nya vetenskapliga uppt\u00e4ckter i rymden. Starfleet \u00e4r en milit\u00e4r flotta bara d\u00e5 n\u00e5gon annan startar kriget mot den.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/a>
Enterprise-D fr\u00e5n Star Trek: The Next Generation.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

V\u00e4gen till Star Treks framtid \u00e4r krokig, och f\u00e5 \u00f6nskar inte att ett tredje v\u00e4rldskrig b\u00f6rjar om tv\u00e5 \u00e5r, men den framtida tidslinjen i Star Trek f\u00f6rs\u00f6ker visa att man kan f\u00e5 n\u00e5got bra utav v\u00e4ldigt d\u00e5liga h\u00e4ndelser. Warp speed-motorn uppfinns med hj\u00e4lp av det tredje v\u00e4rldskrigets vapenteknologi. M\u00e5nga oskyldiga m\u00e4nniskor d\u00f6r, men de som \u00e5terst\u00e5r av m\u00e4nskligheten b\u00f6rjar \u00e4ntligen f\u00f6rst\u00e5 hur man samarbetar, och g\u00f6r en nystart tillsammans. M\u00e5nga har f\u00e5tt \u00e5ngest av att t\u00e4nka p\u00e5 framtiden; det k\u00e4nns ibland som om vi skulle leva under brytningsskedet till n\u00e5got tragiskt, men Star Trek kan ge hoppet om allt kommer att g\u00e5 bra, n\u00e5gon g\u00e5ng, l\u00e5ngt i framtiden. Det kan g\u00f6ra folk lite mer optimistiska \u00e4n att t\u00e4nka p\u00e5 hur alla konflikter som nu p\u00e5g\u00e5r i v\u00e4rlden kommer att forts\u00e4tta under m\u00e5ngas livstid.<\/p>\n\n\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6rt med annan sci-fi -teknologi \u00e4r den framtida teknologin relativt realistisk. Den flesta teknologin f\u00f6rklaras f\u00f6r alla n\u00f6rdar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Transportern kan transportera m\u00e4nniskor fr\u00e5n skeppet till planeten. Det kallas f\u00f6r \u201dbeaming\u201d.  Beaming sker d\u00e5 en dator separerar m\u00e4nniskans molekyler fr\u00e5n varandra och placerar dem p\u00e5 planeten i samma m\u00f6nster som de var tidigare, och som datorn har tagit vara p\u00e5. M\u00e5nga karakt\u00e4rer \u00e4r skeptiska mot teknologin, eftersom de inte gillar tanken att deras molekyler skulle splittras fr\u00e5n varandra. <\/p>\n\n\n\n

I episoden Past Tense i tv-serien Star Trek Deep Space Nine fr\u00e5n 1990-talet hamnar huvudpersonerna i San Francisco \u00e5r 2024 p\u00e5 grund av en bugg i transportern. I denna framtidsuppfattning lider alla USA:s storst\u00e4der av arbetsl\u00f6shet och heml\u00f6shet. Ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00f6sa problemet f\u00f6rs\u00f6ker myndigheterna g\u00f6mma problemet. Det finns lagar som bland annat f\u00f6rbjuder att man sover p\u00e5 gatan och heml\u00f6sa skickas till \u201dSanctuary Districts\u201d d\u00e4r man m\u00e5ste bo tills man f\u00e5r en arbetsplats, men egentligen f\u00e5r ingen arbetsplats. Dessutom \u00e4r de \u00f6verbefolkade och motsvarar slumomr\u00e5den med murar runt. 2024 blir folket tr\u00f6tt p\u00e5 att inte f\u00e5 jobb samtidigt som de rika lever sitt lyxliv. En man som heter Gabriel Bell leder ett uppror. <\/p>\n\n\n\n

Bell Riots har inte p\u00e5 riktigt skett, men det k\u00e4nns som att v\u00e4rlden \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot det. Nutidens v\u00e4rld \u00e4r \u00e5tminstone n\u00e4stan lika problematisk som den som f\u00f6rutsp\u00e5s i Deep Space Nine. Det \u00e4r helt m\u00f6jligt att n\u00e5got motsvarande som Bell Riots \u00e4nnu h\u00e4nder i n\u00e4ra framtid. Nuf\u00f6rtiden finns det fans som tror att episoderna som utspelar sig i \u00e5r handlar om ett USA d\u00e4r Donald Trump vann presidentvalet b\u00e5de 2016 och 2020.<\/p>\n\n\n\n

I denna os\u00e4kra v\u00e4rld kan sci-fi som Star Trek med en positiv syn p\u00e5 det som kommer att ske om hundra \u00e5r och senare vara motiverande, inspirerande och avslappnande. <\/p>\n\n\n\n

Elsa Nurmiainen <\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 1960-talet utkom tv-serien Star Trek, som inspirerade m\u00e5nga folk i v\u00e4rlden och ledde till att det gjordes flera serier och filmer. Den f\u00f6rsta Star Trek-serien utspelar sig i framtiden,…<\/p>\n","protected":false},"author":112,"featured_media":2536,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[35],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2526"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/112"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2526"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2526\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2911,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2526\/revisions\/2911"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2536"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2526"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2526"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2526"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}