{"id":1175,"date":"2018-12-12T18:53:08","date_gmt":"2018-12-12T17:53:08","guid":{"rendered":"http:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/?p=1175"},"modified":"2018-12-12T18:53:08","modified_gmt":"2018-12-12T17:53:08","slug":"inblick-i-det-amerikanska-skolsystemet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/2018\/12\/inblick-i-det-amerikanska-skolsystemet\/","title":{"rendered":"Inblick i det amerikanska skolsystemet"},"content":{"rendered":"
\"\"

Sonja Laitam\u00e4ki<\/p><\/div>\n

Skolsystemet h\u00e4r i Finland anses vara ett av de b\u00e4sta i v\u00e4rlden. Detta t\u00e4nker vi finl\u00e4ndare inte ofta p\u00e5 d\u00e5 vi klagar \u00f6ver \u201cgummipotatisarna\u201d som serveras i matsalen eller l\u00e4xorna som anses vara f\u00f6r m\u00e5nga eller f\u00f6r kr\u00e4vande. D\u00e5 vi rusar runt i vardagen, \u00e4r det l\u00e4tt att gl\u00f6mma hur bra st\u00e4llt vi egentligen har det.<\/strong><\/p>\n

Efter att ha spenderat ett \u00e5r i USA som utbytesstuderande \u00e4r det l\u00e4tt att s\u00e4ga att \u00e4ven om min personliga upplevelse i Winona Senior High School i Minnesota var fantastisk, var skolan n\u00e5got helt annat \u00e4n den stereotypa bilden man f\u00e5r bland annat fr\u00e5n ungdomsfilmen ”High School Musical”.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Ing\u00e5ngen till skolan, och skolans ”office”. (google)<\/p><\/div>\n

Skillnaderna mellan de tv\u00e5 skolsystemen \u00e4r m\u00e5nga. Medan man i Finland betonar individens j\u00e4mlika m\u00f6jlighet till utveckling, spelar den ekonomiska bakgrunden en avg\u00f6rande roll med tanke p\u00e5 framtida utbildning i USA. Det \u00e4r helt enkelt ytterst dyrt att studera p\u00e5 ett bra universitet i USA och \u00e4ven kvalit\u00e9n p\u00e5 grundutbildningen varierar starkt fr\u00e5n region till region. Rikare omr\u00e5den lockar fler l\u00e4rare och d\u00e4rmed blir konkurrensen st\u00f6rre och undervisningen b\u00e4ttre.<\/span><\/p>\n

En vanlig skoldag i Winona Senior High School b\u00f6rjar klockan nio och slutar klockan halv tre. Dagen best\u00e5r av fem lektioner varav tre \u00e4r 90 minuter och tv\u00e5 55 minuter l\u00e5nga. Under skoldagen st\u00e4ngs ytterd\u00f6rrarna och det \u00e4r f\u00f6rbjudet att l\u00e4mna skolbyggnaden. N\u00e4r vi h\u00e4r i Finland har varierande lektioner fr\u00e5n dag till dag, ser skoldagarna i USA identiska ut i nio veckors tid.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Skoldagen b\u00f6rjade varje dag klockan 9 och slutade 15:30. Efter att skoldagen var slut, b\u00f6rjade sporterna och andra aktiviteterna och fortsatte fram till klockan 18<\/p><\/div>\n

N\u00e4r man tar en titt p\u00e5 skollunchen i USA kan man konstatera att den nordiska ideologin om j\u00e4mst\u00e4lldhet och v\u00e4lf\u00e4rd saknas. Lunchen kostar 2.50 dollar per dag och best\u00e5r normalt av en oljig pizzabit, en chipsp\u00e5se och n\u00e5gra vattniga gr\u00f6nsaksbitar. I b\u00f6rjan kan tanken p\u00e5 pizza till skolmat l\u00e5ta gott, men n\u00e4r den lilla m\u00e4ngden mat ska r\u00e4cka fr\u00e5n nio p\u00e5 morgonen till sex p\u00e5 kv\u00e4llen, \u00e4r man tvungen att ta med sig extra mat hemifr\u00e5n. Min nyfikenhet g\u00e4llande skollunchens n\u00e4ring och kvalitet ledde till att jag intervjuade k\u00f6kspersonalen i skolan. Till min f\u00f6rv\u00e5ning ber\u00e4ttade personalen att det finns m\u00e5nga elever som inte f\u00e5r n\u00e5gon mat vid sidan om skollunchen. <\/span>Deras familjer har inte heller r\u00e5d att betala f\u00f6r skollunchen och \u00e4ven om de kan ans\u00f6ka om bidrag blir de \u00e5rliga kostnaderna h\u00f6ga.<\/span> Att h\u00f6ra detta \u00e4r orov\u00e4ckande. N\u00e4r vi talar om hungriga barn, g\u00e5r tankarna omedelbart till fattiga utvecklingsl\u00e4nder, men det faktum att skolelever i industril\u00e4nder ocks\u00e5 g\u00e5r hungriga \u00e4r alarmerande. D\u00e5 eleverna inte f\u00e5r tillr\u00e4ckligt med n\u00e4ring under dagen lider inl\u00e4rningsprocessen och prestationerna blir betydligt s\u00e4mre. <\/span><\/p>\n

I klassrummen \u00e4r klyftorna mellan l\u00e4rarna och eleverna p\u00e5fallande. L\u00e4raren tilltalas med titel och anses ha h\u00f6g status i f\u00f6rh\u00e5llande till eleverna. N\u00e5got som jag blev frustrerad \u00f6ver under \u00e5ret var den negativa synen p\u00e5 kritiskt t\u00e4nkande. \u00c4ven om jag visste att l\u00e4raren hade fel s\u00e5 ans\u00e5gs det oartigt att ifr\u00e5gas\u00e4tta l\u00e4raren, informationen eller k\u00e4llan. I Finland uppmuntras vi att st\u00e4ndigt t\u00e4nka kritiskt och ifr\u00e5gas\u00e4tta den information vi blir utsatta f\u00f6r eftersom det aktiverar hj\u00e4rnan, och l\u00e4r oss att utforma ett moget och kritiskt tankes\u00e4tt. <\/span><\/p>\n

Att g\u00e5 i en skola med cirka 1000 elever har sina f\u00f6r- och nackdelar. Kursvalen, m\u00f6jligheterna och m\u00e4nniskorna \u00e4r flera, men samtidigt minskar individens betydelse, d\u00e5 det finns s\u00e5 m\u00e5nga elever att ta i beaktande. Vid sidan om elevantalet, \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4xorna i USA mycket fler. Eftersom skoldagarna i en period ser identiska ut i nio veckors tid, leder det till att man f\u00e5r hemuppgifter i fem \u00e4mnen, fem g\u00e5nger i veckan. <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Skol\u00e5ret avslutades med en amerikansk studentfest eller s.k ”Graduation Ceremony”<\/p><\/div>\n

Stress \u00e4r n\u00e5got vi ungdomar h\u00e4r i Finland \u00e4r vana vid, men \u00e4ven i USA syns den starkt i vardagen. N\u00e4r skolorna \u00e4r stora och elevantalet h\u00f6gt, f\u00f6rsvinner individens betydelse. M\u00e5nga k\u00e4nner sig betydelsel\u00f6sa och frustrerade \u00f6ver det l\u00e5sta skolsystemet som kallt kalkylerar och rangordnar elevernas prestationer i procentandelar. Ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar har uttryckt oro d\u00e5 det g\u00e4ller barnens v\u00e4lm\u00e5ende och skolsystemets uppbyggnad. De flesta ungdomar lider av en st\u00e4ndig prestations\u00e5ngest som kan kopplas till den v\u00e4xande m\u00e4ngden psykiskt illam\u00e5ende i landet. Kapitalistiska or\u00e4ttvisor syns d\u00e5 man f\u00f6r att komma in p\u00e5 ett bra universitet beh\u00f6ver goda ekonomiska bidrag hemifr\u00e5n eller fr\u00e5n universitetet i form av stipendium. F\u00f6r att f\u00e5 ett stipendium kr\u00e4ver det att man har goda vitsord. Detta \u00e4r sv\u00e5rt att n\u00e5 i en skola som i j\u00e4mf\u00f6relse med andra skolor presterar s\u00e4mre.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Skolans bibliotek – ett st\u00e4lle f\u00f6r m\u00e5nga att studera i lugn och ro under skoldagen. (google)<\/p><\/div>\n

\u201cStandardized testing\u201d, eller p\u00e5 svenska s\u00e5 kallade nationella prov utg\u00f6r en viktig del av utv\u00e4rderingsprocessen. Alla elever i landet rangordnas enligt sina provresultat som sedan skickas till universiteten. Testen utf\u00f6rs av privata f\u00f6retag som tj\u00e4nar pengar p\u00e5 att skolorna k\u00f6per testmaterialet. Eleverna testas i olika \u00e4mnen men man bortser fr\u00e5n den potentiella individuella utvecklingen. I Finland finns det sv\u00e5righetsniv\u00e5er inom matematiken och spr\u00e5ken medan i USA \u00e4r s\u00e5 gott som alla \u00e4mnen uppdelade enligt sv\u00e5righetsgrader. Om man som ung f\u00e5r l\u00e5ga vitsord i proven, blir man automatiskt nedgraderad till l\u00e4ttare lektioner. Detta system \u00e4r bra f\u00f6r elever som faktiskt har sv\u00e5righeter, men samtidigt h\u00e4mmar det inl\u00e4rningen f\u00f6r s\u00e5dana som mognar och utvecklas i en lite senare \u00e5lder.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

P\u00e5 bild ett typiskt klassrum i skolan med helt\u00e4ckande golvmattor och en amerikansk flagga som h\u00e4nger ner fr\u00e5n v\u00e4ggen<\/p><\/div>\n

M\u00e5nga av problemen i USA beror p\u00e5 att landets skolsystem \u00e4r indelat i en privat och offentlig sektor vars prestationer \u00e4r beroende av kapital. L\u00e4rarna f\u00e5r inte de optimala resurser eller den moderna utbildning som kr\u00e4vs f\u00f6r att rikta material till stora klasser effektivt. Ett intressant fenomen \u00e4r att \u00e4ven om l\u00e4rarnas position i skolan anses h\u00f6gre \u00e4n elevernas, \u00e4r de fr\u00e5n samh\u00e4llets perspektiv inte v\u00e4ldigt respekterade. L\u00f6nerna \u00e4r l\u00e5ga och lockar d\u00e4rmed inte motiverade ambiti\u00f6sa ledare. Utbildning prioriteras inte s\u00e4rskilt h\u00f6gt i USA och detta syns bland annat i hur liten procent av landets totala bruttonationalprodukt som investeras i utbildningssektorn. <\/span><\/p>\n

Kompetenta l\u00e4rare i dagens v\u00e4rld beh\u00f6ver st\u00e4ndigt kunna anpassa sig och s\u00f6ka uppdaterad information. De ska kunna l\u00e4ra ut kunskapen via m\u00e5ngsidiga plattformar och ge elever f\u00e4rdigheter att sj\u00e4lva s\u00f6ka information och t\u00e4nka kritiskt. Det handlar allts\u00e5 om att st\u00e4ndigt utbilda sig och brinna f\u00f6r det man g\u00f6r. Om man inte trivs med att undervisa syns det garanterat. Elever blir mindre motiverade att l\u00e4ra sig och utvecklingen l\u00e5ngsammare. Det \u00e4r viktigt att kunna se sig sj\u00e4lv i spegeln och ta ansvaret \u00f6ver att uppr\u00e4tth\u00e5lla kvalitativ undervisning. <\/span><\/p>\n

Vad borde d\u00e5 g\u00f6ras f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra utbildningsniv\u00e5n i USA? Det handlar om en hel del saker. I grunden g\u00e5r det ut p\u00e5 att uppdatera det f\u00f6r\u00e5ldrade l\u00e5sta skolsystemet och skapa en ny inst\u00e4llning mot l\u00e4raryrket. Genom att h\u00f6ja p\u00e5 l\u00f6nerna och sv\u00e4nga p\u00e5 trenderna kan man \u00f6ka p\u00e5 intresset och konkurrensen, vilket leder till att utbildningsniv\u00e5n h\u00f6js. Genom att f\u00f6lja bland annat skandinaviska utbildningsmodeller och f\u00e5 m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 hur viktigt utbildning \u00e4r, kan man f\u00e5 flera studerande att stanna kvar i skolan och f\u00e5 den kvalitativa utbildning som kr\u00e4vs f\u00f6r att senare kunna inspirera och motivera f\u00f6ljande generationer. <\/span><\/p>\n

Ett \u00e5r i det amerikanska skolsystemet kan sammanfattas som l\u00e4rorikt, annorlunda och aningen skr\u00e4mmande. Det har definitivt gett mig nya erfarenheter och ett nytt perspektiv som g\u00f6r att jag ser p\u00e5 v\u00e4rlden med nya, mer \u00f6ppna \u00f6gon. \u00c4ven om kvaliteten p\u00e5 undervisningen i den amerikanska skolan inte var p\u00e5 samma niv\u00e5 som den h\u00e4r i Finland, gav skolan ett betydelsefullt socialt n\u00e4tverk att utnyttja. Under \u00e5rets lopp l\u00e4rde jag mig att omvandla frustration till motivation och upplyste bland annat elever och personal om det finl\u00e4ndska skolsystemet. Jag talade p\u00e5 radion, h\u00f6ll tal och gav bland annat skolans vicerektor enkla r\u00e5d om hur viktigt det \u00e4r att efterbehandla prov. Den 12 december ordnade jag \u00e4ven ett \u201cFinland 100 \u00e5r\u201d- evenemang d\u00e4r jag bad elever i skolan att kl\u00e4 sig i vitt och bl\u00e5tt f\u00f6r att fira Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Som ett tack fick deltagarna bekanta sig lite med Finlands historia och ta en smakbit av Fazers bl\u00e5.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

P\u00e5 bilden (t.v) skolans rektor och (t.h) vice rektor<\/p><\/div>\n

Fr\u00e5n detta livsf\u00f6r\u00e4ndrande \u00e4ventyr b\u00e4r jag med mig kunskap, minnen, ett flytande spr\u00e5k, samt en gnutta hopp f\u00f6r framtiden. V\u00e4gen till ett b\u00e4ttre skolsystem \u00e4r l\u00e5ng men genom att utbilda andra m\u00e4nniskor och v\u00e4cka internationellt samarbete, kan vi sakta men s\u00e4kert g\u00f6ra f\u00f6rb\u00e4ttringar och \u00e5stadkomma en j\u00e4mlikare, b\u00e4ttre v\u00e4rld.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Sonja Laitam\u00e4ki<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skolsystemet h\u00e4r i Finland anses vara ett av de b\u00e4sta i v\u00e4rlden. Detta t\u00e4nker vi finl\u00e4ndare inte ofta p\u00e5 d\u00e5 vi klagar \u00f6ver \u201cgummipotatisarna\u201d som serveras i matsalen eller l\u00e4xorna…<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":1177,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1175"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1175"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1175\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1186,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1175\/revisions\/1186"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1177"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1175"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1175"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karisbillnas.fi\/snilleblixten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1175"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}