{"id":1615,"date":"2020-12-03T16:44:50","date_gmt":"2020-12-03T15:44:50","guid":{"rendered":"http:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=1615"},"modified":"2020-12-03T16:45:26","modified_gmt":"2020-12-03T15:45:26","slug":"konflikten-i-nagorno-karabach","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2020\/12\/konflikten-i-nagorno-karabach\/","title":{"rendered":"Konflikten i Nagorno-Karabach"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>

Republiken Artsachs arm\u00e9 best\u00e5ende av armenier i Nagorno-Karabach. (CC)<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r den 10.11.2020 och klockan \u00e4r 12.00. Efter tio timmar av f\u00f6rhandlingar har Ryssland lyckats skapa en vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan. Vapenvilan satte stopp f\u00f6r en blodig konflikt som har lett till hundratals stupade soldater fr\u00e5n b\u00e5da sidorna. Men detta var heller inte det f\u00f6rsta kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan om ett omr\u00e5de som kallas Nagorno-Karabach. Under hela sin tid av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet har dessa tv\u00e5 sm\u00e5 l\u00e4nder i Kaukasus haft ett fientligt f\u00f6rh\u00e5llande till varandra. Men exakt vad \u00e4r det som har orsakat konflikterna mellan Armenien och Azerbajdzjan?<\/strong><\/p>\n

Relationen mellan armenier och azerer har inte alltid varit fientlig. Under flera \u00e5rhundraden har armenier och azerer levt med varandra och handlat med varandra. Under 1800-talet h\u00f6rde de b\u00e5da folken under den ryska tsaren och \u00e4ven d\u00e5 fortsatte de att leva i fred med varandra. Det var f\u00f6rst vid den ryska revolutionen som problemen b\u00f6rjade uppst\u00e5. Efter att de kaukasiska l\u00e4nderna hade f\u00f6rklarat sig sj\u00e4lvst\u00e4ndiga fr\u00e5n det ryska imperiet s\u00e5 kunde de inte komma \u00f6verens om vilka omr\u00e5den h\u00f6rde till vem, och det f\u00f6rsta kriget mellan armenier och azerer b\u00f6rjade. Kriget slutade med att den r\u00f6da arm\u00e9n ockuperade b\u00e5de Armenien och Azerbajdzjan.<\/p>\n

Orsaken till den moderna konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har varit gr\u00e4nsdragningarna bolsjevikerna gjorde. Efter att den r\u00f6da arm\u00e9n hade ockuperat Armenien och Azerbajdzjan s\u00e5 best\u00e4mde en bolsjevikisk kommission att omr\u00e5det Nagorno-Karabach skulle f\u00f6rbli en del av Azerbajdzjan, dock med autonomi. Armenierna gillade inte beslutet, eftersom cirka 75% av Nagorno-Karabachs befolkning \u00e4r armenisk.<\/p>\n

Tider under Sovjetunionen och kommunismen var en fredligare tidsperiod f\u00f6r Armenien och Azerbajdzjan. Att vara under samma stormakt gjorde samarbete till en tvungen sak. Samma m\u00f6nster kan man ocks\u00e5 m\u00e4rka fr\u00e5n tiden n\u00e4r armenier och azerer lydde under osmaner och perser. Under sovjettiden jobbade och levde armenier och azerer sida vid sida. Den nya v\u00e4nskapen f\u00f6rf\u00f6ll dock under slutet av 1980-talet och konflikter mellan de tv\u00e5 folken b\u00f6rjade uppst\u00e5.<\/p>\n

Sedan Sovjetunionens s\u00f6nderfall har det varit tv\u00e5 krig mellan Armenien och Azerbajdzjan, b\u00e5da om Nagorno-Karabach. Sedan slutet av det f\u00f6rsta kriget om Nagorno-Karabach, vilket slutade \u00e5r 1994, har Armenien ockuperat Nagorno-Karabach. Omr\u00e5det hade redan vid b\u00f6rjan av detta krig f\u00f6rklarat sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och kallat sig f\u00f6r republiken Artsach. Denna republik har dock bara blivit erk\u00e4nd av Armenien, och d\u00e4rmed saknar staten internationellt erk\u00e4nnande.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Azeriska krigare under f\u00f6rsta kriget om Nagorno-Karabach. (CC)<\/p><\/div>\n

Under den armeniska ockupationen hade massvis med azerer tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttas fr\u00e5n Nagorno-Karabach. M\u00e5nga azerer tyckte att detta var fel och protesterade i Baku f\u00f6r en befrielse av Nagorno-Karabach. I september \u00e5r 2020 br\u00f6t s\u00e5 ett nytt krig om Nagorno-Karabach ut.<\/p>\n

Det andra kriget om Nagorno-Karabach gick inte lika bra f\u00f6r Armenien. Redan i b\u00f6rjan av kriget f\u00f6rlorade Armeniens arm\u00e9 massvis med trupper och utrustning i antal som var mycket st\u00f6rre \u00e4n vad Azerbajdzjan f\u00f6rlorade. Den armeniska arm\u00e9n var dock ocks\u00e5 mycket mindre \u00e4n den azeriska arm\u00e9n, som st\u00f6ddes av Turkiet, och d\u00e4rmed var Armenien tvunget att retirera.<\/p>\n

Kriget varade i ungef\u00e4r en m\u00e5nad och slutade i en vapenvila. Enligt vapenvilans villkor \u00e4r Armenien tvunget att dra sin arm\u00e9 ur vissa omr\u00e5den i Nagorno-Karabach, och d\u00e4rmed anses kriget som en vinst f\u00f6r Azerbajdzjan och som en f\u00f6rnedrande f\u00f6rlust f\u00f6r Armenien.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Omr\u00e5den som den armeniska arm\u00e9n \u00e4r tvungen att l\u00e4mna (BBC)<\/p><\/div>\n

L\u00e5t oss ocks\u00e5 se p\u00e5 de utomst\u00e5ende parterna i denna konflikt, som i detta fall \u00e4r Turkiet, Israel, Ryssland och Iran. Turkiet och Israel st\u00f6djer Azerbajdzjan, medan Ryssland och Iran st\u00f6djer Armenien. Turkiet st\u00f6der Azerbajdzjan av b\u00e5de maktpolitiska sk\u00e4l och av kulturella sk\u00e4l. Turkiet har goda relationer med Azerbajdzjan och har gjort m\u00e5nga ekonomiska investeringar i landet, som d\u00e5 har bundit Azerbajdzjan n\u00e4rmare Turkiet. Israel st\u00f6djer Azerbajdzjan av s\u00e4kerhetspolitiska sk\u00e4l. Israel vill bygga en milit\u00e4rbas i Azerbajdzjan, och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ljer Israel nya och moderna vapen \u00e5t Azerbajdzjan.<\/p>\n

Ryssland har en f\u00f6rsvarsgaranti betr\u00e4ffande Armenien, som betyder att Ryssland kommer att f\u00f6rsvara Armenien vid en konflikt. Denna garanti g\u00e4ller dock endast p\u00e5 armeniskt omr\u00e5de, och d\u00e4rmed har inte Ryssland kunna delta i kriget p\u00e5 samma s\u00e4tt som Turkiet har gjort. Ryssland \u00e4r heller inte intresserat av att kriga f\u00f6r Armenien i ett offensivt syfte. Iran \u00e4r allierat med Armenien f\u00f6r att skydda Irans territoriella integritet. M\u00e5nga azerer bor i Irans nordliga provinser, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r landet r\u00e4dd f\u00f6r uppror i omr\u00e5det och r\u00e4dd f\u00f6r konflikter med Azerbajdzjan. En annan orsak till Irans allians med Armenien \u00e4r det milit\u00e4ra hotet fr\u00e5n Israel, som allts\u00e5 har bra relationer med Azerbajdzjan.<\/p>\n

\"\"

Kartan visar vilka l\u00e4nder som \u00e4r allierade med vem. De l\u00e4nder som \u00e4r gr\u00f6na \u00e4r allierade med Azerbajdzjan och de l\u00e4nder som \u00e4r r\u00f6da \u00e4r allierade med Armenien<\/p><\/div>\n

Kriget st\u00e4rkte nu Turkiets st\u00e4llning i Kaukasus, och d\u00e4rmed kan man anse att landet har lyckats i sitt maktpolitiska spel. Ocks\u00e5 Ryssland har st\u00e4rkt sin st\u00e4llning i Kaukasus i och med att landet har placerat ryska fredsbevarare i Nagorno-Karabach.<\/p>\n

Vapenvilan kommer knappast att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna mellan Armenien och Azerbajdzjan. Den kommer antagligen bara att s\u00e5 mera bitterhet och hat. Den h\u00e4r g\u00e5ngen huvudsakligen bland det armeniska folket. Exempelvis har underskriften av vapenvilan redan lett till protester i Armeniens huvudstad Jerevan. Protestanterna kr\u00e4ver att landets premi\u00e4rminister ska avg\u00e5 och att kriget ska forts\u00e4tta, dock s\u00e5 kommer den \u00f6kade m\u00e4ngden ryska fredsbevarare i Armenien antagligen att s\u00e4tta stopp f\u00f6r att ett nytt krig ska bryta ut inom n\u00e4ra framtid. Gr\u00e4nserna som bolsjevikerna drog p\u00e5 1920-talet finns dock \u00e4nnu kvar, och d\u00e4rmed en massa etniska enklaver och gr\u00e4nstvister, som t\u00e4r p\u00e5 armeniernas och azerernas samk\u00e4nsla och ger upphov till ett nationalchauvinistiskt tankes\u00e4tt bland de tv\u00e5 folken.<\/p>\n

 <\/p>\n

Oliver Heikkinen<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4llor:<\/p>\n

Kimmo Kiljunen, Maailman maat liput ja historia, Into (2018)
\nHelsingin sanomat, Jussi Niemel\u00e4inen, \u201cArmenia taipui tulitaukoon Vuoristo-Karabahista: Mit\u00e4 uusi sopimus tarkoittaa sille, Azerbaidzanille ja Ven\u00e4j\u00e4lle (10.11.2020)
\nhttps:\/\/youtu.be\/pS3P9kk-vFk<\/u><\/a> (13.11.2020)
\nhttps:\/\/youtu.be\/NesivHrMNcc<\/u><\/a> (13.11.2020)
\nhttps:\/\/svenska.yle.fi\/artikel\/2020\/10\/10\/vapenvila-i-kraft-i-nagorno-karabach-i-dag-diplomater-forhandlade-i-moskva<\/u><\/a> (13.11.2020)
\nhttps:\/\/svenska.yle.fi\/artikel\/2020\/09\/29\/nagorno-karabach-konflikten-som-hotar-dra-in-turkiet-och-ryssland<\/u><\/a>\u00a0 (6.11.2020)
\nhttps:\/\/www.bbc.com\/news\/world-europe-54885906<\/u><\/a> (17.11.2020)
\nhttps:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/2020_Armenian_protests<\/u><\/a> (18.11.2020)
\nhttps:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Nagorno-Karabach<\/u><\/a> (3.12.2020)<\/p>\n

Bilder:
\n”<\/u>Nagorno Karabakh Defense Army”<\/a> by D-Stanley<\/a> is licensed under CC BY2.0
\n<\/a>https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Azerbaijani_warriors_during_Nagorno-Karabakh_War.jpg<\/a>
\nhttps:\/\/ichef.bbci.co.uk\/news\/976\/cpsprodpb\/A16C\/production\/_115342314_nk_peace_deal_base_map_640-nc.png<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r den 10.11.2020 och klockan \u00e4r 12.00. Efter tio timmar av f\u00f6rhandlingar har Ryssland lyckats skapa en vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan. Vapenvilan satte stopp f\u00f6r en blodig konflikt…<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":1617,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1615"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1615"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1624,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1615\/revisions\/1624"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1617"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1615"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1615"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}