Karis-Billnäs gymnasium : Projekt

KARIS FÖRR

Mjölbollstad Sanatorium i krigstid

Kampen mot tuberkulosen var hård. Omkring 9000 människor dog årligen i sjukdomen i Finland under 1920-talet. Mjölbollstad Sanatorium byggdes för att ta upp kampen mot sjukdomen. 1931 inledde sanatoriet verksamheten och de första patienterna togs emot. Efter några månader var det redan fullbelagt, och det ledde till att sanatoriet byggdes ut och hade då plats för 246 patienter. Sanatoriet utvidgades dessutom under krigsåren, då det fungerade som krigs- och fältsjukhus.
 

Mjölbollstad Sanatorium, i förgrunden syns sjukhusets trädgård med växthus. Främst odlades potatis, rotfrukter och äpplen för kosthållets behov. En del av de friskare patienterna sysselsattes sommartid med trädgårdsarbete. (privat)

 
Vinterkriget
 

Krigssjukhus 36 stämpel (Mjölbollstad sanatoriemuseum)

Under krigsåren fick den civila sjukvården underordna sig militära behov. Hösten 1939 fick sanatoriet order om att skriva ut patienter och förbereda sig på krigstillstånd. 13.10 etablerade sig 36 SotaS (krigssjukhus 36) i Mjölbollstad.
 
Även sjukhuset var förberett för flyganfall. Alla fönster skulle mörkläggas, det arbetet tog vårdpersonalen hand om. I hopp om att fienden skulle respektera sjukhuset målade man stora röda kors på taket.
 
Efter hand behövde militären allt fler platser. Man tog allt som gick i användning. I februari 1940 hade sjukhuset sålunda utökat sina vårdplatser till 500.
 
Sjukhuset kämpade med många problem under kriget, ett av dem var personalbristen, eftersom många var inkallade. Krigssjukhusets personal bestod därför mest av kvinnor.
 
36 SotaS fanns på Mjölbollstad ända till 30.4 1940

 
På taken fanns röda kors för att visa att det var sjukhusbyggnader (Mjölbollstad sanatoriemuseum)

 

Fortsättningskriget

I maj 1940 ville Finlands Folkhjälp att sanatoriet skulle ta emot omkring 100 evakuerade från Karelen. Detta var okej för sanatoriet, men militären nekade. I stället fick ett tiotal tuberkulospatienter från Hangö udd platserna. Detta var dock inte långvarigt. Då fortsättningskriget bröt ut behövdes sanatoriets platser igen till vårdplatser för försvarsmakten.
 
Det tog inte länge före patienterna anlände till Mjölbollstad. I juni 1941 beredde sanatoriet även plats för Ekenäs sjukhem och barnbördsinsättning. Ett antal andra fältsjukhus och krigssjukhus flyttade in och ut ur Mjölbollstad. Då det inte fanns tillräckligt med plats i sanatoriet fick de plats i Sannäs skola, som låg några kilometer bort.
 
Sjukhusområdet drabbades av kriget 14.7 1941. Sanatoriet bombades aldrig, men två ryska jaktplan sköt med maskingevär så tak, fönsterbågar, dörrar och väggar skadades. Ingen av patienterna skadades.
 

Överläkare Schauman genomlyser en patient och verifierar fyndet på papper för att spara röntgenfilm (Mjölbollstad sanatoriemuseum)

Även under fortsättningskriget kämpade sjukhuset med många problem. Livsmedelsförsörjningen var tidvis mycket problematisk och även med vedförsörjningen hade man problem. 1942 var det t.o.m. tal om att sanatoriet skulle stängas då mattillgången var så dålig. Livsmedelssituationen förbättrades sakta under 1943.
 
Mjölbollstad Sanatorium återgick till att sköta tuberkulosvård för delägarkommunerna efter krigets slut. År 1963 ändrade sanatoriet namn till Mjölbolsta sjukhus.
 

 
 Nicole Udd

 
Läs mera i Karis-Billnäs gymnasium: I krigets skugga. Ekenäs 2009

 



© 2013-2021 Karis-Billnäs gymnasium - by Laxell.com