Karis-Billnäs gymnasium : Projekt

KARIS FÖRR

Skyddskåren

Skyddskåren tillhörde republikens krigsmakt och var en frivillig militär organisation. I Finland bildade skyddskårorganisationen stommen för hemmatrupperna. Det svenskspråkiga skyddskårsdistriktena var Nylands södra och Vasa distrikt. Det fanns 22 skyddskårsdistrikt sammanlagt i Finland.

1.10.1940 bildades av västra Nylands och östra Åbolands skyddskårer Raseborgs skyddskårsdistrikt, med Karis som huvudort. Raseborgs och Salos skyddskårsdistrikt bildade tillsammans Karis militärlän, vars ledning placerades i Ekenäs.

Raseborgs skyddskårsdistrikt uppförde i Landsbro byggnader ritade av Ole Gripenberg. Bakom begravningsplatsen i skogen placerades ett stort militärförråd med baracker omgivna med taggtrådsstängsel.  När skyddskåren upplöstes efter kriget, flyttade nygrundade yrkesskolan in på området.


Stabsområdet sett från Stabsgatan (privat)

Lokala skyddskårerna var organiserade kommunvis. Som medlem antogs alla som hyste “trohet mot fäderneslandet och dess lagliga samhällsordning”. Skyddskåren hade år 1940 126 000 medlemmar i hela landet. De lokala kårerna hade rätt att förvärva egendom och disponera över egna insamlade medel.

Befälsskolan i Tusby utbildade och fortbildade officerare, idrottsledare etc. Distrikten och kretsarna och ofta de lokala skyddskårerna, höll årliga kurser läger och manövrer. För att främja skyddskåristernas skjutskicklighet ordnades det tillsammans med grannsocknarnas skyddskårer övningar och tävlingar. Det förekom också övningar i exercis och fälttjänstgöring. Skidåkningen var en betydelsefull del av verksamheten och idrotten.

Hösten 1918 grundades officiellt Karis och Svartå skyddskårer, efter att sedan hösten 1917 existerat under olika benämningar. I början rekryterades Karis skyddskårister främst bland järnvägsmän, men senare kom andra medborgargrupper också  med. Pojkarna från jordbrukarhem, köpingens affärsanställda och affärsarbetsgivare skrev sig till stor del in sig i skyddskåren. Skyddskåren uppskattas ha haft ett hundratal medlemmar i Karis.

Hjalmar Siggberg fungerade som chef för skyddskåren i Karis 1918-1924 och 1933-1944 med undantag av vinterkriget. Chef för Svartå skyddskår var Albin Engberg år 1928-1944.


Karis skyddskår 1918 (Lokalarkivet Arresten)

Några damer i Karis skänkte kåren en egen fana 6.4.1919, på årsdagen av slaget om Karis 1918.Fanan räcktes över i högtidliga former på Kila gamla exercisplats.

Till minnet av 6.4.1918, dagen då tyskarna intog Karis, firades stort årligen av skyddskåren och Lotta svärd i Karis med uppvaktning och parad vid de stupade tyskarnas grav. Då man 1928 firade 10-årsjubileum deltog även general Rudiger von der Goltz från Tyskland i festligheterna.

Lotta Svärd och Skyddskåren samarbetade ofta med fester och parader, ibland också i teaterpjäser med “fosterländskt väckande innehåll”. T.ex. på midsommardagen 1940 ordnades det i Strandparken en värdig fest för för Finlands flagga och frontmännen. Ca 600 personers publik infann sig.

Förutom ekonomiskt stöd av lottorna fick fler skyddskårer enskilda donationer och kännbara kommunala anslag. I Karis stred man om detta i fullmäktige, arbetarrörelsen ville inte understödja skyddskåren då de var fiender från 1918.

Kåren sysslade med  idrottsgrenar som främjar nationens försvarsberedskap såsom skytte, skidåkning och orientering. Kåren fixade även en skidbacke 1932 på Borgmästars mark i Kila där soldatgossarna trivdes.

Kariskåren övade skytte i järnvägens sandgrop i Kroggård (Tallmo) i början, men omständigheterna var inte tillräckligt bra. Man insåg snabbt att det måste finnas en modern skjutbana. Med ekonomiskt stöd av distriksstaben byggdes en centralskjutbana för de västnyländska skyddskårerna i Karis. Året 1926 fick man hyra ett område vid Olabäcksberg nära Hangöbanan. Invigningen skedde i maj 1931.

Skjutövningarna ordnades på söndagarna, vilket inte var så populärt bland alla religiösa enligt Lars Rejström. Det var populärt med tävlingsskytte inom Karis skyddskår. De nåddes många fina framgångar i tävlingar, T.ex. Sigurdspokalen som bevisade att skyttet var av hög klass strax före krigsutbrottet.

På 1930-talet förvirrade Lapporörelsen vissa skyddskåristers tankesätt. I Karis och dess grannskap blev Lappoorienteringen för en tid tongivande. Ofta kom lappoanhängarna ur samma samhällskretsar som skyddskårsmedlemmarna.Många skyddskårister i Karis understödde Mäntsäläupproret i februari 1932.

Då det behövdes förstärkning till fältbefästningar vid Karelska näset och längs finska vikens kust, deltog Karis och andra skyddskårer med frivilligt arbete. Hösten 1939 höll de frivillig vakt i havsbandet. I vinterkriget deltog många dåvarande aktiva skyddskårister från Karis i olika kompanier såsom: JR 10, Rask. T , Rask. Psto , R.L samt 9 andra kompanier.

Det fanns 36 kårmedlemmar vid Karis järnväg stationerade för att fullgöra sin militärtjänst inom trafikväsendet.  De medlemmar av kåren som inte var värnpliktiga, spanade efter flygplan och deltog i vakttjänst.

Man kunde bli aktiv medlem i skyddskåren då man fyllt 17 år. De som var yngre kunde åtminstone i Karis ansluta sig till pojkavdelningen från 10-12 års ålder. Lokförare Georg Österlund ledde avdelningen. Möten med omväxlande program hölls 1-2 gånger i veckan. Bl.a. ordnades exercisövningar och hantering av olika vapen. Det ordnades tävlingar av olika slag och soldatgossarna hjälpte skyddskåren och lottorna med deras tillställningar. Soldatgossarna hade också en egen “uniform”. Den bestod av en grön midjelång tröja med bröstfickor och en grön skärmmössa.

En stor del av av verksamheten skedde på skjutbanan och i skyttepaviljongen vid Olabäcksberg. Pojkarna lärde sig vid markörgraven att markera träffarna i måltavlorna, och senare verka som markörer vid skyttetävlingar. Skjutövningar och skyttetävlingar ordnades också för pojkavdelningens medlemmar. Pojkavdelningen var mycket aktiv och klarade sig väl i olika idrottsgrenar och större övningar och kurser.

Organisationen fick småningom en fastare form. År 1941 uppstod det en särskild pojkverksamhetsbyrå vid skyddskårens huvudstab för 10-18 år gamla pojkar. Skyddskåristpojkarna utnämndes nu till soldatgossar och fick en egen kommendör, överstelöjtnant Armas Ruusuvuori.

1944 då skyddskåren upplöstes, har man beräknat att det fanns ca 72 000 soldatgossar i hela landet.

 

Minnesmärket i Landsbro över stabsområdet. (Ines Latvala 2017)


Ines Latvala



Läs mera i Karis-Billnäs gymnasium: Försvaret av Karis, Ekenäs 2007


 



© 2013-2021 Karis-Billnäs gymnasium - by Laxell.com