Niinistö – överlägset bäst?

En av opinionsmätningarna (bild: Yle)

I januari kommer det att ordnas presidentval i Finland. Presidenten är statsmaktens överhuvud i Finland. Till den finska presidentens uppgifter hör främst utrikespolitiken.  Presidenten leder utrikespolitiken tillsammans med regeringen. Utrikespolitik handlar t.ex om Finlands förhållande till utländska makter och om landets verksamhet i olika internationella organisationer och internationella förhandlingar. Man brukar tala om att presidenten är landets ansikte utåt.

Till presidentens uppgifter hör också att stadfästa de lagar som riksdagen har godkänt. Om presidenten motsätter sig en lag, vilket han har rätt att göra, kan lagen ändå bli gällande om riksdagen på nytt godkänner den. Presidenten har alltså inte i praktiken så stor makt. Makten innehas istället av regeringen och riksdagen.

Det var under president Mauno Koivisto som nedmonteringen av presidentens maktbefogenheter påbörjades. Grundlagsreformen från år 2000 förde oss mot ett mera parlamentariskt system, m.a.o. ett system där presidentens maktbefogenheter är mindre och den politiska makten istället innehas av riksdag och regering.

Trots att presidenten i sig inte har så stor makt längre, upplever vi ändå honom som en betydelsefull politisk påverkare.

Presidenten väljs genom demokratiska och direkta val. En president i Finland väljs för sex år i taget. Hen kan omväljas endast en gång vilket betyder att en president kan sitta vid makten i högst 12 år. Presidentvalet i Finland avgörs oftast i två omgångar. De två kandidater som har fått flest röster går vidare till en andra omgång där folket återigen röstar fram sin favorit. Valet kan också avgöras utan en andra omgång om en kandidat får över 50% av rösterna i första omgången.

Det som man märker när man kollar på statistiken gällande valdeltagande i olika val i Finland är att valdeltagande i just presidentval är väldigt högt. I första omgången år 2012 var valdeltagande bland de röstberättigade 72,8 procent i presidentvalet. I kommunalvalet samma år var procenten betydligt lägre med 58,9 procent. Om man kollar valdeltagande från andra presidentval och jämför de med kommunalval ser man samma sak.

Man kan undra hur det kan komma sig att valdeltagandet i presidentvalen är mycket högre än i andra val. Dels är det för att valet i sig är ganska enkelt och det är enkelt att förstå eftersom valet handlar om ett personval. Man röstar alltså på en person som man tycker om och personerna man har att välja mellan är inte allt för många.

Finlands nuvarande president Sauli Niinistö har meddelat att han ställer upp för omval. Enligt opinionsmätningar är Niinistö överlägsen med ett stöd på 76%. Det speciella med Niinistös kandidatur till skillnad från förra gången är att Niinistö inte ställer upp för Samlingspartiet till vilket han egentligen hör. Niinistö har istället valt att ställa upp som kandidat för en folkrörelse som inte hör till något parti. Då Niinistö tar distans från Samlingspartiet kommer det vara lättare för anhängare som inte i första hand röstar på samlingspartiet att rösta på Niinistö. Det kommer troligen att gynna Niinistös kandidatur. Han är mest populär bland Kristdemokraternas, Samlingspartiets, Centerns och Socialdemokraternas väljare, vilket betyder att han är populär på en ganska bred front.

Niinistös främsta utmanare är Pekka Haavisto (De Gröna) som i opinionsmätningar har ett stöd på 14%. Niinistö är alltså tillsvidare rätt överlägsen. P.g.a av hans stora överlägsenhet har de andra kandidaterna inte många procents understöd. Följande i ordningen är Laura Huhtasaari (SannF), Merja Kyllönen (VF), Matti Vanhanen (C), Tuula Haatainen (SDP), Nils Torvalds (SFP). De har alla ett understöd på några procent var.

Det betyder att om valet skulle hållas just idag skulle Sauli Niinistö bli vald till president redan i första omgången eftersom han har 76% understöd redan nu. För att de andra kandidaterna skall kunna mäta sig med Niinistö måste de nog lägga i en extra växel.

Man talar redan nu om att Niinistö kommer att ta en promenadseger men med cirka tre månader kvar till valet kan ännu mycket hända. Valrörelsen och debatterna mellan kandidaterna har ännu inte kört igång och där kan resultatet ändra en hel del. Om man ser hur det har varit vid tidigare val har stödet för kandidaterna haft en tendens att jämna ut sig när valet närmar sig. Det som ändå är rätt så säkert är att Niinistö kommer att ta sig till den andra omgången – om inte han blir vald redan vid den första.

 

Martin Jungar