{"id":1437,"date":"2020-01-19T14:20:08","date_gmt":"2020-01-19T13:20:08","guid":{"rendered":"http:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=1437"},"modified":"2026-02-27T09:48:14","modified_gmt":"2026-02-27T07:48:14","slug":"amerikansk-intervention-i-latinamerika","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2020\/01\/amerikansk-intervention-i-latinamerika\/","title":{"rendered":"Amerikansk intervention i Latinamerika"},"content":{"rendered":"

Nu p\u00e5 senare tid har vi blivit vana vid att USA har varit involverat i n\u00e4stan varje kris i Mellan\u00f6stern. Detta \u00e4r dock ett r\u00e4tt nytt fenomen som startade d\u00e5 USA st\u00f6dde talibanerna i Afghanistan i deras krig mot Sovjet 1979 fram\u00e5t. Det har inte alltid varit s\u00e5 utan under stora delar av kalla kriget var Latinamerika det viktigaste omr\u00e5det g\u00e4llande intervention och aggressiv utrikespolitik fr\u00e5n USA<\/strong>.\u00a0<\/span><\/p>\n

Kuba<\/b><\/p>\n

Kuba \u00e4r ett land som konstant varit inom USA:s intressesf\u00e4r och varit p\u00e5verkat av USA. \u00c5r 1959 tog Fidel Castro \u00f6ver makten i Kuba fr\u00e5n den tidigare presidenten och diktatorn Fulgencio Batista.<\/span><\/p>\n

USA inf\u00f6rde 1960 en handelsblockad mot Kuba p.g.a. Castros kommunistiska ledning. Efter att Castro tog makten f\u00f6rs\u00f6kte USA f\u00e5 bort honom och i april 1961 inledde USA en invasion av Kuba.\u00a0<\/span><\/p>\n

Efter att Castro hade tagit \u00f6ver makten hade m\u00e5nga kubaner flytt till USA och en del av dem gick med i arm\u00e9n. USA hade tr\u00e4nat 1400 av dem som de anv\u00e4nde i invasionen av Kuba f\u00f6r att det skulle se ut som att det inte var USA som genomf\u00f6rde invasionen. De m\u00e5lade om bombplan s\u00e5 att de skulle se ut som kubanska plan och de lyfte fr\u00e5n Nicaragua.\u00a0 Soldaterna landsteg i Grisbukten ca 150 km sydv\u00e4st om Havanna den 17 april men blev omringade och kapitulerade inom en dag av stridande. 118 soldater dog medan ett par hundra skadades och 1200 blev tillf\u00e5ngatagna av kubanerna. CIA och soldaterna som deltog i operationen trodde att president John F Kennedy skulle l\u00e5ta den amerikanska arm\u00e9n intervenera och hj\u00e4lpa till med stridandet men han v\u00e4grade. Invasionen misslyckades totalt och anses vara ett av USA:s v\u00e4rsta milit\u00e4ra misslyckanden.<\/span><\/p>\n

Iran-contra aff\u00e4ren<\/b><\/p>\n

<\/div>\n

1979 tog den marxistiska gerillaorganisationen Sandinistan \u00f6ver makten i Nicaragua. USA var emot den nya regimen p.g.a. dess kommunistiska styre och b\u00f6rjade ist\u00e4llet st\u00f6dja den s.k. Contran. Contran var en extremh\u00f6ger gerillar\u00f6relse som stred mot Sandinistan. USA:s regering gjorde vapenhandel och st\u00f6d till centralamerikanska r\u00f6relser olagligt 1984 genom det s.k. Boland Amendment.<\/p>\n

USA hade efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 inf\u00f6rt en blockad av vapenhandel till landet och hade \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6kt \u00f6vertyga andra l\u00e4nder att g\u00f6ra samma sak. D\u00e4remot s\u00e5lde USA sj\u00e4lv vapen till Iran under den h\u00e4r tiden och en del vapen och pengar gick \u00e4ven till Nicaragua och Contrar\u00f6relsen. Detta styrdes av USA:s Nationella s\u00e4kerhetsr\u00e5d under Reaganadministrationen och penning\u00f6verf\u00f6rningarna sk\u00f6ttes av Oliver North. North sk\u00f6tte \u00e4ven privata donationer till Contran. 1986 blev denna aff\u00e4r avsl\u00f6jad och fick en stark motreaktion. North p\u00e5stod att b\u00e5de Ronald Reagan och vicepresident George H.W. Bush visste om aff\u00e4ren men b\u00e5da nekade till att de visste om den.\u00a0<\/span><\/p>\n

Invasionen av Grenada<\/b><\/p>\n

Grenada \u00e4r ett litet land i Karibien som tidigare h\u00f6rde till Storbritannien. 1974 fick de sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Storbritannien men var fortfarande med i det brittiska samv\u00e4ldet eller \u201cCommonwealth\u201d p\u00e5 engelska.\u00a0<\/span><\/p>\n

1979 tog ett parti som kallades New Jewel Movement \u00f6ver makten i Grenada genom en statskupp. Partiet var marxistiskt och ledaren hette Maurice Bishop. Bishop var radikal och inf\u00f6rde m\u00e5nga reformer i landet och f\u00f6rst\u00e4rkte dessutom relationerna till andra kommunistiska l\u00e4nder och speciellt Kuba.\u00a0<\/span><\/p>\n

1983 l\u00f6nnm\u00f6rdades Bishop av en annan ledare vid namn Bernard Coard. Oroligheter br\u00f6t ut i landet och vid denna tidpunkt befann sig 1000 amerikanska medborgare i landet. Ronald Reagan gav order att invadera Grenada och runt 2000 soldater skickades till landet. USA:s arm\u00e9 var v\u00e4ldigt d\u00e5ligt f\u00f6rberedd och anv\u00e4nde t.ex. turistkartor f\u00f6r att navigera i landet. Totalt deltog 6000 amerikanska soldater i invasionen och 350 karibiska soldater fr\u00e5n olika nationer som Barbados och Jamaica. Sammanlagt dog 19 amerikanska soldater och \u00f6ver hundra skadades. Efter invasionen inf\u00f6rde USA en ny regering i landet och Grenada har sedan dess varit en demokrati och situationen har varit lugn.\u00a0<\/span><\/p>\n

Invasionen av Panama\u00a0<\/b><\/p>\n

Ledare och diktator f\u00f6r Panama, Manuel Noriega, var rekryterad av CIA f\u00f6r att hj\u00e4lpa dem i sin strid mot kommunistiska r\u00f6relser i Latinamerika. 1983 blev han milit\u00e4r ledare \u00f6ver landet. Noriega hj\u00e4lpte USA i konflikten i Nicaragua och var lojal mot Reaganadministrationen. D\u00e4remot deltog han i bl.a. drogsmuggling och pengatv\u00e4tt och d\u00e5 USA fick reda p\u00e5 detta slutade de att st\u00f6da honom. 1989 \u00f6kade sp\u00e4nningen i landet och den 20 december anf\u00f6ll USA Panama fr\u00e5n Panamakanalen d\u00e5 den tillh\u00f6rde USA \u00e4nnu vid denna tidpunkt. P\u00e5 julafton hade USA tagit \u00f6ver n\u00e4stan hela landet och Noriega flydde till den vatikanska ambassaden. USA anv\u00e4nde sig av psykologisk krigf\u00f6ring f\u00f6r att f\u00e5 Noriega att \u00f6verl\u00e4mna sig och till slut \u00f6verl\u00e4mnade han sig till de amerikanska styrkorna. Invasionen kallades \u201cOperation Just Cause\u201d. Noriega blev d\u00f6md till 40 \u00e5r i f\u00e4ngelse p.g.a. pengatv\u00e4tt och drogsmuggling.\u00a0<\/span><\/p>\n

War on drugs (kriget mot droger)<\/b><\/p>\n

USA har sedan tidigt 1970-tal f\u00f6rs\u00f6kt minska smugglingen och distributionen av droger fr\u00e5n Latinamerika. Begreppet uppkom 1971 av Richard Nixon och 1973 grundades DEA eller (Drug Enforcement Administration) i ett f\u00f6rs\u00f6k att minska drogsmugglingen. F\u00f6rutom att verka i USA har DEA ocks\u00e5 varit i Latinamerika i l\u00e4nder som Colombia, Bolivia och t.o.m. i l\u00e4nder som Afghanistan. Speciellt i Colombia har USA st\u00f6tt Colombias regering i striden mot den kommunistiska gerillar\u00f6relsen FARC och andra drogkarteller som Calikartellen och Medellinkartellen. En del av ledarna f\u00f6r dessa karteller har blivit utl\u00e4mnade till USA och avtj\u00e4nar straff d\u00e4r. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r El Chapo fr\u00e5n Mexiko som var ledare f\u00f6r Sinaloakartellen men blev fasttagen 2016.<\/span><\/p>\n

Andreas Vuorinen<\/strong><\/p>\n

K\u00e4llor:
\nhttps:\/\/www.history.com\/topics\/cold-war\/bay-of-pigs-invasion<\/span><\/a>
\n<\/span>https:\/\/www.britannica.com\/event\/Iran-Contra-Affair
\n<\/span><\/a>https:\/\/www.history.com\/this-day-in-history\/united-states-invades-grenada<\/span><\/a>
\n<\/span>https:\/\/www.history.com\/this-day-in-history\/the-u-s-invades-panama
\n<\/a><\/span>https:\/\/www.britannica.com\/event\/Cuban-Revolution\/The-rise-of-Castro-and-the-outbreak-of-revolution<\/span><\/a>\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu p\u00e5 senare tid har vi blivit vana vid att USA har varit involverat i n\u00e4stan varje kris i Mellan\u00f6stern. Detta \u00e4r dock ett r\u00e4tt nytt fenomen som startade d\u00e5…<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1437"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1437"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1437\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2931,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1437\/revisions\/2931"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1437"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1437"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1437"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}