Karis-Billnäs gymnasium : Projekt

KARIS FÖRR

Karis cementvarufabrik



2016 (Jonas Madsén)


Karis cementvarufabrik

Fabriken grundades 1923 av Cementbyggnadsaktiebolaget i Helsingfors.

Idag (2016) har den största delen av fabriksområdet rivits, och i stället byggs en ny brandstation på området.

Som mest arbetade kring 40 arbetare på cementvarufabriken, med varierande uppgifter. Två stycken var anställda på fabrikens kontor på 1950-talet, med Runar Bäckström som kontorschef, och disponenten Knut Lönngren som bodde i sin villa bredvid fabriken. På fabriksområdet fanns även andra bostadshus.

Arbetarnas uppgifter var att göra olika cementvaror, som slipstenar för fabriksbruk, vägtrummor, cementtegel, och brunnsringar. Gjutningen av slipstenarna gjordes genom att flera arbetare stampade betongmassan, som kunde väga över fem ton, i en form med hjälp av handhållna metallstampar. Därefter skulle slipstenen svarvas tills den var slät och kunde skickas vidare.

På fabriksområdet gick det ett smalt 60-centimeters spår för att underlätta interna transporter. Det krävdes ändå stadiga händer när de tyngsta varorna skulle rullas upp på vagnarna till spåret, då förlorande av kontrollen av den flera ton tunga varan kunde ha fått katastrofala följder, både för omgivningen och arbetarnas tår. Den tunga bördan var en av orsakerna att kvinnor inte sågs till bland arbetarna.

Betongen till gjutningen tillverkades av cement från Lojo, och grus togs från närliggande sandtag, Mjölbolsta och Snappertuna, men också från Österrike på 1930-talet då specialsand importerades för att kunna som enda fabrik i Finland på den tiden göra slipstenar enligt österrikisk modell. Innan lastbilen tog över transporten helt använde man häst och kärra för att hämta grus från sandtagen.

Fabriksområdet var oftast fullt med betongprodukter, bland annat brunnsringar och vägtrummor, som väntade på att transporteras vidare. Av de slipstenar som gjordes tog ryssarna en hel del efter fortsättningskriget, som en del av krigsskadeståndet. De var mycket noggranna när det gällde produkternas kvalitet, och var därmed kräsna i valet av slipstenar.

Under de första årtiondena omfattade fabriksområdet en uppvärmbar verkstad och 1000 kvadratmeter torkhallar, och antalet arbetare var ett tjugotal. Efter dragningen av Bangatan på 1970-talet omfattade fabriksområdet förutom ca 1500 kvadratmeter lagerhallar en kontorsbyggnad och taktegelslageri, rörfabrik, laboratorium, sandsortering, betongstation, armeringshall och den ursprungliga verkstaden med snickeri.

År 1978 köpte Lojo kalkverk cementvarufabriken i Karis. Idag är det mesta jämnat med marken, och området, som har varit dött en tid, får snart känna på liv och rörelse igen när den nya brandstationen tas i bruk.


Jonas Madsén

Huvudkälla: intervju med Olof Lönngren




Runar Bäckström arbetade på kontoret. Hans bilder med ofta utförliga bildtexter berättar om vardagen i fabriken.


1941 Den mittersta låga fabriksbyggnaden hade ännu inte fått sin andra våning påbyggd. Den sistnämnda övre våningen jämte överbyggnaderna t.v. brann alla i februari 1987.

2014 (Jan-Erik Till)

2015 (Jonas Madsén)


1948 Dåvarande kontoret i övrevåningen av byggnaden till höger.

2014 (Jan-Erik Till)

2015 (Jonas Madsén)





I cementvarufabrikens matsal ca 1946. Fr.v. Valdemar Holmqvist, Harry Westerlund, Runar Zweygberg, Saari, Hjalmar Siro, Bror Westerholm.



Handstampning av slipstenar för trämasseindutrin ca år 1949. Arbetslaget bestod av nio man av vilka en stod eller rättare sagt gick innanför formen och det övriga åtta utanför. Under stampningen gick man hela tiden sakta runt motsols. I fotograferingsögonblicket har karlarna dock stannat upp ett tag på fotografens begäran. Färdigstampade slipstenar med slipyta av kvartssandbetong syns i fabrikslokalen.



De första Kari-Ideal slipstenarna, som tillverkades i Karis, ytbehandlades av yrkeskunniga stenhuggare med stenhuggarverktyg. Senare konstruerades denna väldiga svarv med vilken stenarna fick den sista finishen. Här är det Henry Tuomikoski (senare slöjdlärare i Karis-Billnäs samlyceum) som står vid svarven. Tidigt 50-tal.



Lager av Kari-Ideal slipstenar för trämasseindustrin. Längst i högra nedersta hörnet: färdigt uppställd träform.



1949 Betongslipstenar (leveransklara) för trämasseindustrin. Hela fabriksbyggnaden med de tvenne gavlarna brann i februari 1987.






Nytillverkade Muff-krökar ca 1955



Sent 40-tal. Albin Walls till vänster och Runar Björkman till höger håller här på att tillverka väggplattor av stenkolsslagg. Bindemedlet var förstås cement. Plattorna användes för revitering av bostadshus, man kunde sedan rappa på vanligt sätt.



Sent 40-tal. Här tillverkas utomhus trummrör eller kulvert för landsvägstrummor. Tillverkningssättet: formvibratorer. Mannen med skyffeln till vänster hette Bruno Westerlund. De flesta interna transporterna skedde den tiden med smalspårig (60 cm bred) järnväg som av bilden framgår.



1949 Här tillverkas stora brunnsringar, 2 m i diameter, utomhus sommartid. Tillverkningen sker med tryckluftsstampar. Runar Zweygberg sköter stampningen innanför formen t.v. och Torolf Westerholm skyfflar betong från platåvagnen t.h. Fabriksbyggnaden i bakgrunden förstördes vid branden juldagsmorgonen 1965. För att underlätta det interna transporterna fanns på fabriksområdet vid denna tid ett smalspårigt (60cm brett) järnvägsnät.



Sune Nyberg, Runar Zweygberg, Johannes Nyberg, Einar Forsman, Hjalmar Antin.



Sent 40-tal. Stående fr.v. Bror Westerholm, Bruno Westerlund, Hjalmar Antin, Runar Holmberg, Erik Wikholm, Runar Zweygberg, Arne Sandberg, Reino Vihiniemi, Johannes Nyberg, Åke Lindgren, Sven Wikholm, Anders Bäckman, okänd (med toppluva), Hjalmar Nyman, Arvid Saari, Juho Repo. Sittande fr.v. Emil Antin, Henry Tuomikoski, Einar Forsman, Knut Grönqvist, Anian Lindgren, Runar Bäckström.



ca 1953. Arbetare från höger: Åke Lindgren, Anian Lindgren, Reino Vihiniemi, Emil Antin, Torsten Nyman, Hjalmar Nyman, Carl Nyman, Runar Sjöblom, Runar Björkman.



Arbetare vid fabriken





Sture Nylunds bilder från slutet av 1970- och början av 1980-talet



Runar Bäckström till höger
























 



© 2013-2018 Karis-Billnäs gymnasium - by Laxell.com