{"id":1649,"date":"2021-02-11T14:55:30","date_gmt":"2021-02-11T13:55:30","guid":{"rendered":"http:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=1649"},"modified":"2026-02-27T09:41:59","modified_gmt":"2026-02-27T07:41:59","slug":"konflikterna-i-myanmar-fortsatter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2021\/02\/konflikterna-i-myanmar-fortsatter\/","title":{"rendered":"Konflikterna i Myanmar forts\u00e4tter"},"content":{"rendered":"
\"\"

Protester p\u00e5 g\u00e5ng. (Protest against military coup (9 Feb 2021, Hpa-An, Kayin State, Myanmar) (9) – 2021 Myanmar protests – Wikipedia) .<\/p><\/div>\n

Myanmar, ocks\u00e5 k\u00e4nt som Burma har en l\u00e5ng, brokig och minst sagt invecklad historia f\u00e4rgad av en stor politisk instabilitet. Den f\u00f6re detta brittiska kolonin Myanmar som blev sj\u00e4lvst\u00e4ndig \u00e5r 1948 styrdes som en milit\u00e4rdiktatur fr\u00e5n och med arm\u00e9ns statskupp \u00e5r 1962 \u00e4nda till \u00e5r 2011 d\u00e5 landet fick en ny milit\u00e4rt st\u00f6dd regering i samband med mycket kontroversiella val. \u00c5r 2015 h\u00f6lls dock allm\u00e4nt sett landets f\u00f6rsta demokratiska och fria val d\u00e5 frihetsk\u00e4mpen och vinnaren av Nobels fredspris fr\u00e5n \u00e5r 1991 Aung San Suu Kyi valdes till statskansler, allts\u00e5 motsvarigheten till premi\u00e4rminister.<\/strong><\/p>\n

Landet har under \u00e5rens lopp varit med om grov etnisk f\u00f6rf\u00f6ljelse, folkmord p\u00e5 etniska minoriteter och som en f\u00f6ljd av det, en stor flyktingv\u00e5g. D\u00e4rtill har det skett flera kr\u00e4nkningar av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och landet har \u00e4ven varit med om otaliga inb\u00f6rdeskrig, vilket kan bero p\u00e5 att landet best\u00e5r av ca 135 olika etniska grupper. Samt det senaste, ytterligare en statskupp i arm\u00e9ns regim, den h\u00e4r g\u00e5ngen mot den nyligen demokratiskt valda statsledningen.\u00a0<\/span><\/p>\n

Artikeln \u201cUtpl\u00e5ning av ett folk\u201d publicerades \u00e5r 2017 i Snilleblixten<\/strong>. Artikeln handlade i korthet om folkmordet p\u00e5 den muslimska etniska minoriteten rohingyafolket. Bakom folkmorden ligger Myanmars arm\u00e9 som f\u00f6ljer majoritetsreligionen buddhismen och orsaken till massmorden anses d\u00e4rmed grunda sig p\u00e5 grov rasism samt p\u00e5 etnisk och religi\u00f6s rensning av rohingyerna.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00c5r 2017 uppskattades det att omkring en halv miljon rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh och d\u00e5 menade regeringen att antalet d\u00f6dsoffer l\u00e5g kring 400 m\u00e4nniskor. Antalet flyktingar r\u00f6r sig i dagens l\u00e4ge om ca 700 000 personer och sedan \u00e5r 2017 har det uppskattats att det verkliga antalet d\u00f6dsoffer \u00e5tminstone l\u00e5g omkring 6700 m\u00e4nniskor, bara under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna av folkmordet. \u00c5r 2018 uppskattades ett tal p\u00e5 24 000 personer. Huruvida det kommer att ske ytterligare massmord mot rohingyerna vet man inte med s\u00e4kerhet, dock saknar rohingyafolket \u00e4nnu flera grundr\u00e4ttigheter som medborgarskap och r\u00f6relsefrihet. F\u00f6rf\u00f6ljelserna mot rohingyerna p\u00e5g\u00e5r allts\u00e5 \u00e4nnu, men likas\u00e5 fortg\u00e5r ocks\u00e5 den internationella r\u00e4tteg\u00e5ngen.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Karta \u00f6ver Myanmar och dess grannl\u00e4nder. ( Burma country map – Myanmar country map (South-Eastern Asia – Asia) (maps-myanmar.com))<\/p><\/div>\n

Tidigare under de g\u00e5ngna m\u00e5naderna, efter Myanmars andra \u201cfria\u201d parlamentsval den 8 november 2020, funderade man \u00f6ver vilka problem som skulle vara aktuella f\u00f6r den kvarsittande Aung San Suu Kyis ledning. D\u00e5 g\u00e4llde utmaningarna fr\u00e4mst f\u00f6rfattningsreformer, tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt mot Kinas ekonomiska framfart samt sammanh\u00e5llning av alla de olika etniska minoriteterna.<\/span><\/p>\n

Ett annat problem \u00e4r det faktum att Aung San Suu Kyi, som den k\u00e4nda frihetsk\u00e4mpen hon \u00e4r, \u00f6ppet f\u00f6rsvarade arm\u00e9ns handlingar mot rohingyerna d\u00e5 hon st\u00e4lldes framf\u00f6r den internationella domstolen i Haag. D\u00e4rmed blev Suu Kyi genast internationellt en kontroversiell figur, samtidigt som hon dock beh\u00f6ll sina anh\u00e4ngare i Myanmar. I samband med detta b\u00f6rjade man runt om i v\u00e4rlden fundera huruvida allt \u00e4r som det ska med Suu Kyi och om man t.o.m borde ta tillbaka Nobels fredspris.<\/span><\/p>\n

Suu Kyis f\u00f6rsvar av arm\u00e9n kan dock anses bero p\u00e5 att hon helt enkelt, av politiska eller patriotiska sk\u00e4l, ville skydda landets inre frid och d\u00e4rmed inte \u00f6ppet beskylla arm\u00e9n f\u00f6r folkmordet p\u00e5 rohingyerna.<\/span><\/p>\n

I och med f\u00f6r\u00e4ndringen i Myanmar som statskuppen f\u00f6r med sig, blir situationen ytterligare ett steg v\u00e4rre och g\u00f6r att man nu m\u00e5ste t\u00e4nka rej\u00e4lt om i fr\u00e5gan om utmaningarna.<\/span><\/p>\n

Statskuppen skedde allts\u00e5 p\u00e5 m\u00e5ndagen den 1 februari 2021 och innebar att milit\u00e4ren st\u00f6rtade samt f\u00e4ngslade och satte den demokratiskt valda ledaren Aung San Suu Kyi tillsammans med hela statsledningen i husarrest. Samtidigt tog arm\u00e9ns ledare Min Aung Hlaing \u00f6ver makten.\u00a0<\/span><\/p>\n

Detta var arm\u00e9ns f\u00f6rsta statskupp mot en civil regering sedan \u00e5r 1962. Likas\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan \u00e5ren 1989-2010 som Aung san Suu kyi igen \u00e4r statens fiende och sitter i husarrest.<\/span><\/p>\n

Ytterligare en intressant aspekt \u00e4r ocks\u00e5 just orsaken till arm\u00e9n st\u00f6rtade Aung San Suu Kyis regering fast\u00e4n hon \u00f6ppet f\u00f6rsvarat arm\u00e9n f\u00f6r folkmorden p\u00e5 rohingyerna. Detta visar specifikt hur invecklat det politiska l\u00e4get \u00e4r i Myanmar.<\/span><\/p>\n

Folket har dock tagit till gatorna och demonstrerar stort. De kr\u00e4ver att Aung San Suu Kyi blir frisl\u00e4ppt samt att arm\u00e9n ger makten tillbaka \u00e5t de demokratiskt valda ledarna. Samtidigt har arm\u00e9n st\u00e4ngt ned tillg\u00e5ngen till internet f\u00f6r att f\u00f6rhindra demonstranternas och \u00f6verlag folkets m\u00f6jlighet att kommunicera.<\/span><\/p>\n

Som motiv f\u00f6r statskuppen anger arm\u00e9n motv\u00e4rn mot det valfusk de p\u00e5st\u00e5r ha skett i samband med valen i november 2020. De vill sedan h\u00e5lla nya och enligt arm\u00e9n \u201c\u00e4rliga val\u201d, h\u00f6gst antagligen f\u00f6r att igen f\u00e5 en st\u00f6rre makt \u00f6ver landet och statsledningen eller m\u00f6jligtvis t.o.m inf\u00f6ra milit\u00e4rdiktatur igen.<\/span><\/p>\n

Att arm\u00e9n har som avsikt att h\u00e5lla nya \u201c\u00e4rliga val\u201d tror dock inte demonstranterna p\u00e5 eftersom just arm\u00e9n och dess anh\u00e4ngare var de stora f\u00f6rlorarna i novembervalen. D\u00e4rtill \u00e4r man r\u00e4dd f\u00f6r vad detta \u00f6verlag kommer att betyda f\u00f6r alla de etniska minoriteterna i landet. F\u00f6r att inte tala om de, av arm\u00e9n, redan fr\u00e5n tidigare f\u00f6rf\u00f6ljda rohingyerna.<\/span><\/p>\n

Demonstrationerna inneb\u00e4r ocks\u00e5 en stor risk f\u00f6r sj\u00e4lva demonstranterna, eftersom det redan dragits paralleller till demonstrationerna \u00e5r 1988 d\u00e5 folket kr\u00e4vde demokrati men blev blodigt krossat av arm\u00e9n. Detta resulterade i att ca 3 000 studerande dog och omkring 10 000 tvingades fly fr\u00e5n st\u00e4derna. Dessa demonstrationer visar d\u00e4rmed hur mycket folket \u00e4r redo och villiga att offra f\u00f6r demokratin och friheten i landet.<\/span><\/p>\n

B\u00e5de FN och USA har f\u00f6rd\u00f6mt statskuppen samt hotat med att ta till allvarliga \u00e5tg\u00e4rder ifall situationen inte f\u00f6r\u00e4ndras och l\u00e4get \u00e5terg\u00e5r till det normala medan Kina endast \u201cnoterat\u201d den. Kina har d\u00e4rmed kr\u00e4vt att landet samt att b\u00e5da parterna \u201ch\u00e5lls stabila\u201d, utan att ta n\u00e5gon st\u00e4llning till sj\u00e4lva statskuppen. Statskuppen ses allts\u00e5 som en m\u00f6jlighet f\u00f6r Kina att \u00f6ka p\u00e5 sitt ekonomiska inflytande i landet, samtidigt som de antagligen ocks\u00e5 oroar sig f\u00f6r huruvida deras investeringar h\u00e5lls s\u00e4kra.<\/span><\/p>\n

Kina har fr\u00e5n tidigare flera viktiga, genom Myanmar dragna, olje- och naturgasledningar.\u00a0<\/span><\/p>\n

D\u00e4rtill har Kina stora p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rhandlingar med Myanmar om n\u00e4tverket \u201cChina-Myanmar economic corridor\u201d vilket skulle bli en del av Kinas l\u00e5ngvariga internationella projekt \u201cOne belt, One road\u201d. D\u00e4rmed skulle detta \u201cavtal\u201d inneb\u00e4ra en stor kinesisk investering i infrastrukturen i Myanmar med \u00e4ndam\u00e5let att skapa ordentliga transportm\u00f6jligheter till Kina.\u00a0<\/span><\/p>\n

Hur Myanmars \u201cKinafr\u00e5ga\u201d f\u00f6r\u00e4ndras i samband med kuppen \u00e4r allts\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rutsp\u00e5 eftersom det finns s\u00e5 m\u00e5nga nya och f\u00f6r\u00e4ndrade faktorer. Under Suu Kyis ledning drog sig Myanmar ifr\u00e5n Kina och d\u00e4rmed minskade Myanmars handel med Kina samtidigt som handeln och samarbetet \u00f6kade med v\u00e4stv\u00e4rlden.\u00a0<\/span><\/p>\n

D\u00e4rmed hade man f\u00f6rv\u00e4ntat sig att Suu Kyis regering skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig mer skeptisk till Kinas f\u00f6rslag. Men i och med att arm\u00e9n tagit \u00f6ver, \u00e4r det mycket som tyder p\u00e5 att samarbetet med Kina kommer att \u00f6ka. V\u00e4stv\u00e4rlden vill antagligen inte efter denna statskupp handla med Myanmar s\u00e5 l\u00e4nge milit\u00e4ren har makten. Dock har USA st\u00e4llt krav p\u00e5 Kina att ocks\u00e5 f\u00f6rd\u00f6ma statskuppen och p\u00e5 s\u00e5 vis inte heller samarbeta med milit\u00e4rmakten. Det \u00e5terst\u00e5r allts\u00e5 att se vad Kina best\u00e4mmer sig f\u00f6r att g\u00f6ra, nu d\u00e5 de \u00e5tminstone har st\u00f6rre aff\u00e4rsm\u00f6jligheter i Myanmar.<\/span><\/p>\n

Trots att situationen fr\u00e5n och med \u00e5r 2017 har f\u00f6r\u00e4ndrats, kan man inte s\u00e4ga att den direkt har \u00e4ndrats mot det b\u00e4ttre. I och med Aung San Suu Kyis regering hade man dock stort hopp om att f\u00f6r\u00e4ndring kunde ske i landet. I samband med det drastiskt \u00e4ndrade l\u00e4get i landet kan man d\u00e4rmed p\u00e5st\u00e5 att det inte \u00e4r s\u00e4kert vad framtiden f\u00f6r med sig f\u00f6r Aung San Suu Kyi och det oroliga Myanmar. Endast tiden kommer att visa hur spelet i Myanmar fortskrider. \u00c5tminstone tycks en stor del av det konflikttr\u00f6tta folket veta vad de vill ha, n\u00e4mligen demokrati.\u00a0<\/span><\/p>\n

Alex Laitinen<\/b><\/p>\n

K\u00e4llor:<\/b><\/p>\n