Karis-Billnäs gymnasium : Projekt

KARIS FÖRR

Ekelunds hus

Gamla apoteket
Köpingshuset
KBS (Katarinaskolan)
Kila svenska folkskola (Karjaan yhteiskoulu och Karjaan lukio)
Kila finska folkskola (Kiilan koulu)
Karis medborgarskola (Karjaan yhteiskoulun B-talo)

Västra Nylands Yrkesskola
Lärkkulla
St Olofs kapell och församlingshemmet
Katarinahemmet
Pensionärshemmen vid Matsgatan och Lärkkullavägen
Läkarhuset
Barnens gård (Labyrinten)

Villa Eriksson
Vattentornet
Idrottsläktaren


Gamla apoteket

(Runar Bäckström)

Gamla apoteket 2013 (Elin Jungar)


Gamla apoteket i hörnet av Elin Kurcksgatan och Nils Grabbegatan stod färdigt år 1940. Planeringen skedde åren 1938 och 1939. Byggnaden fungerade oavbrutet som apotek fram till år 1990, då apoteket flyttade till hörnet av Köpmansgatan och Centralgatan. I anslutning till själva apoteksbyggnaden ligger en gårdsflygel som tros vara en av Karis äldsta byggnader. Gårdsflygeln var ursprungligen svingård men Ekelund ändrade den till ett garage och förvaringsutrymme. Huvudbyggnaden är ett tegelhus i tvåvåningar med rappad och kalkmålad fasad. Gårdsflygeln är av betong. Byggnaden har delvis förfallit och är i behov av renovering. Gamla Apoteket är den första byggnaden planerad av Ekelund i Karis.


Köpingshuset


Köpingshuset 1980 (Stig A. Nyström)


Köpingshuset 2013 (Sofia Lappalainen)

Den ursprungliga ritningen av byggnaden (1942-43) bestod av en lång mittbyggnad samt en tre våningar hög torndel i öster och en bostadsflygel i väster. Ekelund hade fått inspiration från Italien i sin planering. I torndelen skulle man bygga utrymmen för köpingens styrelse, en fullmäktigesal, kontor och en festsal med plats för ca 300 personer med läktare och scen.

Flygeln på andra sidan mittlängan skulle ha innehållit bostäder för köpingsdirektören och köpingsläkaren. Byggnadens delar skulle ha varit i olika höjd. Den stora planen resulterade dock i att endast mittdelen som skulle sammanfoga de två övriga byggnaderna blev klar.


KBS (Katarinaskolan)

Karis-Billnäs samskola (Runar Bäckström)

Karis-Billnäs samskola byggdes 1942-43. Man lyckades trots materialbrist under krigstiden bygga i snabb takt. För att spara pengar byggdes skolan i tre våningar med rum på båda sidorna av korridorerna.  Byggnaden i tegel med ljus puts innehåller typiska element för Ekelund, t.ex. taksprångens utformning. 1955 ritade Ekelund en flygel till skolhusets västra hörn. Flygeln byggdes 1957-58. Senast byggdes skolan ut 1991.


(Lotta Rönnblad 2015)


(Lotta Rönnblad 2015)

Kila svenska folkskola (Karjaan yhteiskoulu och Karjaan lukio)

(Runar Bäckström)

Karjaan yhteiskoulu och Karjaan lukio 2013 (Sofia Lappalainen)

Hilding Ekelund planerade en skola i Kila vid som byggdes åren 1950-53. Skolan gick då under namnet Kila svenska folkskola men idag fungerar byggnaden som finskt högstadium och gymnasium. Ekelunds första skiss av skolan gjordes 1947. Han hade bekantat sig med skolor i Sverige på 1940-talet och använde idéer han fått där i sin planering av folkskolan i Kila.


Kila finska folkskola (Kiilan koulu)

Kiilan koulu 2013 (Elin Jungar)

Kila finska lågstadium byggdes 1963 och representerar en typisk 1960-tals stil. Låga byggnader med högst två våningar var högsta mode. Skolans lutande tak var mycket tidstypiskt. Det blev allt viktigare att beakta omgivningen, något som Ekelund förverkligare genom att rita stora takfönster med funktionen att förena det inre och yttre rummet. Kila finska lågstadium är alltså en exceptionellt ljus byggnad.
 

Karis medborgarskola (Karjaan yhteiskoulun B-talo)


Karjaan yhteiskoulun B-talo 2013 (Elin Jungar)

Karis medborgarskola, numera Karjaan yhteiskoulun B-talo i hörnet av Ekenäsvägen och Klockarvägen byggdes 1965 och är även den mycket tidstypisk för 1960-tals arkitektur. Fasaden är lång och horisontell med svagt lutande tak. De stora fönstren ger en illusion av att byggnaden är större än den egentligen är. Skolan är byggd i trappavsatser nedför en backe. Byggnaden är mycket praktiskt planerad, bland annat beträffande klassrummens placering. Skolbyggnader som denna är standard än idag då nya skolor byggs.

 

Västra Nylands yrkesskola


Västra Nylands yrkesskola 1971 (Stig A Nyström)

Vid Pumpviken ligger Västra Nylands yrkesskola som ritades av Ekelund och färdigställdes år 1959. Västra Nylands yrkesskola är byggt i en halvcirkel så att byggnaderna bildar en innergård. En del av fasaden är rappad, resten är av cementtegel. Byggnaden är idag mycket större än den skulle vara enligt de ursprungliga ritningarna, vilket beror man under årens lopp förstorade den i takt med att elevantalet ökade. Från början var det tänkt att byggnaden enbart skulle fungera som en skola för nyländska pojkar med en metallinje, en snickarlinje och en bygglinje men senare byggdes ett skilt flickinternat. Planeringen av tillbyggnaderna förorsakade en hel del dramatik då det visade sig att handels- och industriministeriet (som skulle godkänna utvidgningsplanerna) hade slarvat bort Ekelunds ritningar. Lyckligtvis återfanns de några veckor efter försvinnandet. Idag hör Västra Nylands yrkesskola till Axxell och i lokaliteterna på Stabsgatan verkar numera enbart linjen för fordonsmekaniker.
 

Lärkkulla


Lärkkulla 2013 (Elin Jungar)


1952 (Runar Bäckström)

2015 (Lotta Rönnblad)

 Lärkkulla är ett samarbete mellan Hilding Ekelund och hans fru Eva Kuhlefelt-Ekelund. Paret planerade byggnaden åren 1947-1948 och den invigdes 1950. Enligt många är Lärkkulla Ekelunds mästerverk eftersom den har klara influenser från både Medelhavsarkitektur (speciellt italiensk) och 1920-talsklassicism. Från Lärkkulla har man en fantastisk utsikt mot såväl St:a Katarina kyrka, prästgården som Kyrksjön. Projektet inleddes under 1940-talets andra hälft då Karis församling erbjöd en tomt. Donationerna började strömma in, både från Finland och från utlandet. Skogsägare från olika håll i Svenskfinland donerade byggnadsmaterial. I den östra flygeln byggdes ett kapell och en stor festsal med separat ingång. Den ursprungliga tanken var att man skulle kunna fortsätta tillställningar i St:a Katarinakyrkan i kapellet eftersom det mellan dessa bara var en kort promenad. Byggnaden består av två flyglar och mittdelen som förbinder den västra flygeln med den östra rymmer kök och matsal.

 

St. Olofs kapell och församlingshemmet


St. Olofs kapell 2013 (Sofia Lappalainen)

St. Olofs kapell byggdes 1959 nära Karis centrum. Kapellet omges av bostadsområden och den centrala platsen gör kapellet, församlingshemmet samt gravgården enkel att besöka. Kapellet har lutande former vilket tillsammans med närliggande träd får ljuset och skuggorna att bilda en harmonisk stämning. Byggnadens yttre består av, precis som församlingshemmet, rött tegel med ljusa skivor på långsidorna. Det har även tillagts en gravurnekammare till kapellet under de senaste åren som finns till vänster om ingången. Under kapellet finns ett krematorium dit man kommer från baksidan av byggnaden.

Församlingshemmet från 1961 planerades år av Hilding Ekelund samt Marianne Granberg, Caissa Herrmann och Antero Sirviö som då var anställda på Ekelunds arkitektbyrå. Byggnaden är planerad så att den bildar ett motsycke till st. Olofs kapell. Båda byggnadernas yttre består av rött tegel som varieras med ljusare skivor på långsidorna. På församlingshemmet ser man Ekelunds typiska drag att dela byggnader i avsatser. Pelargången och pergolan matchar med kapellet. I församlingshemmet finns ett pastorskansli och en sal som lämpar sig för minnesstunder eller andra samlingar. I källarvåningen finns utrymmen som idag används för ungdomsverksamhet. Församlingshemmet förstorades 2009.


Församlingshemet 2013 (Sofia Lapalainen)
 

Katarinahemmet


Katarinahemmet 2013 (Elin Jungar)

Katarinahemmet eller Katarinagården byggdes år 1953 vid den branta sluttningen på Strandbergsgatan. Katarinahemmet har två våningar och en källarvåning. Den är byggd i rappat tegel. Ekelund tog i beaktande byggnadens ändamål, ett åldringshem, då han planerade den. Detta syns bland annat i de stora fönstren med fin utsikt. Byggnaden fungerar idag (2014) som daghem.


Pensionärshemmen vid Matsgatan och Lärkkullavägen

Pensionärshuset vid Matsgatan planerade Ekelund år 1966 tillsammans med Marianne Granberg. Det här pensionärshemmet är större än det som finns vid Lärkkullavägen. Byggnaden är gjord i en ljus tegelfasad och består av två våningar. Speciellt för det här radhuset är att den har två aningen sneda flyglar som bildar en skuggig balkong. Byggnaden ger en variation i den vanliga gatubilden genom att den ligger högt uppe på tomten vilket bildar en stor förgård.


Matsgatan 2015 (Lotta Rönnblad )

I början av 1970-talet tillkom det andra pensionärshemmet vid Lärkullavägen. Det var på grund av ett ökat behov av bostäder man bestämde sig att bygga ett till. Också det här pensionshuset är i två våningar och byggt i en ljus tegelfasad. Båda byggnaderna placerades i utkanten av centrum för att det skulle vara i en lugn och trygg plats för de äldre.


Lärkkullavägen 2015 (Lotta Rönnblad)


Läkarhuset


Läkarhuset 2013 (Elin Jungar)

Karis läkarhus på Bulevarden planerades av Hilding Ekelund och Klas Alander 1965. Idag fungerar byggnaden som veterinärmottagning samt som eftermiddagsvård för barn. Den L-formade byggnaden är tänkt att skydda innergården från Katarinaskolan samt trafiken på Bulevarden. Liksom så många andra Ekelund-ritade byggnader har Karis Läkarhus sneddade tak.


Barnens gård (Labyrinten)


Labyrinten 2013 (Elin Jungar)

Barnens gård, eller Labyrinten som byggnaden numera heter, är ett samarbete mellan Hilding Ekelund och Klas Alander. Ursprungligen var byggnaden L-formad, men den enhetliga fasaden bröts i och med den tegelbeklädda tillbyggnaden från år 1967 (se bilden). Den äldre delen delar tomten i en asfalterad gård och en grön lekpark. Byggnaden renoverades grundligt 2011-2012.


Villa Eriksson


Villa Eriksson 2014 (Elin Jungar)

Villa Eriksson, döpt efter dess tidigare ägare, köpingsdirektören Rudolf Eriksson, ligger i hörnet av Stabsgatan och Postmästaregatan och är byggt åren 1946-1948. Byggnaden är ett större egnahemshus i två våningar och en av de många bostadshus som Ekelund planerat. Ekelund ville att bostadshusen skulle vara anspråkslösa om än stilrena för att smälta in i omgivningen, och den enkla stilen syns på villa Eriksson. Fasaden är liksom på många andra Ekelund-byggnader rappad. Det enda som gör att byggnaden sticker ut är ett s.k. burspråk (en slags utbuktning) på fasaden mot Postmästaregatan.


Vattentornet

Vattentornet 1951 (Runar Bäckström)

Vattentornet 2013 (Elin Jungar)

Vattentornet planerades av Hilding Ekelund och Magnus Malmberg 1949-1951. Från början var fasaden vackert rappad men dessvärre bekläddes den senare med plåt vilket förstörde de funktionalistiska dragen i tornet. Idén om ett vattentorn togs emot positivt av Köpingsledningen eftersom den ansågs försköna stadsbilden. Idag är det knappast många som ser det estetiska i byggnaden. Vattentornet finns med i DOCOMOMO:s (International Working Party for Documentation and Conservation of Buildings, Sites and Neighbourhoods of the Modern Movement) lista over betydelsefull modernistisk arkitektur.


Idrottsläktaren

Idrottsläktaren vid sportplanen i Karis, planerad av Hilding Ekelund byggdes under 1960-talet.  Läktaren är byggd på av trä och påminner om Roddstadion i Helsingfors som han också har ritat. Under läktaren finns förrådsutrymmen och omklädningsrum med dusch och toaletter. På 1970-talet byggdes ett speakerbås till läktaren.


Åskådare på läktaren 1972 (Stig A Nyström)


2015 (Lotta Rönnblad)
 

Elin Jungar och Sofia Lappalainen


Källor:

Museiverket: Byggda kulturmiljöer av riksintresse, Hilding Ekelunds arkitektur i Karis, 2.3.14 http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4501

Hilding Ekelund i Karis av Kim Björklund & Solveig Eriksson, Västnyländska kultursamfundets skrifter, nr 8 (2007)




© 2013-2019 Karis-Billnäs gymnasium - by Laxell.com