{"id":1771,"date":"2021-10-28T09:56:45","date_gmt":"2021-10-28T06:56:45","guid":{"rendered":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=1771"},"modified":"2021-10-28T09:57:42","modified_gmt":"2021-10-28T06:57:42","slug":"sa-har-fick-vastnyland-sin-svenska-befolkning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2021\/10\/sa-har-fick-vastnyland-sin-svenska-befolkning\/","title":{"rendered":"S\u00e5 h\u00e4r fick V\u00e4stnyland sin svenska befolkning"},"content":{"rendered":"\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00c4r det inte sm\u00e5tt underligt att vi i V\u00e4stnyland i Finland talar svenska? Kanske du tar det som en sj\u00e4lvklarhet. \u201cBagateller\u201d, t\u00e4nker du. Alternativt f\u00e5r fr\u00e5gan dig att faktiskt djupt grubbla \u00f6ver din identitet och varf\u00f6r svenskar \u00f6verhuvudtaget tog sig till Finland.<\/b><\/p>\n

Den svenska befolkningens ursprung i Finland \u00e4r en mycket omdiskuterad fr\u00e5ga. Historiker har l\u00e4nge grubblat \u00f6ver fr\u00e5gan och vetenskaplig forskning g\u00e4llande den har p\u00e5g\u00e5tt i \u00f6ver 150 \u00e5r. M\u00e5nga olika teorier har sammanst\u00e4llts, men teoriernas trov\u00e4rdighet \u00e4r dock v\u00e4ldigt varierande och bland forskarna r\u00e5der en utpr\u00e4glad oenighet om svenskans ursprung i Finland.\u00a0<\/span><\/p>\n

I nul\u00e4get \u00e4r forskarna r\u00e4tt s\u00e5 eniga om de stora dragen; n\u00e4r svenskarna har anl\u00e4nt, vart de anl\u00e4nt och varf\u00f6r de anl\u00e4nt. Trots detta finns det mycket som \u00e4nnu \u00e4r oklart. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r forskning kring fr\u00e5gan forts\u00e4tter med alla t\u00e4nkbara metoder s\u00e5som studier av dialekter och ortnamn samt med hj\u00e4lp av arkeologi, botanik och genetik.\u00a0<\/span><\/p>\n

V\u00e4stnyland, med sina senare ekonomiskt betydande j\u00e4rnbruk och skogar, l\u00e4r ska ha f\u00e5tt sin svenska befolkning under 1200-talet i samband med Birger jarls korst\u00e5g. De som migrerade till V\u00e4stnyland var huvudsakligen tidigare kolonisat\u00f6rer fr\u00e5n Egentliga Finland och svenskar fr\u00e5n Sveriges \u00f6stkust. Kolonisationen skedde gradvis, det vill s\u00e4ga kolonisationen skedde under en l\u00e4ngre tidsperiod. I\u00a0 \u00d6stnyland d\u00e4remot s\u00e4gs kolonisationen enligt vissa k\u00e4llor ha skett mycket snabbare och mer centralstyrt \u00e4n i V\u00e4stnyland, men det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att bevisa om det verkligen g\u00e5tt till p\u00e5 det viset.<\/span><\/p>\n

Svenskarnas ankomst till V\u00e4stnyland skedde f\u00f6retr\u00e4desvis i tre etapper: f\u00f6rst koloniserades Karisnejdens kustland, sedan omr\u00e5det kring Pojoviken under det andra korst\u00e5get, och slutligen flyttade kolonisat\u00f6rer till omr\u00e5det i samband med slottsbygget och andra byggprojekt i Raseborg under 1300-talet.<\/span><\/p>\n

Karis verkade l\u00e4nge som v\u00e4stra Nylands centrum. Karis var av stor betydelse eftersom skatteuppb\u00f6rdsmannen bodde d\u00e4r. Senare flyttade dock f\u00f6rvaltningen i V\u00e4stnyland \u2013 som under medeltiden geografiskt ingick i Raseborgs l\u00e4n \u2013 till Raseborgs slott efter att slottsbygget var f\u00e4rdigt.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Raseborgs slott. (Wikimedia Commons)<\/p><\/div>\n

Genom bynamnsforskning har man lagt m\u00e4rke till att de v\u00e4stligaste delarna av V\u00e4stnyland har haft en finsk befolkning innan svenskarna anl\u00e4nde. Namn som Tenala och Pojo har ett klart finskt tonfall. Bynamnen i de \u00f6stligare delarna av v\u00e4stra Nyland har dock f\u00f6r det mesta ett rent svenskt ursprung, vilket namn som Ing\u00e5, Sjunde\u00e5, Kyrksl\u00e4tt och Esbo tyder p\u00e5. V\u00e4stnyland har den st\u00f6rsta andelen av svenska ortnamn av alla omr\u00e5den i Svenskfinland.\u00a0<\/span><\/p>\n

Men varf\u00f6r flyttade dessa svenskar? Under h\u00f6gmedeltiden var klimatet i Europa lite varmare \u00e4n i dag, vilket ocks\u00e5 betydde st\u00f6rre sk\u00f6rdar. Detta ledde till ett \u00f6verskott i matproduktionen vilket bidrog till befolkningstillv\u00e4xt och senare till \u00f6verbefolkning. Denna \u00f6verskottsbefolkning var tvungen att odla upp ny jord f\u00f6r att livn\u00e4ra sig. En del stannade kvar i Sverige medan andra tog sig \u00f6sterut till ny och delvis jungfrulig mark vid Finlands kusttrakter. Den svenska kolonisationen av Finland, som redan hade b\u00f6rjat p\u00e5 1100-talet, upph\u00f6rde i mitten av 1300-talet till en f\u00f6ljd av digerd\u00f6den, som drabbade Norden h\u00e5rt; enligt en del k\u00e4llor dog omkring tv\u00e5 tredjedelar av befolkningen i Norden som en f\u00f6ljd av pesten.<\/span><\/p>\n

Trots os\u00e4kerheterna kring svenskarnas ankomst till Finland, anser jag att det \u00e4r oerh\u00f6rt tillfredsst\u00e4llande och givande att vara medveten om svenskans ursprung i ens hemtrakter. Kunskapen om det f\u00f6rflutna knyter oss n\u00e4rmare samtiden d\u00e5 vi begriper varf\u00f6r m\u00e5nga av oss har svenska som modersm\u00e5l. V\u00e5rt liv f\u00e5r en djupare mening \u2013 en mening som sp\u00e4nner sig \u00f6ver mer \u00e4n en livstid. F\u00f6rf\u00e4dernas arv \u00e4r vackert att betrakta, men \u00e4nnu vackrare \u00e4r tanken att ocks\u00e5 vi kan forts\u00e4ttningsvis forma och bidra till detta arv, V\u00e4stnylands svenska arv.<\/span><\/p>\n



<\/p>\n

Oliver Heikkinen<\/b><\/p>\n



<\/p>\n

Litteratur:<\/span><\/i><\/p>\n

Tarkiainen, Kari; <\/span>Sveriges \u00d6sterland<\/span><\/i>; Helsingfors 2008.
<\/span>Ivars, Ann-Marie, Huld\u00e9n, Lena; <\/span>N\u00e4r kom svenskarna till Finland?<\/span><\/i>; Helsingfors 2002.<\/span><\/p>\n









<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0 \u00c4r det inte sm\u00e5tt underligt att vi i V\u00e4stnyland i Finland talar svenska? Kanske du tar det som en sj\u00e4lvklarhet. \u201cBagateller\u201d, t\u00e4nker du. Alternativt f\u00e5r fr\u00e5gan dig att faktiskt…<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":1772,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1771"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1771"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1771\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1776,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1771\/revisions\/1776"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1772"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1771"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1771"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1771"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}