{"id":1657,"date":"2021-02-28T10:53:27","date_gmt":"2021-02-28T09:53:27","guid":{"rendered":"http:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=1657"},"modified":"2021-02-28T10:53:28","modified_gmt":"2021-02-28T09:53:28","slug":"det-uiguriska-folkmordet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2021\/02\/det-uiguriska-folkmordet\/","title":{"rendered":"Det uiguriska folkmordet"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Uigurerna som \u00e4r en av Kinas mest framtr\u00e4dande minoriteter, l\u00f6per i risk f\u00f6r att tv\u00e5ngsassimileras in i det \u00f6verv\u00e4gande hankinesiska Kina. \u00c5tg\u00e4rderna f\u00f6r assimilationen \u00e4r flera: uiguriska skolor ombildas till mandarinspr\u00e5kiga skolor, uigurer skickas till omskolningsl\u00e4ger och deras heliga platser raseras. Vissa kallar Kinas kommunistiska partis agerande mot uigurerna f\u00f6r ett folkmord, medan vissa tonar ned sin retorik genom att kalla det ett kulturellt folkmord. \u00c5 andra sidan finns det ocks\u00e5 de som ignorerar situationen eller till och med beskyller uigurerna f\u00f6r terrorism. <\/b>
\n<\/b><\/p>\n

 <\/p>\n

Vid den kinesiska civilisationens utkant<\/i><\/b><\/p>\n

Uigurerna \u00e4r en turksl\u00e4ktad folkgrupp som har slagit sig ned vid den kinesiska civilisationens utkant i ett omr\u00e5de i nordv\u00e4stra Kina som i dag kallas f\u00f6r Xinjiang. S\u00f6dra och centrala Xinjiang \u00e4r den uiguriska bos\u00e4ttningens k\u00e4rnomr\u00e5den och d\u00e4r bor en stor del av alla uigurer. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det ocks\u00e5 flera uigurer som lever i Centralasien samt i andra l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden.\u00a0<\/span><\/p>\n

Uigurerna \u00e4r huvudsakligen sunnimuslimer. Islam bland uigurerna \u00e4r dock v\u00e4ldigt annorlunda \u00e4n vad den \u00e4r i till exempel Mellan\u00f6stern. Det finns ocks\u00e5 en liten kristen minoritet bland uigurerna. Bland annat svenska mission\u00e4rer spelade en stor roll i grundandet av kristna kyrkor i Xinjiang. Att uigurerna har en religion och etnicitet som skiljer sig fr\u00e5n \u00f6vriga kinesers \u00e4r en orsak f\u00f6r att konflikter har uppst\u00e5tt mellan kineser och uigurer.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Typiskt landskap i Xinjiang<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Kommunisterna tar makten\u00a0<\/i><\/b><\/p>\n

\u00c4ven om det har funnits konflikter mellan kineser och uigurer \u00e4nda sedan 1800-talet, s\u00e5 uppstod den moderna konflikten efter att kommunisternas folkarm\u00e9 er\u00f6vrade Xinjiang 1949. Tv\u00e5ngskollektiviseringen n\u00e5dde \u00e4ven Xinjiang och all mark blev formellt statens egendom. Denna tv\u00e5ngskollektivisering var en stor st\u00f6t f\u00f6r uigurerna vars huvudn\u00e4ring var jordbruk.\u00a0<\/span><\/p>\n

Under det kalla kriget l\u00e5g Kinas problem med uigurerna dock f\u00f6r det mesta i kylan, \u00e4ven om det kommunistiska partiet s\u00e5g assimilationen av minoriteter som ett \u201ckejserligt projekt\u201d som tryggade landets stabilitet och s\u00e4kerhet, vilket \u00e4r ganska ironiskt att h\u00f6ra fr\u00e5n s\u00e5 kallade kommunister.<\/span><\/p>\n

Efter Sovjetunionens kollaps f\u00f6rv\u00e4rrades uigurernas situation avsev\u00e4rt. \u00c5terupplivandet av islam i Centralasien gjorde det kommunistiska partiet allt mer alert g\u00e4llande den muslimska minoriteten. Kina ans\u00e5g att det fanns flera politiska och geopolitiska risker med uigurerna och b\u00f6rjade s\u00e5 sm\u00e5ningom vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att utrota problemen. Dessa \u00e5tg\u00e4rder har under de senaste \u00e5ren blivit allt mer radikala och str\u00e4nga.<\/span>
\nFolkmords\u00e5tg\u00e4rderna<\/i><\/b><\/p>\n

Det kommunistiska partiet har speciellt koncentrerat sina assimilerings\u00e5tg\u00e4rder till utbildningen. \u00c5r 2000 inf\u00f6rdes programmet \u201cXinjiangklassen\u201d vars verksamhet g\u00e5r ut p\u00e5 att underst\u00f6da uigurer att g\u00e5 i hankinesiska skolor i \u00f6stra Kina. Kina har ocks\u00e5 ombildat uiguriska internatskolor till mandarinspr\u00e5kiga internatskolor och avskaffat h\u00f6gskoleutbildning p\u00e5 uiguriska. De flesta eller till och med alla skolor i Xinjiang \u00e4r idag mandarinspr\u00e5kiga.<\/span><\/p>\n

Den stora inflyttningen av hankineser till Xinjiang till f\u00f6ljd av statligt underst\u00f6dd migration och\u00a0 arbetsinvandring efter integrationen med Kina \u00e5r 1949 har avsev\u00e4rt f\u00f6r\u00e4ndrat omr\u00e5dets demografiska realiteter. Men \u00e4ven om antalet hankineser har \u00f6kat s\u00e5 har de fr\u00e5n och med \u00e5r 1949 fram\u00f6ver h\u00e5llits vid ungef\u00e4r samma niv\u00e5 i proportion till m\u00e4ngden uigurer i omr\u00e5det. Inte heller Kinas massiva\u00a0<\/span>ekonomiska tillv\u00e4xt i b\u00f6rjan 2000-talet har \u00e4ndrat p\u00e5 detta demografiska f\u00f6rh\u00e5llande. Man m\u00e5ste dock notera att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 helt korrekta fakta om m\u00e4ngden hankineser i Xinjiang.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6r\u00e4ndringar i befolkningen bland uigurer och hankineser i Xinjiang sedan (Fifty Years in Xinjiang (table 2-1), The Statistical Yearbook of Xinjiang over the years)<\/p><\/div>\n

Den \u00e5tg\u00e4rd som mest uppr\u00f6rt v\u00e4rlden har varit de s\u00e5 kallade omskolningsl\u00e4gren i Xinjiang. Enligt FN l\u00e4r en miljon uigurer vara inl\u00e5sta p\u00e5 dessa l\u00e4ger. Organisationen Amnesty uppskattar siffran vara tre miljoner. Uigurer som lyckats fly fr\u00e5n l\u00e4gren har avsl\u00f6jat hur verksamheten ser ut p\u00e5 l\u00e4gren f\u00f6r resten av v\u00e4rlden. De har bland annat ber\u00e4ttat att uigurerna tvingas l\u00e4mna sin religion p\u00e5 dessa l\u00e4ger.<\/span><\/p>\n

En annan fr\u00e5ga som utl\u00e4ndska medier f\u00e4st uppm\u00e4rksamhet vid \u00e4r f\u00f6rst\u00f6relsen av mosk\u00e9er i Xinjiang. Det finns \u00e4ven bildbevis p\u00e5 detta. F\u00f6rutom det f\u00f6reg\u00e5ende har de kinesiska myndigheterna ocks\u00e5 inf\u00f6rt speciellt str\u00e4ng lagstiftning ang\u00e5ende religionsut\u00f6vning. I Kina har man till exempel bara f\u00e5tt ut\u00f6va sin religion inom ett visst omr\u00e5de. Det \u00e4r straffbart att ut\u00f6va sin religion i offentligheten. Allt det h\u00e4r har skapat ett stort missn\u00f6je bland uigurerna. Vissa har avogt bitit ihop t\u00e4nderna och levt enligt lagarna, medan vissa har \u00f6verg\u00e5tt till jihadism.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

En satellitbild p\u00e5 mosk\u00e9n i Keriya som l\u00e4r ska ha f\u00f6rst\u00f6rts av kinesiska myndigheter. Mosk\u00e9n \u00e4r byggnaden i mitten av den f\u00f6rsta bilden. (Google Earth)<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Varf\u00f6r uigurerna m\u00e5ste utrotas<\/i><\/b><\/p>\n

Xinjiangs betydelse f\u00f6r Kina har \u00f6kat \u00e5r efter \u00e5r. Xinjiangs hyser landets st\u00f6rsta oljereserver och omr\u00e5det har stora metallfyndigheter. Xinjiang st\u00e5r f\u00f6r tillf\u00e4llet ocks\u00e5 i centrum f\u00f6r tv\u00e5 enorma infrastrukturprojekt. Ett av projekten \u00e4r en landf\u00f6rbindelse mellan Xinjiang och hamnen Gwadar i Pakistan som Kina har hyrt av Pakistan. Det andra projektet \u00e4r den s\u00e5 kallade nya \u201csidenv\u00e4gen\u201d eller One belt, one road som projektet officiellt kallas. Projektet g\u00e5r ut p\u00e5 att investera i v\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gar och annan infrastruktur i 152 olika l\u00e4nder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra Kinas handelsf\u00f6rbindelser och f\u00f6r att \u00f6ka Kinas inflytande i v\u00e4rlden.<\/span><\/p>\n

Om Xinjiang huvudsakligen bestod av hankineser eller lojala socialister skulle det trygga det kommunistiska partiets grepp \u00f6ver det ekonomiskt s\u00e5 betydelsefulla omr\u00e5det, vars betydelse kommer bara att v\u00e4xa i framtiden. De politiska och ekonomiska sk\u00e4len \u00e4r otroligt tunga och det kommunistiska partiet h\u00f6jer inte \u00f6gonbrynen bara f\u00f6r att en v\u00e4sterl\u00e4ndsk journalist anser att Kina kr\u00e4nker m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Kina kommer att g\u00f6ra allting f\u00f6r att beh\u00e5lla omr\u00e5det.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

B\u00e4ttre d\u00f6d \u00e4n r\u00f6d?<\/i><\/b><\/p>\n

Ju str\u00e4ngare \u00e5tg\u00e4rder Kina vidtar desto st\u00f6rre blir motst\u00e5ndet bland uigurerna. Kina b\u00f6rjade som tidigare n\u00e4mnt p\u00e5 allvar inf\u00f6ra assimilations\u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 uigurbefolkningen efter Sovjetunionens kollaps 1991. Motst\u00e5ndet v\u00e4xte och v\u00e4xte. Och i juli 2009 br\u00f6t ett stort tumult ut i \u00dcr\u00fcmqi; Xinjiangs huvudstad. \u00d6ver tusen uigurer drabbade samman med stadens polisstyrka. N\u00e4stan 200 dog, flera skadades och \u00f6ver tusen arresterades.\u00a0<\/span><\/p>\n

Efter sammandrabbningen l\u00e5g sp\u00e4nningen mellan uigurerna och hankineserna p\u00e5 en rekordh\u00f6g niv\u00e5 och flera mindre incidenter och terrord\u00e5d utbr\u00f6t: 2011 i Hotan, april 2014 i \u00dcr\u00fcmqi, maj 2014 i \u00dcr\u00fcmqi, 2014 i Kunming och 2015 i Aksu Colliery. I dessa incidenter har 149 d\u00f6tt och m\u00e5nga flera skadats.<\/span><\/p>\n

De kinesiska myndigheterna har vidtagit flera \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att lugna ner situationen bland uigurerna i Xinjiang. De har bland annat begr\u00e4nsat uigurernas tillg\u00e5ng till internet och internationella telefontj\u00e4nster. Xinjiangs interna f\u00f6rsvarsbudget har h\u00f6jts och myndigheterna har ocks\u00e5 b\u00f6rjat \u00f6vervaka uigurerna med Kinas moderna kamerabevakningssystem som \u00e4ven inneh\u00e5ller teknologi f\u00f6r ansiktsigenk\u00e4nning. Myndigheterna verkar delvis ha lyckats i och med att oroligheterna i Xinjiang har minskat under den senaste tiden.<\/span><\/p>\n

Vissa uigurer har lockats av islamisk extremism och jihadism, vilket ocks\u00e5 kan m\u00e4rkas i de tidigare n\u00e4mnda terrord\u00e5den 2009-2015. En del uigurer har ocks\u00e5 v\u00e4rvats till ISIS och andra liknande organisationer. Denna utveckling f\u00f6rsv\u00e5rar uigurernas situation avsev\u00e4rt eftersom Kina efter 911-terrorattackerna i USA 2001 har kunnat motivera sitt agerande i Xinjiang genom att kalla det f\u00f6r ett \u201ckrig mot terrorismen\u201d. F\u00f6r Kinas del sjunker detta bra in i en post 911-v\u00e4rld d\u00e4r v\u00e4stv\u00e4rlden h\u00f6gt avskyr terrorism och v\u00e5ld som \u00e4r utf\u00f6rt i Allahs namn. F\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r dock situationen ang\u00e5ende islamisk extremism i Xinjiang r\u00e4tt s\u00e5 lugn, men situation kan f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 l\u00e4nge som uigurerna \u00e4nnu har kvar en gnista f\u00f6r motst\u00e5nd .<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

En sk\u00e4rmdump fr\u00e5n en video av tumultet i \u00dcr\u00fcmqi 2009<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Utlandets reaktion p\u00e5 folkmordet<\/i><\/b><\/p>\n

V\u00e4rldens l\u00e4nder har reagerat v\u00e4ldigt varierande p\u00e5 konflikten mellan uigurerna och kineserna. Flera v\u00e4sterl\u00e4ndska regeringar och icke-politiska organisationer har f\u00f6rd\u00f6mt Kina f\u00f6r hur landet behandlar uigurerna, medan resten av v\u00e4rlden har f\u00f6r det mesta tagit en neutral st\u00e4llning till problemet.<\/span><\/p>\n

I Centralasien fanns det i b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet flera uigurorganisationer som kr\u00e4vde mera frihet \u00e5t uigurerna i Xinjiang. Dessa organisationer fasades dock ut efter att Kina fick de centralasiatiska l\u00e4nderna och Ryssland att ing\u00e5 i den s\u00e4kerhetspolitiska organisationen SCO. Genom SCO har Kina kunnat kr\u00e4va att de centralasiatiska l\u00e4nderna f\u00f6rbjuder alla uigurorganisationer som verkar inom deras gr\u00e4nser.<\/span><\/p>\n

Flera muslimska stater har bara m\u00e5ttfullt resonerat om uigurernas situation eller rakt ut sagt \u00f6vergivit dem. Kina har gjort stora ekonomiska investeringar i flera av dessa stater och d\u00e4rmed f\u00e5tt l\u00e4nderna att tona ned sin kritik mot Kina. En del av staterna i Mellan\u00f6stern undviker att kritisera Kina eftersom de vill med hj\u00e4lp av Kina hejda USA:s inflytande i Mellan\u00f6stern. Turkiet \u00e4r dock ett undantag bland dessa l\u00e4nder. Turkiets president <\/span>Recep Tayyip Erdo\u011fan <\/span>har exempelvis beskyllt Kina f\u00f6r folkmord och kr\u00e4vt att Kina skall upph\u00f6ra med sin assimilationspolitik i Xinjiang.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Demonstration f\u00f6r uigurer i Washington D.C<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Framtid\u00a0<\/i><\/b><\/p>\n

\u00c4ven om uigurernas situation \u00e4r sv\u00e5r, f\u00e5r man inte heller gl\u00f6mma bort de andra 55 minoriteter som finns i Kina; trots att den tidigare n\u00e4mnda konflikten b\u00e5de avsiktligt och oavsiktligt driver fram de andra minoriteternas r\u00e4ttigheter.<\/span><\/p>\n

Uigurernas framtid ser dyster ut. Ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt \u00d6stturkestan \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande en fj\u00e4rran dr\u00f6m som blir allt mer diffus. Uigurernas kamp \u00e4r dock knappast \u00f6ver, \u00e4ven om alla geopolitiska faktorer st\u00e5r i v\u00e4gen. Xinjiang \u00e4r vitalt f\u00f6r Kina och landet kommer inte under de nuvarande omst\u00e4ndigheterna sl\u00e4ppa greppet.\u00a0<\/span><\/p>\n

Situationen f\u00f6r uigurerna i Kina kan \u00e4nd\u00e5 \u00e4ndra ifall exempelvis Kinas ekonomi haltar och investeringarna utomlands upph\u00f6r. D\u00e5 kanske flera muslimska stater v\u00e5gar ta en ny st\u00e4llning g\u00e4llande uigurfr\u00e5gan, vilket skulle ge det uiguriska folket ett nytt hopp.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Oliver Heikkinen<\/b><\/p>\n

 <\/p>\n

Referenser<\/b><\/p>\n

Litteratur:<\/span><\/i><\/p>\n

    \n
  1. Timothy A. Grose (2010) The Xinjiang Class: Education, Integration, and the Uyghurs, Journal of Muslim Minority Affairs, 30:1, 97-109, DOI: <\/span>10.1080\/13602001003650648<\/span><\/a>\u00a0<\/span><\/li>\n
  2. Clarke, Michael. (2015). China and the Uyghurs: The \u201cPalestinization\u201d of Xinjiang?. Middle East Policy. 22. 10.1111\/mepo.12148.\u00a0\u00a0<\/span><\/li>\n
  3. Colin Mackerras (2014) Xinjiang in 2013: problems and prospects, Asian Ethnicity, 15:2, 247-250, DOI: <\/span>10.1080\/14631369.2013.860788<\/span><\/a><\/li>\n
  4. Marshall, T. 2014. Prisoners of Geography: Ten Maps That You Need to Know About Global Politics<\/span><\/li>\n<\/ol>\n

     <\/p>\n

    Internet:<\/span><\/i><\/p>\n

      \n
    1. Yle Areena<\/span><\/a> (25.1.2021)<\/span><\/li>\n
    2. Utrikesmagasinet<\/span><\/a> (24.1.2021)<\/span><\/li>\n
    3. Uiguuri.com<\/span><\/a> (9.2.2021)<\/span><\/li>\n
    4. Wikipedia – Xinjiang<\/span><\/a> (9.2.2021)<\/span><\/li>\n
    5. Wikipedia – Uyghurs<\/span><\/a> (12.2.2021)<\/span><\/li>\n
    6. WIkipedia – Christianity in Xinjiang<\/span><\/a> (12.2.2021)<\/span><\/li>\n
    7. Snilleblixten – \u201cKina ett hot f\u00f6r Europa?\u201d<\/span><\/a> (13.2.2021)<\/span><\/li>\n
    8. Wikipedia – July \u00dcr\u00fcmqi riots<\/span><\/a> (16.2.2021)<\/span><\/li>\n
    9. Wikipedia – Xinjiang conflict<\/span><\/a> (16.2.2021)<\/span><\/li>\n
    10. UN – SCO<\/span><\/a> (18.2.2021)<\/span><\/li>\n<\/ol>\n

       <\/p>\n

      Intervju:<\/span><\/i><\/p>\n

        \n
      1. Halmurat Harri Uyghur (11.2.2021)<\/span><\/li>\n<\/ol>\n

         <\/p>\n

        Bilder:<\/span><\/i><\/p>\n

          \n
        1. David Rumsey Map Collection, David Rumsey Map Center, Stanford Libraries\u00a0<\/span><\/li>\n
        2. ”Karakorum Highway, Xinjiang”<\/span><\/a> by <\/span>pmorgan<\/span><\/a> is licensed under <\/span>CC BY-NC-ND 2.0<\/span><\/a>\u00a0<\/span><\/li>\n
        3. ”Uighur Protest”<\/span><\/a> by <\/span>malcsb<\/span><\/a> is licensed under <\/span>CC BY-SA 2.0<\/span><\/a><\/li>\n<\/ol>\n

           <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          Uigurerna som \u00e4r en av Kinas mest framtr\u00e4dande minoriteter, l\u00f6per i risk f\u00f6r att tv\u00e5ngsassimileras in i det \u00f6verv\u00e4gande hankinesiska Kina. \u00c5tg\u00e4rderna f\u00f6r assimilationen \u00e4r flera: uiguriska skolor ombildas till…<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":1658,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1657"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1657"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1657\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1671,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1657\/revisions\/1671"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1657"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1657"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1657"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}