Bodies strewn across the dead-end street<\/span><\/p>\n But I won’t heed the battle call<\/span><\/p>\n It puts my back up, puts my back up against the wall<\/span><\/p>\n Sunday, bloody sunday <\/span><\/i>U2<\/span><\/p>\n Irland och Nordirland har l\u00e4nge pr\u00e4glats av sina konflikter. Nationalisterna, till st\u00f6rsta delen katoliker, vill att Nordirland ska sl\u00e5s ihop med Irland eftersom de ser sig som irl\u00e4ndare. Unionisterna, till st\u00f6rsta delen protestanter vill att Nordirland ska h\u00e5llas som en del av Storbritannien.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Irlands tidiga historia<\/b><\/p>\n De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 m\u00e4nniskoliv p\u00e5 \u00f6n Irland hittas cirka 6000-7000 f.Kr. De f\u00f6rsta samlar- och j\u00e4garsamh\u00e4llena hade tagit sig till Irland\u00a0 fr\u00e5n Skandinavien via Skottland.\u00a0<\/span><\/p>\n Senare, cirka 3000 f.Kr. b\u00f6rjade jordbruket v\u00e4xa fram.<\/span><\/p>\n De keltiska gallerna b\u00f6rjade vandra in i landet cirka 500 f.Kr. och ursprungsbefolkningen blev allt mindre. Under kelternas tid delades landet in i m\u00e5nga olika sm\u00e5 kungad\u00f6men som stred sinsemellan.<\/span><\/p>\n P\u00e5 400-talet b\u00f6rjade kristendomen sprida sig in i landet. Vissa s\u00e4ger att det \u00e4r skyddshelgonet Saint Patrick som kom bland andra mission\u00e4rer till Irland f\u00f6r att l\u00e4ra ut kristendomen.\u00a0<\/span><\/p>\n I slutet av 700-talet b\u00f6rjade vikingarna h\u00e4rja i Irland och blev i strid med de keltiska kungad\u00f6mena. De lyckades till slut grunda sm\u00e5 st\u00e4der vid kusten.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Englands er\u00f6vring av Irland<\/b><\/p>\n Redan p\u00e5 1100-talet b\u00f6rjade England sin er\u00f6vring av Irland efter att vikingarna varit d\u00e4r. Det var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst p\u00e5 f\u00f6rst p\u00e5 1500-talet som England fick n\u00e4stan hela \u00f6n er\u00f6vrad. I nordost, i provinsen Ulster, st\u00f6tte engelsm\u00e4nnen p\u00e5 mest motst\u00e5nd. D\u00e4refter delades Irland upp av engelsm\u00e4n, skottar, walesare. P\u00e5 1700-talet hade man redan b\u00f6rjat ta bort mycket av katolikernas frihet, allt fr\u00e5n att k\u00f6pa land till att r\u00f6sta eller jobba med offentliga tj\u00e4nster. Detta kallades f\u00f6r strafflagarna. <\/span><\/p>\n Irland f\u00f6rblev under engelsm\u00e4nnens styre i flera hundra \u00e5r, tills 1920.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n P\u00e5skupproret<\/b><\/p>\n Under p\u00e5sken 1916 b\u00f6rjade det s\u00e5 kallade p\u00e5skupproret, centrerat till Dublin. Upproret startades av irl\u00e4ndska nationalister, m\u00e5let med upproret var att bryta sig loss fr\u00e5n det brittiska styret. Frihetsk\u00e4mpen Padraig Pearse stod i spetsen f\u00f6r n\u00e4stan 2 000 upprorsm\u00e4n. Upproret b\u00f6rjade i Dublin och de lyckades f\u00e5 kontroll \u00f6ver staden i cirka en veckas tid. De brittiska styrkorna gjorde dock ett brutalt slut p\u00e5 upproret d\u00e5 Storbritannien bombarderade byggnaderna d\u00e4r upprorsm\u00e4nnen hade vistats. Britterna anv\u00e4nde bland annat kanoner som de f\u00f6rst\u00f6rde byggnaderna med.\u00a0<\/span><\/p>\n Upproret resulterade i 450 d\u00f6da samt \u00f6ver 2 500 skadade. Det brutala s\u00e4ttet britterna handskades med p\u00e5skupproret fick allt fler irl\u00e4ndare att v\u00e4nda sig mot det brittiska styret.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Irl\u00e4ndska frihetskriget 1919-1921<\/b><\/p>\n Under tiden d\u00e5 Irland var under brittiskt styre togs mycket av r\u00e4ttigheterna bort av de ursprungliga irl\u00e4ndarna, till exempel spr\u00e5ket och demokratiska r\u00e4ttigheter.\u00a0 Irl\u00e4ndarnas st\u00e4llning blev lite b\u00e4ttre i mitten av 1800-talet, p\u00e5 grund av en union som sl\u00f6ts mellan Irland och Storbritannien. Detta innebar att Irlands parlament uppl\u00f6stes och ist\u00e4llet fick de ha representanter i Storbritanniens parlament. Under slutet av 1800-talet b\u00f6rjade de irl\u00e4ndska nationalisterna kr\u00e4va en s\u00e5 kallad \u201chome rule\u201d, allts\u00e5 att Irland skulle f\u00e5 mera sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Detta godk\u00e4ndes f\u00f6rst 1912, men lades snabbt p\u00e5 is i och med f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott.\u00a0<\/span><\/p>\n I b\u00f6rjan av kriget anv\u00e4nde man inte s\u00e5 mycket v\u00e5ld som i slutet av frihetskriget.<\/span><\/p>\n \u00c5r 1918 h\u00f6lls parlamentsval d\u00e4r det nationalistiska partiet Sinn Fein vann stort i hela landet f\u00f6rutom i Nordirland. \u00c5r 1919 f\u00f6rklarade sig Irland sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Detta svarade dock Storbritannien p\u00e5 genom att s\u00e4nda trupper till landet. Oroligheterna slutade f\u00f6rst \u00e5r 1921. I detta skedet var man mycket tr\u00f6tt p\u00e5 kriget p\u00e5 b\u00e5da h\u00e5llen.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n Efter frihetskriget skrev man under ett avtal, det s\u00e5 kallade anglo-irl\u00e4ndska avtalet som gick ut p\u00e5 att Irland skulle bli en fristat och en autonom dominion inom det Brittiska samv\u00e4ldet. Nordirland omfattades inte av detta avtal och f\u00f6rblev en del av Storbritannien. N\u00e4r Irland allts\u00e5 f\u00f6rklarades sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fick Nordirland bli en sj\u00e4lvstyrande del av Storbritannien.<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Inb\u00f6rdeskriget<\/b><\/p>\n Det irl\u00e4ndska inb\u00f6rdeskriget p\u00e5gick \u00e5ren 1922-1923. Man kan s\u00e4ga att de tv\u00e5 parterna var \u00e5 ena sidan IRA, det vill s\u00e4ga Irl\u00e4ndska republikanska arm\u00e9n, som var emot det anglo-irl\u00e4ndska avtalet och \u00e5 andra sidan Irlands regering. Det anglo-irl\u00e4ndska avtalet fick dock ocks\u00e5 IRA att dela sig i tv\u00e5 delar, eftersom en del var emot avtalet och en del f\u00f6r detsamma.\u00a0<\/span><\/p>\n Denna g\u00e5ng stred man inte tillsammans mot engelsm\u00e4nnen, utan mot varandra. Inb\u00f6rdeskriget var orsaken till att Irland delades i republiken Irland och Nordirland som h\u00f6r till det Brittiska samv\u00e4ldet.<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Den blodiga s\u00f6ndagen<\/b><\/p>\n Den blodiga s\u00f6ndagen var en dag d\u00e5 katoliker samlades f\u00f6r att demonstrera mot det brittiska styret, detta skedde den 13 januari 1972 i staden Derry. En grupp ungdomar l\u00e4mnade marschen f\u00f6r att anfalla den brittiska milit\u00e4ren. Milit\u00e4ren svarade \u00e4n en g\u00e5ng mycket v\u00e5ldsamt och aggressivt. Dagens incidenter ledde till 13 d\u00f6da och 13 skottskadade.\u00a0<\/span><\/p>\n \u00a0<\/p>\n
Anglo-irl\u00e4ndska avtalet<\/b><\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Blodiga-sondagen.png\")
<\/a>![\"\"](\"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Irland-karta.png\")
<\/a>